Gangsterfilmen (1974)

Media (2 st)

"Ondskan sprider sig i cirklar." "Du ska med och skära ner Fyllehunden." "You Swedish shit!" Våldtäkt, självmord och ond bråd död i skånsk håla där amerikansk psykopat håller väckelsemöten om att sprida "the Swedish way of living" över världen.

En främling med stenansikte stiger av tåget på en ödslig station. Det kunde varit början på en västernfilm, om inte tåget varit en gul-orange rälsbuss och en 70-talsmoped smattrat förbi stationshuset.

Carl-Axel Heiknert har rest från Amerika till den skånska hålan med ett uppdrag.

"Amerikansk storgangster bosätter sig i Vitaby – villa köpt genom bulvan" står det på Mellersta Skånes förstasida. Clu Gulager har vita skor och uppknäppt skjorta och plöjer genom den nyfikna folkmassan på stationen utan att ta av sig solglasögonen. Hans svarta medhjälpare bär väskorna.

Småpojkarna smyger på "negårn" som skrämmer livet ur tobaksbiträdet, och tonårsflickorna hänger fnissande vid den tjusiga gangsterns grind. Den tjusiga gangstern som snart ska våldta en femtonåring. Och det är bara början.

– Jag har inte på allvar trott att det finns en beräknande ondska som luktar på långt håll… säger Ernst Günther, byns polischef. – Karln är ju galen, säger hans biträde Per Oscarsson när den kriminella affärsmannen på sin supershow slår ut med armarna och ropar ut sin vision; att sprida det svenska sättet att leva över världen. – Alltid älskat detta laaand, översätter småflickskören som sjunger bakom honom i vita klänningar och knästrumpor.

"Förfärligt underhållande", "Lysande satir", "Kuslig och roande"

Kritikerna gillade Gangsterfilmen, som gick så dåligt på biograferna att man året efter premiären döpte om den till En främling steg av tåget och försökte igen. På den första affischen ser gangstern Clu Gulager på oss med tonade pilotglasögon och en cigarett i mungipan. Till En man steg av tåget hade man satt kritikercitaten längst ner på en stilren affisch där en man i svart står på en perrong. Inte hjälpte det. Ingen kom nu heller.

Thelestam, som var ny i Sverige, drog ut "Gangsterboken" ur regissören Jonas Cornells bokhylla och frågade om det var något man kunde göra film av. På lundgrensforlag.se berättar han:

– Jag hade lärt känna filmproducenten Bengt Forslund under hans tid på SF och han hade inte gett mig några större förhoppningar om samarbete. Men 1972 kom där ett brev: Nu har jag blivit produktionsansvarig på Filminstitutet och har större frihet att bestämma vilka filmer vi ska finansiera. Vad har du för förslag? Nå, jag hade sju. Jag fick snabbt svar där Bengt analyserade projekten och fann sex olämpliga. Men sedan kom nummer sju: "Gangsterboken" är bra, den gör vi! Så enkelt kunde det vara på den tiden. I dag hade projektet med säkerhet fått nej av filmkonsulenterna.

Jörn Donner, som satt i Filminstitutets produktionsråd, var också för en filmatisering:

– Filmen borde kunna bli lagom rå, lagom vulgär, lagom kommersiell. Elementet svenskhet kontra det främmande borde understrykas. Rekommenderas alltså på det allra varmaste.

Lars G. Thelestam, regissör, manusförfattare och före detta chef för Tornedalsteatern, är finlandssvensk och född i Helsingfors. Han flyttade till Stockholm 1966 och gick regilinjen på Filmskolan. För tv regisserade han serierna Nybyggarland (1972) och Träpatronerna (1984, tillsammans med Hans Abramson). Gangsterfilmen tävlade i Berlin och fick Jussi-statyetten för bästa utländska film i Finland. Den följdes av Hempas Bar (1977), som blev illa mottagen och en publik katastrof.

Thelestams långfilmsdebut bygger på "Gangsterboken" av Max Lundgren. Författaren skrev den prisade ungdomsboken "Pojken med guldbyxorna" (1967) som blev tv-serie 1975 och filmatiserade 2014. Bland hans andra böcker finns serien om Åshöjdens BK (från 1967 och framåt).

Gangstern i Gangsterfilmen spelas av Clu Gulager, amerikanen som förutom att medverka i otaliga tv-serier också fick de döda att resa sig ur sina gravar i Return of the Living Dead och hade sex med Cybil Shepherd på ett biljardbord i Den sista föreställningen.

Nina Widerberg 2019

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Fängelser i svensk film"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Gangsterfilmen
Svensk premiärtitel	Gangsterfilmen
Internationell titel	A Stranger Came by Train
Distributionstitel	Gangsterfilmen (Danmark) Mies astui junasta (Finland)
Nypremiär-titel	En främling steg av tåget (1975-02-03)

Regi	Lars G. Thelestam
Manus	Max Lundgren Lars G. Thelestam
Producent	Bengt Forslund
Produktionsledare	Peter Hald
Foto	Jörgen Persson
Musik	Bengt Ernryd (originalmusik)
Scenograf	Ulf Axén
Klippning	Lars Hagström
Ljudtekniker	Ulf Darin Björn Öberg
Regiassistent	Dag Lind
Scripta	Monica Hedestig
Dialog	Richard Weber (engelsk)
Fotoassistent	Rolf Lindström
Elektriker	Ulf Björck
Passare	Ragnar Waaranperä
Ljussättare	Sten Lindberg
Musikarrangör	Bengt Ernryd
Kläder	Ulf Axén Tina Johansson
Smink	Tina Johansson
Mixning	Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Stefan Hencz (produktionstekniker)

Clu Gulager	Glenn Mortenson
Ernst Günther	Anders Andersson, polismästare i Vitaby
Per Oscarsson	Johan Gustavsson, jur. stud., skrivbiträde på polisstationen
Anne-Lise Gabold	Maria, barnhemsföreståndarinna
Ulla Sjöblom	Kristina Nordbäck, städerska på polisstationen
Gudrun Brost	Anna Nilsson
Carl-Axel Heiknert	Nils Nilsson, Mortensons närmaste man, Annas son
Peter Lindgren	Hans Nilsson, "Fyllehunnen", diversearbetare, Nils bror
Gunnar Olsson	Karl, gammal revolutionär
Inga Tidblad	majorskan
Edvin Lundgren jr.	Folke, pojke från barnhemmet
Hans Alfredson	biljardhallsföreståndaren
Lou Castel	Simon, Karls sonson, Marias fästman
Gunnar Ossiander	målaren
Tor-Ivan Odulf	Bror Nilsson, bror till Hans och Nils, debil
Elina Salo	biträdet i tobaksaffären
Marvin Yxner	Svensson, polisbiträde
August Carlsson	Annas make
Ingvar Ernblad	TV-reportern
John Henry	Jim Harry, Mortensons livvakt
Cecilia Persson	flickan som våldtas av Mortenson
NQB	popgruppen
Mikael Stridh	gängledare

Produktionsbolag	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1974
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2019
Laboratorium	FilmTeknik AB
Sales	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2015	samtl försäljn.rättigh from 2012, dnr sfi-2012-881

En amerikansk gangster, Glenn Mortenson, vars släktingar en gång emigrerat från Sverige, återvänder en dag till Skåne, där han slår sig ner i ett litet samhälle i sällskap med sin kumpan Nils och den storväxte livvakten Jim Harry.

Deras ankomst väcker först oro och förvirring, men då de inte verkar ha något ont i sinnet, vänjer sig alla -- utom landsfiskalen som anar ugglor i mossen.

En ung flicka blir våldtagen men vill ingenting säga, och ingenting kan bevisas.

Vid en av Mortenson utlyst presskonferens meddelar han att han har för avsikt att starta en ny väckelserörelse som ska sälja svensk demokrati, "the Swedish Way of Living". En av de först omvända, rättare sagt köpta, blir samhällets dekisfigur, Hans Nilsson, bror till Nils.

Strax därpå äger ännu en våldtäkt rum, och det är nu ingen tveckan om att det är Mortenson som har begått den. Offret är barndaghemmets Maria, förlovad med den blyge Simon som är föreståndare för det lokala bryggeriet och sonson till den gamle socialisten Karl, vilken alltjämt drömmer om den kommande revolutionen.

Parallellt med Mortenssons väckelse-show i folkparken besöker landsfiskalen Maria och anar sig till sanningen, men Maria är rädd.

Väckelse-showen går emellertid hem hos folk, och nöjd med sin egen insats får Hans ett återfall och super sig full. Rasande slår Mortenson honom sönder och samman, och förtvivlad går Hans och hänger sig, sedan modern vägrat att släppa in honom, då hon trott att han bara var full som vanligt.

Landsfiskalen söker nu upp Mortenson, men kommer ingen vart, och inte heller hans humanistiske assistent, Gustavsson, lyckas övertyga Mortenson om de moraliska värden man söker slå vakt om i det lilla samhället. I stället blir Mortenson återigen rasande och stryper Gustavsson, vars kropp senare återfinns i ån, men inte heller denna gång kan Mortensons skuld bevisas.

Upplösningen kommer genom den senile Karl som tror att revolutionen äntligen har brutit ut. Han enleverar en gammal adelsdam och låser in henne med landsfiskalen i polisstationens cell, varifrån landsfiskalen dock lyckas övertyga honom om att Mortenson är den verkliga fienden.

Karl söker därpå upp Mortenson och skjuter ner honom. Rättvisa skipas -- fast rättvisan inte har fått gå sin gilla gång.

Censurnummer	113871
Datum	1974-10-21
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2945 meter
Kommentar	Aktindelning: 475-450-520-515-425-560 = 2945 meter.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2945 meter
Längd i minuter	107 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

I den nästan genomgående positiva bedömningen av filmen var det Jurgen Schildt i AB som formulerade sig mest distinkt:

"Att det här är en politisk film som erbjuder diverse tolkningsmöjligheter är en sak för sig. Originellare är att den som politisk film har sällsynta förutsättningar att hålla kvar åskådarna i bänkarna. Den har en snabbare puls och en häftigare andning än vi är vana vid i den svenska produktionen. (-) I smått liksom stort är detta en påfallande vältrimmad och förfärligt underhållande film. Att stegra vår politiska synförmåga, i vidaste mening, är och förblir en uppgift för Sveriges filmare. Att purra publiken och hålla den vaken är en annan. Det anmärkningsvärda hos Lars Thelestam är att han med ett slags välsignat eftertryck klarat av båda delarna."

"En ovanlig regidebutant som lyckas långa stycken" löd rubriken i Expressen, där Lasse Bergström främst uppehöll sig vid "en rad fina och särpräglade rollprestationer som tyder på att Thelestam vet vad han vill när det handlar om människor kring Clu Gulagers personifierade amerikanska ondska." Tempot och fotot prisades också, men däremot ställde sig Bergström mer tveksam till det politiska innehållet:

"Som politiskt åskådningsexempel är den övertydlig och därför viktlös."

Hanserik Hjertén i DN hade en annan uppfattning:

"Som en bild av svensk 70-talsidyll är det möjligen inte alldeles sannfärdigt. Men som en sorts allegori med allegoriska figurer kan det duga, och då blir det rätt spännande, tänkvärt och inte så litet komiskt. Thelestam lyckas förträffligt med att skapa underhållande allvar. Allvaret handlar om smygfascismen och låtsasdemokratin, om det förklädda politiska våldet som börjar visa klorna på ett i dag välbekant vis. Och frågan filmen ställer är hur den svenska idyllen står rycken för såna onda anslag (--) I såna ögonblick blir Gangsterfilmen ett både kusligt och roande bidrag till vår provinsiella självkännedom."

Hans Schiller i SvD stördes av vissa klichéer och stilbrytningar men tyckte även han att Thelestam var "en mycket lovande debutant. Framför allt i fråga om skådespelarinstruktion och enstaka sekvenser som inledningen visar Thelestam upp lyhördhet, bildkänsla och humor."

Även i Göteborg och Malmö blev det övervägande lovord.

"En debutant som med ens tar säte bland de odiskutabla filmbegåvningarna!" konstaterade Ulla Swedberg i GT och fortsatte:

"Thelestam ger oss en regelrätt gangsterhistoria att fröjdas åt och smått rysa av, men också något att fundera över. Vänner av actionfilmer kommer att uppskatta att han så fint apterat westerngreppen på sin berättelse."

Monika Tunbäck-Hanson i GP var mer återhållsam:

"Här finns en övertydlighet, ett pedagogiskt nit, som förvandlar människor till typer, levande konflikter till teorier (--) Men för allt i världen, Gangsterfilmen är alls inte ointressant, utan en begåvad debut, som avslöjar att Thelestam inte är någon novis. Tanken är god: att underhålla på klassiskt amerikanskt manér och samtidigt väcka tankar." Liksom hos övriga kritiker hyllades också skådespelarna och fotografen Jörgen Persson.

Sven E Olsson i Arbetet skrev att "en del personporträtt är nästan överväldigande trovärdiga, inte minst Carl-Axel Heiknerts massivt hopknutne gangsterkumpan. Och det finns en del scener med förfärande intensitet och intensiv förfäran -- som den där gangstern i en lugn hysteri våldför sig på en kvinna han fått lust till."

Inför den politiska debatten satte dock Olsson stora frågetecken "eftersom den saknar substans, konkretion, ja, exemplifierad verklighet", och samma tankegångar var Jan Aghed inne på i SDS:

"Även en allegori måste iaktta vissa minimikrav ifråga om dramatisk trovärdighet och realism", men "att Thelestam har en inte särskilt vanlig talang för filmberättande, i ordets solida och positiva hollywoodbemärkelse, förefaller ganska klart."

I Chaplin 134 fick Gangsterfilmen hela 4,3 poäng i genomsnitt av de 12 kritikerna, bara 0,1 poäng från Buñuels Frihetens fantom, och Sverker Andréasons recension sammanfattade i stort dagstidningarnas lovord inför regin, skådespelarna och fotot, liksom vissa kritikers tveksamhet inför övertydligheten och trovärdigheten i det politiska budskapet.

Kommentar Svensk filmografi

Lars G Thelestam (f 1939 i Helsingfors) var först verksam inom studentteatern men avancerade snart till Svenska Teatern och TV.

1966-68 fick han sin filmutbildning vid Filmskolan i Stockholm och fortsatte sedan med teater, opera och TV, där han 1971 fick en stor framgång med serien Nybyggarland.

I oktober 1972 vände han sig till Filminstitutets nytillträdde produktionschef Bengt Forslund med inte mindre än sju romaner som han gärna skulle vilja filmatisera. Forslund var mest positiv till Max Lundgrens (f 1937) roman "Gangsterboken" (utgiven 1965) och föreslog att Thelestam skulle söka projektstöd i H-fonden för att tillsammans med Lundgren utarbeta ett manusförslag. Detta beviljas i december 1972, och ett första manus förelåg i februari 1973.

Jörn Donner hade i produktionsrådet redan uttalat sitt gillande av boken:

"Filmen borde kunna bli lagom rå, lagom vulgär, lagom kommersiell. Elementet svenskhet kontra det främmande borde understrykas. Rekommenderas alltså på det allra varmaste." (31.10.1972)

Harry Schein var mer skeptisk mot manuskriptet som "alltför slaviskt följer boken (--). Med andra ord mitt vanliga gnäll när det gäller 99ô av svenska filmmanuskript. Men uppslaget är bra." (6.2.1973)

Manuskriptet bearbetades under våren 1973. Till hösten fick projektet produktionsgaranti av Hl-fonden, Sandrews förklarar sig vara intresserat att gå in som medproducent, och inspelningen planerades till våren 1974.

Kontakter togs med en rad amerikanska skådespelare, men flertalet var för dyra. Budgeten låg på 1,95 miljoner kr.

Inspelningen, huvudsakligen förlagd till Åhus i Skåne, ägde planenligt rum 14 mars--19 juni, totalt 52 inspelningsdagar, och redan i början av augusti förelåg en färdigklippt arbetskopia, eftersom klippningsarbetet hade pågått redan under inspelningen. Två månader senare var A-kopian framme.

Premiären ägde rum på sex platser 28 oktober.

Av kritikerna fick filmen ett nästan genomgående positivt mottagande, men publiken uteblev. Kan det vara titeln som verkade förvirrande?

I januari 1975 beslutade Filminstitutet och Sandrews att döpa om filmen, och de stannade för titeln En främling steg av tåget. Med den nya titeln släpptes filmen ut på nytt i februari 1975. Det hjälpte inte. Under tiden oktober--februari sågs den av endast lite mer än 16 000 personer.

På sommaren representerade filmen Sverige under den 25e Berlinfestivalen, men något pris blev det inte. Vid hösten kvalitetsbedömning kom dock filmen på 4e plats -- och i januari 1976 fick den en Jussi-statyett som bästa utländska film i Finland 1975.

Filmen såldes endast till de nordiska länderna och till Jugoslavien och Västtyskland samt för 16 mm-distribution till USA.

Clu Gulager har haft mer framträdande biroller i bl a Don Siegels Bödlarna, John Sturges' McQ och Peter Bogdanovichs Sista föreställningen. Han har också själv regisserat några kortfilmer. För sin roll i Gangsterfilmen fick han $ 30 000.

Lou Castel är svensk men har under hela sitt skådespelarliv varit verksam i italiensk film, där han fick sitt genombrott i Bellocchios film Knytnävarna i fickan (1966).

Originaltitel	Gangsterboken (Roman)
Författare	Max Lundgren

		Sverige		1974-03-14	1974-06-19
AB Svenska Ords Filmgård	Tomelilla		(ateljé)
Åhus	Kristianstads kommun		(exteriörer)

Sverigepremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Göteborg	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Göteborg	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Helsingborg	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Helsingborg	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Cinema 1	Lund	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Cinema 1	Lund	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Malmö	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Sandrew 1	Malmö	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Grand 1	Stockholm	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Grand 1	Stockholm	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Sandrew 3	Stockholm	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Sandrew 3	Stockholm	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Victoria 2	Stockholm	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Victoria 2	Stockholm	Sverige	108 min
Sverigepremiär	1974-10-28	Regina	Åhus	Sverige	108 min
Urpremiär	1974-10-28	Regina	Åhus	Sverige	108 min
Cinemateksvisning	2009-02-24	Bio Victor	Stockholm	Sverige
Forskarvisning biograf, filmvet.	2009-10-13
Extern biograf, Sverige	2009-10-16					Arrangerad av regionmuseet i Kristianstad. Får skarvas ihop med 40 rutor startsladd och 10 rutor slutsladd. I samband med retur ska nya värmeskarvar göras med rätt antal rutor mellan 3.an och bild.AH.
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-10-06

Originaltitel	Svensk rapsodi, nr 1, op. 19
Kompositör	Hugo Alfvén	(1904)
Instrumentalist	Ernst Günther	(flöjt - dubbad av ?)

Originaltitel	You Have a God
Kompositör	Bengt Ernryd
Textförfattare	Max Lundgren
Framförs av	NQB

Originaltitel	På lekis
Kompositör	Mats Winquist
Textförfattare	Mats Winquist
Sångare	kör

Originaltitel	Jag hamrar och spikar
Textförfattare	Lennart Hellsing
Sångare	kör

Originaltitel	Svarta Sara
Sångare	Py Bäckman
	John Henry

Originaltitel	Konsert för flöjt
Kompositör	Antonio Vivaldi

Jussi	Helsingfors	1976			(årets bästa utländska film)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1975			(bidrag om 242 542 kr)

Barndaghem

Bryggeri

Folkets Park

Fyllo

Gangster

Humanistiska ideal

Landsfiskaler

Livvakt

Mord

Revolutioner

Självmord

Socialism

Tomelilla

Väckelserörelse

Våldtäkter

Åhus

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2939

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2937

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2939

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2939

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En främling steg av tåget
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	GANGSTERFILMEN
Tryckeri	Uddeholms Offset

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	The Gangster.
Omfång	35 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Ett manus efter Max Lundgrens roman Gangsterboken. Av Max Lundgren och Lars G. Thelestam.
Omfång	140 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	144 s. Sekvensförteckning och telefonlista (4 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	The gangster movie. Based on the swedish novel by Max Lundgren The gangster book. Adapted by Max Lundgren and Lars Thelestam.
Omfång	147 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The gangster movie.
Omfång	63 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Manuskript för biograffilm efter Max Lundgrens roman Gansgsterboken. Av Max Lundgren och Lars G Thelestam.
Omfång	130 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	13 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The gangster movie.
Omfång	63 s. + 1 s. rollista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	uppsättning
Bakombild papper	uppsättning
Dia	uppsättning
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	108 min
Dialogspråk	Svenska Engelska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264