Sol över Klara (1942)

Media (46 st)

Originaltitel	Sol över Klara
Svensk premiärtitel	Sol över Klara
Distributionstitel	Det bli'r Solskin igen (Danmark) Aurinkoinen kuja (Finland) Aurinkoisia päiviä (Finland)
Dvd-titel i Sverige	Sol över Klara

Regi	Emil A. Lingheim
Manus	Erik Lundegård (som ELD)
Foto	Harald Berglund
Musik	Alvar Kraft (originalmusik)
Arkitekt	Max Linder
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Stig Westrell
Scripta	Mildred Almquist
Inspicient	Olle Linderholm
Musikarrangör	Alvar Kraft
Kläder	Marja Bratt

Edvard Persson	Karl-Gustav, kallas Ararat, målare
Barbro Flodquist	Sylvia Nilsson, modell
Stina Ståhle	Elisabeth Söderheim, godsägaränka
Björn Berglund	Axel, Akvarellisten
Bror Bügler	Reuben, målare
Frithiof Hedvall	Tirolius, korrekturläsare
Nils Ekstam	Levnadskonstnären
Martin Sterner	Den Silverhårige
Tord Bernheim	Manné
Arne Lindblad	trollkonstnären
Anders Julius	Anders Julius
Karl "Lax-Kalle" Andersson	Lax-Kalle, fiskhandlare i Klara
Gerd Mårtensson	Sonja, modell
Viveka Linder	Britta, modell
Åke Claesson	Carl Michael Bellman i Ararats dröm
Bullan Weijden	Hulda, portvaktsfrun
Arthur Fischer	Sigge, portvakten
Arne Lindblad	trollkonstnären
Harald Svensson	"överste" Karlsson
Hartwig Fock	skattmasen
Artur Cederborgh	sergeanten
Carl Deurell	prästen
-	Ej krediterade:
Georg Fernquist	komministern på pastorsexpeditionen
Gösta Grip	värnpliktig som anhåller om permission
Gösta Lycke	fru Söderheims betjänt
Elvin Ottoson	kommunalordföranden i samtal med fru Söderheim
Vilhelm Julinder	Ville, lutsångaren på bröllopsfesten
Knut Frankman	dräng på godset
Astrid Lindgren	piga på godset
Anna-Lisa Westergård	bröllopsgäst
Ann-Margret Bergendahl	servitris
Egil Holmsen	bråkstake utanför Källaren Tennstopet
Nils Hallberg	bråkstake utanför Källaren Tennstopet
Artur Rolén	bråkstake utanför Källaren Tennstopet
Eric von Gegerfelt	tjänsteman på pastorsexpedtionen
Lisskulla Jobs	åskådare till slagsmålet

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Europa Film	1942
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2014
Laboratorium	AB Film-Labor

I Klarakvarteret i Stockholm lever ett gäng konstnärer och bohèmer i ateljéer och vindskupor. De saknar ofta pengar eller mat för dagen men humöret och uppfinningsförmågan är det aldrig något fel på. Kretsen domineras av målaren "den väldige vinröde Ararat", som med ett vänligt gemyt alltid hittar på utvägar eller ställer allt till rätta, när det trasslar till sig.

Har man inte mat för dagen, målar man en lax på en tavla och skickar ner den till fiskhandlaren Lax-Kalle, som generöst byter in den mot en riktig lax. Så även om pengarna tryter, tryter aldrig det glada humöret. Inte heller törsten, fast det är mest pilsner man dricker.

I denna osäkra men trots allt idylliska tillvaro drar emellertid små orosmoln in. Akvarellisten, en i gänget som är känd för att han mest målar akvareller, och gängets modell Sylvia har blivit kära i varandra och beslutat gifta sig. Det blir stort bröllopskalas och snart är ett litet barn på väg. Men det är beredskapstider och en dag blir Akvarellisten inkallad. Svårigheterna hopar sig för Sylvia och barnet, men det blir Ararat som tar hand om saken och ordnar allt till det bästa.

Själv bär Ararat på ett bittert minne av en ungdomskärlek, Elisabeth, som för femton år sedan försvann ur hans liv och gifte sig med en rik godsägare.

Men outgrundliga är ödets vägar. En dag träffas de igen. Nu är Elisabeth änka och hon öppnar både godset och stora famnen för den väldige vinröde Ararat.

Censurnummer	64578
Datum	1968-08-05
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2820 meter
Kommentar	Aktlängder: 430-475-390-530-445-550 = 2820 m - 103 minuter. Aktlängder: 430, 475, 390, 530, 445, 550.

Censurnummer	64578
Datum	1942-07-29
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2800 meter
Längd efter klipp	2790 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 430-475-390-530-445-530 = 2800 m - 102 minuter. Censurklipp i akt 2: en del av episoden med målarens närgångenhet mot modellen. Aktlängder efter censurklipp: 430-465-390-530-445-530 = 2790 m - 102 minuter. Aktlängder: 430, 475, 390, 530, 445, 530.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Tobis Klangfilm
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2820 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående en vänlig, nästan älskvärd kritik. Recensenterna tyckte om ämnet, miljön och persongalleriet och accepterade Edvard Persson som den han i sina tidigare filmer, d v s före Snapphanar alltid varit: "frodig, farbroderlig, snusförnuftig" (N E i SocD), hans "melankoliska frodighet" (Filmson i AB) och "smått asociala charm" (Larz i StT).

I DN ägnade O R-t stort utrymme åt att jämföra DN-kåsören Elds bekanta figurer med filmens: "Elds kåserier på Namn och nytt-spalten om Ararat och hans vänkrets har med åren kommit att höra till det svenska folkets populäraste läsning. Med sin osmyckade renhårighet och sin genuint stockholmska vardagshumor har de gått direkt in i det svenska publikhjärtat. (-) Det är egentligen inte det som händer Ararat och hans vänner som är det väsentliga, utan själva miljön och människorna i och för sig själva, för att inte glömma att mycket av charmen i kåserierna är berättarens personliga tonfall och stil, som rymmer inte så litet av artisteri i sin skenbara konstlöshet."

Händelserna i filmen, fortsätter O R-t, "flyter lugnt och stilla utan sensationer. Det hela är underhållande och trivsamt, man skulle bara önskat att scenerna ibland varit mera koncist utformade och att de vuxit fram lite mer filmatiskt ur varandra. Eld skriver en trevlig dialog, men han har i Sol över Klara ännu inte kommit riktigt till rätta med filmdialogens speciella dynamik, om man så får uttrycka det. Det vore ju också för mycket begärt när det är hans första filmmanuskript. I gengäld har han en stor förtjänst framför de flesta betydligt mera durkdrivna svenska filmförfattare: han har verkligen förmåga att göra sina människor levande och ursprungliga. (-)

Kanske kan man säga att människorna i Sol över Klara inte precis är kongruenta med spalternas -- inte ens när de som t ex Lax-Kalle spelas av modellerna ur verkligheten -- men de har en trygg trovärdighet, som är mycket välgörande, och man har också till filmen lyckats överflytta något av den chosefria mänsklighet som är kåseriernas värdefullaste egenskap."

Larz säger i StT: "Filmen har skrivits av en kåsör, och filmen är ett kåseri. Älskare av högre dramatik göre sig ej besvär. Det är en folklig och trevlig film, där det sägs många sanningar, och där så förlegade egenskaper som hjärtlighet och gemyt fått en sista fristad. Edvard P. sprider verkligen sol över sitt Klara; små små ord av sanning porlar ur honom som vin ur en tunna: han tar vara på dem också, i svensk film är Edvard P. fortfarande de flödande filosofernas mästerservitör. Många av replikerna fick också förtjusta premiärapplåder."

I AB är Filmson däremot litet mera kritisk. Han kallar filmen ett "folklustspel" och säger att den är "närmast en om inte förädlad så dock något förfinad pilsnerfilm".

Crick tycker i NDA att "filmatiskt står Sol över Klara på en tämligen låg nivå -- den saknar i egentlig mening bildrytmen och stundtals har man en känsla av att regissören, Emil A. Lingheim, varit en mästare i att fläta ihop stillfotos."

Inte heller O R-t i DN är särskilt förtjust i regissörens prestation: "Emil A. Lingheims regi är som vanligt ganska schablonmässig och trög, en hel rad av scenerna hade behövt en helt annan speltakt, snärt och smidighet i regin för att komma till sin rätt. (-) Men annars skall det villigt erkännas att Lingheim denna gång även gjort åtskilliga goda scener, där Edvard Perssons skånska flegma, som denne regissör alltför villigt låter regissera sig av, passade precis i stil med stycket."

Den annars så kritiske S. Almqvist menar kanske detsamma i AT: "Regien har skötts med ökad habilitet av Emil A. Lingheim, född Ljud-Pelle."

Eljest är S Almqvist övervägande positiv när han försöker analysera varifrån "filmens obestridliga charm" kommer: "Eld känner sin ämneskrets, och han känner f ö r den (-) och gång på gång händer det, att filmbilderna blommar till hans text, ty han har skrivit den med ett fönster mot livet. Sol över Klara har väl icke blivit en fullgången och konstnärligt hel film, men mycket är gott i den, och därför tycker man bra om den."

Om filmens allt dominerande figur, Elds "väldige vinröde Ararat" skriver S. Almqvist att även om han kanske inte riktigt är Elds Ararat är han i den här filmen "en ovanligt fin och hjärtegod, måttfull och anspråkslös Edvard P. Den här gången. Och man hör med verkligt nöje hans vackra sångröst."

Även Larz i StT är förtjust i Edvards sångröst: "En sak är säker: Edvard Persson triumferar här som vissångare. Och visorna han sjunger är bra, inte så där smörigt känslosamma."

I SocD skriver N E om honom: "Sitt påträngande, lätt uppstyltade maner har han tyvärr inte alldeles lagt bort, han bildligt talar vräker undan motspelarna. Men han förmedlar också gemyt och har kvar en stor del av den charm som består i att han ibland ser ut som ett stort barn."

Men en motspelerska lyckades han tydligen inte "vräka undan": Barbro Flodquist, som här gjorde sin första större filmroll.

Crick skrev i NDA om henne: "Hon har en säkerhet framför kameran som frapperar och man kan vara viss om att hon kommer igen; en liten dam med huvudet på skaft, med ett ovanligt filmutseende och tydligen en mängd energi."

I SvD skrev Lill att hon gjorde den unga modellen och målarhustrun "med en trygg humor och säkerhet i repliken, som rätt avsevärt skiljer henne från de vanliga små filmflickorna, dem hon heller icke liknar till det yttre."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen berättar om det tidigare tidningskvarteret Klara i Stockholm, beläget mellan Klara kyrka och Fredsgatan. Kvarteret finns inte längre, det revs efter andra världskriget i olika etapper för att ge plats åt förvaltningsbyggnader, hotell och parkeringshus.

Bakom filmen låg Erik Lundegårds (f 1900) i Dagens Nyheter under signaturen Eld sedan många år regelbundet publicerade kåserier om Ararat och hans konstnärsgäng. En del av kåserierna har samlats i volymerna "Ararat & Co." (1935) och "Någonstans i Sverige" (1940), men Eld har för filmens manuskript hämtat material inte bara från de nämnda böckerna utan även ur andra kåserier samt dessutom skrivit nytt.

Eld har vid något tillfälle uppgivit att Edvard Persson skulle ha deltagit i arbetet på filmmanuskriptet, men den uppgiften får varken tas bokstavligt eller överdrivas. Edvard Persson ville alltid på ett tidigt stadium ha ett ord med i laget, när manuskripten till hans filmer utformades. Han visste själv bäst vad han kunde -- och vad folk väntade sig av honom.

Filmen spelades in i april, maj och första veckan i juni 1942. Exteriörbilderna togs självfallet i det gamla, nu rivna Klarakvarteret.

Det av censuren vid filmens granskning 1942 beordrade klippet, föranlett av att filmen skulle kunna bli barntillåten, slopades på censurens eget initiativ, när 1968 en ny kopia av filmen inlämnades för stämpling.

Avsnitt ur filmen ingick ursprungligen i Europa Films kavalkadfilm Glada paraden (1948/8), sammanställd med anledning av Edvard Perssons 60-årsdag. Avsnittet ur Sol över Klara klipptes dock bort ur Glada paraden kort efter filmens premiär.

Originaltitel	Ararat & Co (Bok)
Författare	ELD

Originaltitel	Någonstans i Sverige (Bok)
Författare	ELD

				1942-04-07	1942-06-08
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
Klarakvarteren	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1942-08-03	Saga	Stocklholm	Sverige	102 min
Urpremiär	1942-08-03	Saga	Stocklholm	Sverige	102 min
TV-visning	1995-03-21	TV2		Sverige	99 min
	1999-06-23	SVT1		Sverige	99 min
Dvd-release	2014-10-22			Sverige		(utgiven i samligen "Fyra klassiska filmer med Edvard Persson")
Cinemateksvisning	2017-08-26	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2017-08-26

Originaltitel	Du är den enda
Kompositör	Alvar Kraft	(1942)
Textförfattare	Nils-Georg	(1942)
Sångare	Edvard Persson

Originaltitel	Ännu i mångtusende år
Kompositör	Sven Rüno	(1942)
Textförfattare	Nils-Georg	(1942)
Sångare	Edvard Persson

Originaltitel	Fågelns visa
Kompositör	Wilhelm Theodor Söderberg
Textförfattare	Zacharias Topelius	(1836)
Sångare	Vilhelm Julinder
Instrumentalist	Vilhelm Julinder	(luta)

Originaltitel	De' hurra vi för!
Kompositör	Alvar Kraft	(1942)
Textförfattare	Charles Henry	(1942)
Sångare	Edvard Persson
	kör
	Edvard Persson	(repris)
	Frithiof Hedvall	(repris)
	Barbro Flodquist	(repris)
	Björn Berglund	(repris)

Originaltitel	Vem är som ej vår broder
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1790)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1790)
Sångare	Edvard Persson

Originaltitel	Broder Ararat
Kompositör	Alvar Kraft	(1942)
Textförfattare	Nils-Georg	(1942)
Sångare	Åke Claesson

Originaltitel	Vila vid denna källa
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1790)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1790)
Sångare	Åke Claesson

Originaltitel	Fjäriln vingad syns på Haga
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1791)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1791)
Sångare	Åke Claesson

Originaltitel	Linnéa eller En titt i sjömanskistan
Kompositör	Evert Taube	(1923)
Textförfattare	Evert Taube	(1923)
Sångare	Edvard Persson

Originaltitel	Vi lossa sand
Sångare	kör	(manskör)

Originaltitel	De' ska vara en målare till de'
Kompositör	Sven Rüno	(1942)
Textförfattare	Nils-Georg	(1942)

Originaltitel	Sol över Klara
Kompositör	Sven Rüno	(1942)
Textförfattare	Nils-Georg	(1942)
Sångare	Edvard Persson
	kör

Originaltitel	Låt oss tillsammans i minnena gå
Kompositör	Alvar Kraft	(1940)
Textförfattare	Gus Morris	(1940)

Originaltitel	Positiv-valsen
Kompositör	Alvar Kraft

Originaltitel	Solstickan
Kompositör	Alvar Kraft

Glada paraden (1948)

Citat ingår från

Sol över Klara (1942)

Barndop

Bellman, Carl Michael (1740-1795)

Beredskap

Bröllop

DK Komedi

Idyll

Konstnär

Modell

Pantbanker

Pilsnergubbe

Skattmas

Småborgerlighet

Stockholm/Klarakvarteren

Ungdomskärlek

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2795

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2795

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Kopia
Affischdesign	GöstaX Åberg

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	74 s. + ca 20 s. tillägg, löst. Rollista och miljölista (8 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manuskript: Eld.
Omfång	29 s. Produktionsuppgifter och sångbilaga (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska