Den magiska cirkeln (1970)

Media (1 st)

Originaltitel	Den magiska cirkeln
Svensk premiärtitel	Den magiska cirkeln
Distributionstitel	Den magiske sirkelen (Norge) Beyond the Line of Duty
Manustitel	Mytomanen
Andra censurtitel	Salaligan

Regi	Pelle Berglund (som Per Berglund)
Manus	Pelle Berglund (som Per Berglund) Stefan Jarl Jan Håfström
Producent	Stefan Jarl (exekutiv)
Produktionsledare	Stefan Jarl
Foto	Jörgen Persson
Musik	Thore Swanerud (originalmusik) Kai Normann Andersen Antonín Dvořák Kai Gullmar Archibald Joyce Carl Jularbo Otto Lindblad Johann Strauss d.y. Mark Strong Jules Sylvain
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Owe Svensson Tommy Persson
Regiassistent	Lisbet Gabrielsson
Scripta	Inga-Lisa Elfström (som Inga-Lisa Britz)
Inspelningsledare	Palle Sonesson
B-foto	Rolf Lindström
Stillbildsfoto	Anders Petersen
Rekvisita	Rolf Larson
Kläder	Birgitta Hahn
Smink	Britt Falkemo
B-ljud	Jörgen Hasselblad
Ljudläggning	Jörgen Hasselblad
Mixning	Sven Fahlén Owe Svensson
Övrig medarbetare	Birger Björnell Eva Blakstad Hans Carlsson Björn Ehrnborg Maj Eriksson Rune Hjelm Göran Härjemo Anders Ingemarsson Sylvia Ingemarsdotter (som Sylvia Ingemarsson) Lars-Erik Jacobs Lars Klettner Anna Scheutz Håkan Strandberg Lasse Ulander Per Gunnar Olsson

Olof Willgren	Ingvar Andersson
Margaretha Krook	Ingvars mor
Sigge Fürst	Ingvars far
Gösta Bredefeldt	Göte Persson
Tomas von Brömssen	Anders
Gudrun Berg	Britta, Götes hustru
Elisabeth Grönqvist	Anders flicka
Björn Granath	Hammarström
Peter Harryson	Holmberg
Per Flygare
Lars Weiner
Torbjörn Säfve
Kenneth "Kenta" Gustafsson
Urban Sahlin	Ingvars kamrater
Jan Erik Lindqvist	Borgmästare
Maud Hyttenberg
Stig Ossian Ericson	Trädgårdsmästare
Jan Bergquist	Olle Wennberg, direktör, Ingvars kusin
Lars Karlsteen	Redaktör
Gunnar Ossiander	Stins
Tommy Johnson	Snickare
Lütfi Özkök	Man på tivolit
Vivian Abrahamsson
John Blixt
Bengt Lundin
Tommy Malmström
Lise-Lotte Nilsson	Ej identifierade roller

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Europa Film
Laboratorium	FilmTeknik AB

Ingvar Andersson arbetar i faderns herrekipering. Det är på 30-talet. Några ynglingar på ett kafé sitter och talar om honom. Han har fått sluta skolan. Men det var inte därför att han var dum. Han har en massa böcker. Och så var han befriad från gymnastik.

En av ynglingarna, Göte Persson, visar särskilt intresse för det som berättas om Ingvar och vill gärna träffa honom.

Ingvar har besökt ett tivoli, som kommit till den lilla staden, och blivit särskilt intresserad av en hypnotisör. Han berättar för modern om sina intryck, och framställningen blir allt mer inspirerad. Efter föreställningen bjöd hypnotisören på sockerdricka. Han är dansk och heter doktor Pedersen. Han ville lära Ingvar hypnotisera, och han leder en förening som heter Den magiska cirkeln, DMC.

Några av ynglingarna från kafét har kommit hem till Ingvar, bland dem Göte. Ingvar gör intryck med en liten seans. Göte säger att han tydligt hörde två röster. Ingvar talar om vikten av kontakt med de egna, latenta krafterna och nämner sin brevväxling med doktor Pedersen.

Ingvar berättar för föräldrarna att doktor Pedersen har kallat honom till Köpenhamn för att studera. Doktorn ska skicka pengar till tågbiljetten.

Ingvar kommer till Götes jobb, en verkstad. Är du redan hemma? säger Göte och visar vykortet från Köpenhamn. Det kom i morse.

Ingvar berättar för Göte om mötet med doktorn. Denne vill att Ingvar ställer sig i ledningen för en lokalförening av Den magiska cirkeln.

Ingvar och Göte går genom stan. Nu när du är medlem kan du ju öppna egen verkstad, säger Ingvar. Pengar? Det ansvarar doktor Pedersen för.

När Ingvar kommer hem, har föräldrarna fått besök av Ingvars kusin Olle Wennberg, direktör från Stockholm. Han har dock bråttom och ger sig strax i väg i en elegant bil.

Ingvar söker upp Göte på verkstan. Han har med sig ett brev till Göte, en varning från doktorn. Ska det vara så, går jag ur, säger Göte. Doktorn klandrar att Göte -- en cirkelmedlem! -- sällskapar med en flicka. Hur kan de veta det i Köpenhamn? undrar Göte. Du får inte gå ur, säger Ingvar.

En tid senare står Göte och Ingvar vid verkstan. Vem fan är Wennberg? frågar Göte. Han är ordförande i stockholmsavdelningen, säger Ingvar. Du måse lyda hans order. Var ska jag få tag i 20 000? säger Göte. Det är mer än jag tjänar på flera år.

Göte står och väntar i en regnig, mörk skog. En droska stannar. Ingvar sitter vid ratten. Göte kommer fram. Ordern var att vi skulle ta en droska och döda chauffören, säger Ingvar. I baksätet ligger den livlöse chauffören.

De lämpar av liket längre in i skogen. Inte ett knyst, säger Ingvar och hotar med Wennberg.

Morgonen därpå serverar Ingvar sina föräldrar kaffe på sängen.

Ingvar drar med sig Göte och en annan ung man på ytterligare en mordexpedition. En äldre man skjuts ned i sin öde stuga som sedan sätts i brand.

Det har gått en tid. Göte och hans fru Britta har middag för Götes arbetskamrat Anders med flickvän. När kvinnorna efter måltiden befinner sig i köket, berättar Göte om Ingvar som nu bor i Stockholm och har blivit radioförsäljare.

Göte gråter när han har gått till sängs.

En kväll sitter Göte och Anders kvar på jobbet. Göte berättar om de tankar som Ingvar har sått i honom. Varför ska man arbeta för pengar?

Göte och Anders möter Ingvar vid en ensligt belägen röd stuga i en mörk skog. Ingvar kommer i bil. Göte borrar hål i stugans vägg, och med en slang ansluts avgasröret till hålet i väggen. Anders är helt uppriven av det som sker. Gasa ihjäl en gammal kärring för lite pengar, säger han. Nu är det vi som öppnar verkstad i Köping och kommer bort från det här. Ja, det är väl bäst, säger Göte.

Anders och Göte sätter upp en skylt på sin nya verkstad i Köping. Jag är glad att du ordnade pengar så att det blev av, säger Göte. Du har väl inte sagt till någon att vi har flyttat hit? säger Anders. Nej, säger Göte.

De får snart svårigheter med verkstan. Anders är bekymrad. Göte är i Stockholm igen.

Anders tittar in på verkstan en kväll. Där är Göte som berättar om en idé Ingvar har fått. Det ska bli en sista stor kupp. En 50-kilosbomb placeras på huvudpostkontoret. Smällen får alla att rusa dit -- och under tiden rånar de banken intill.

Det förbereds ett friluftsarrangemang i bygden.

Anders och Göte är i verkstan. Göte ligger till sängs. Verkstan går åt helvete, om du bara ligger där, säger Anders. Jag kan väl inte rå för att Ingvar hittade oss, säger Göte. Du måste vara med om det här, fortsätter Göte, annars sätter han dit oss.

Friluftsfesten är i gång.

Ingvar och Göte drar på sig motorglasögon och vita huvor. Anders sitter i en bil på en skogsväg. Vi är strax tillbaka, så håll dig beredd, säger Ingvar. Han och Göte sätter sig i en annan bil och kör bort.

Ingvar och Göte kör i kapp en cyklist med en väska. De skjuter ned cyklisten. Det hörs flera skott. Cyklisten drar sig ut på ett fält, där han faller i hop. Ur väskan drösar en massa sedlar som sprids över fältet. Cyklisten tycks fortfarande vara i livet. Ingvar och Göte samlar in vad de förmår. Sedan flyr de i bilen.

I fjärran hörs människor roa sig med ringlekar: ". . . far min han sådde, han sådde sisåhär . . ."

Censurnummer	118053
Datum	1977-07-21
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2255 meter

Censurnummer	109715
Datum	1970-12-18
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2630 meter

Bildformat	2.35:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2630 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Mest beröm i Den magiska cirkeln fick miljöskildringen. Annars ansåg de flesta kritiker att själva skildringen av det psykologiska förloppet var för splittrad och osammanhängande. Filmen blev inte trovärdig.

Flera kritiker uttryckte dock sin uppskattning över den stora ambition som lagts ned i projektet, och Per Berglund hälsades som som en ackvisition för svensk film.

"Berglund och Jarl svävar nämligen envist på målet, när det gäller att belysa dådens orsaker. Ledarfiguren, som för omskrivningens skull kallas Ingvar Andersson och spelas av Olof Willgren, framställs som den begåvade undantagsmänniskan, fantasten som är ute för att bevisa en tes. (-)

Det framgångsrika brottet är ett sätt att hävda sig. Drivfjädern är karriärismen, och karriärismen är i sin tur samhällets fel.

Javisst, Berglund och Jarl pekar mot ett sjukt samhälle. Men vilket?

Ett faktum -- och en väsentlig brist -- är att detta sjuka samhälle inte är närvarande i filmen. (-) Men vad mera? Vad är det som befordrar den aktiva onskan? Vi spejar och hittar just ingenting; inte ens en patrullerande poliskonstapel.

Jag menar alltså att Berglund och Jarl syftar för långt och misslyckas med att bevisa det som enligt deras egna premisser skulle bevisas. (-)

Den magiska cirkeln är först och sist -- alldeles bortom de sociologiska förstoringarna -- ett styvt genomfört svep över ett svenskt decennium, en tidsrekonstruktion vars doft och valörkänsla sprider sig ända till restaurangmusiken, axelvaddarna (-).

Det är i den oavsiktliga begränsningen filmen lever. Inte som spekulation över brottets avstamp och Salaligans orsaker." (Jurgen Schildt i AB)

"Det har blivit en begåvad och ambitiös studie som inte riktigt lyckas realisera ambitionerna, främst kanske beroende på att dessa har varit för stora och för dåligt samordnade. (-)

Det är historien och den följer i stort verkligheten. Men Berglund och Stefan Jarl vill inte lägga fram en dokumentär case-study, trots att de arbetar med ett dokumentärt material. (--)

Men Ingvar Andersson och hans verkliga förlaga förefaller mig vara alltför aparta för att fungera som perfekta exempel på filmens centrala tes; det första glappet uppstår. Det andra kommer när Berglund och Jarl själva upptäcker att deras unge magnetisör inte håller som huvudperson. De praktiskt taget avför honom ur handlingen och vänder sökarljuset mot två av cirkelns vilseledda.

Det är en förvirrande felmanöver och det hela blir knappast dramatiskt bättre av att dessa unga filmskapare, envist och i rädsla för att komma in på den konventionella kriminalfilmens marker, konsekvent undviker att skildra systemets reaktioner på den växande brottsserien. (-) Men helheten Den magiska cirkeln upplever jag som ett icke funktionsdugligt sönderfall." (Lasse Bergström i Expr)

"Det kan tyckas omotiverat att ledargestalten på detta sätt skjuts åt sidan och nästan helt försvinner från scenen. Men avsikten är vid närmare eftertanke uppenbar. Berglund har medvetet avstått från att isolera undantagsmänniskan och låta honom ensam utföra den dramatiska huvudrollen. I stället söker han infoga honom i ett större sammanhang och se honom som en produkt av ett politiskt-socialt system. Även om ligachefen är en outsider blir hans öde också i hög grad representativt för det samhälle som framfött honom. Hans ledarfilosofi och elittänkande -- besläktade med den samtida Führerns övermänniskoidéer -- är i sista hand betingade av en speciell samhällsstruktur, den kapitalistiska och instängt småborgerliga. Man är inte bara en bödel. Man är också ett offer.

Denna grundtendens understryks redan i inledningen av ett citat från Sandemose som får fungera som filmens motto. Och liksom en författare som öppet inbjöd läsaren att fundera vidare över resonemangen och påståendena i sina romaner söker Den magiska cirkeln att provocera åskådaren till självständig tankeverksamhet. Det är med andra ord en film som avgjort mer vädjar till intellektet än till känslan. Personligen upplever jag detta som en stor tillgång." (Carl-Erik Nordberg i Vi)

"Att jag så här utförligt refererat dessa exempel på Per Berglunds försök att förankra Sandemose-citat i en spelfilmberättelse beror på att jag tycker att det är en utmärkt ambition, särskilt som den på ett för det mesta mycket smidigt och osökt sätt (--) ger filmens handling en djupare innebörd, en ansats till organisk bakgrund, utan att den dramatiska strukturen verkar programmatiskt tillrättalagd och riskerar att låsa åskådarens fantasi. Den magiska cirkeln är en ideologisk film, men den agiterar aldrig. Den rör sej inte med krångliga begrepp, den är ingen film för ett redan övertygat fåtal. Den är socialt och politiskt medveten på ett lättillgängligt sätt.

Samtidigt är den bakgrund jag nämnde påfallande ofullgången: ambitionen har stannat på halva vägen." (Jan Aghed i SDS)

Kommentar Svensk filmografi

Den s k Sala-ligans härjningar under åren 1930-1936 -- flera mord och rån -- är ett av de mest omskrivna fallen i den svenska rättshistorien.

Ligans ledare -- Sigvard Nilsson-Thurneman -- var och förblev en psykologisk gåta. Han blev straffriförklarad, när han till slut dömdes, och tillbringade 32 år på mentalsjukhus. Han släpptes ut 1969. Flera av ligans medlemmar fick livstids fängelse.

Dåden de utförde chockerade samtiden genom sin sällsynta grymhet och meningslöshet. Ligans verksamhet fick ockulta/mytiska övertoner som skapade en fascination som varat genom åren. Filmen satte ny fart på det gamla intresset kring Sala-ligan, och tidningarna kom att skriva spaltmeter ytterligare en gång.

Per Berglund och Stefan Jarl var mycket måna om att betona att filmen inte skulle ses som en dokumentär utan att de med ligans härjningar som bakgrund ville belysa hur en inskränkt småstadsmiljö utan möjliga öppningar kan utgöra grogrund för psykiska och sociala processer som möjliggör ett fenomen som Sala-ligan.

Filmen inleds med ett citat av Aksel Sandemose:

"Jag anklagar inte någon människa, jag anklagar ett system som inte kan lära människor att göra annat än det felaktiga och onda."

Bildsystemet Interscope var en svensk variant av 2-perf-systemet Techniscope. Kamerans bildfönster hade Cinemascope-proportioner men normala objektiv kunde användas. På laboratoriet uppförstorades bilden till Cinemascope-standard. I den svenska varianten Interscope klipptes och mixades filmen i kontaktkopia, vilket krävde modifierat klippbord och specialbyggd projektor men förbilligade och snabbade på laboratoriearbetet. Interscope användes förutom i denna film också till Du gamla du fria (1972/4), Ture Sventon -- privatdetektiv (1972/11) och Fimpen (1974/1). Systemet kom ur bruk i mitten av 1970-talet då en ny kameramodell -- Arriflex 35 BL -- började användas i Sverige, och denna gick inte att bygga om till 2-perf-matning.

Per Berglund (f 1939) kom endast att göra ytterligare en biograffilm under 70-talet, Ture Sventon -- privatdetektiv (1972/11). Han har mest varit verksam som filmproducent och dramaturg och har gjort flera filmer för TV.

				1970-04-03	1970-10-21
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
	Hedemora	Sverige
med omnejd	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1970-12-25	Saga	Stockholm	Sverige	96 min
Urpremiär	1970-12-25	Saga	Stockholm	Sverige	96 min
Cinemateksvisning	1972-02-23			Sverige
TV-visning	1990-10-03	Kanal 1		Sverige	92 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-01-11
	2011-01-22

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1971			(bidrag om 438 928,76)
Festivalpris	San Remo	1971			(utmärkelse)
Chaplin-priset	Stockholm	1970		Gösta Bredefeldt	(bästa roll)

Borgmästare

DK Brott och straff

DK Dokumentärfilm

DK Drama

DK Historia

Direktörer

Hedemora

Herrekipering

Hypnotism

Hypnotisör

Kaféer

Kriminalitet

Mord

Ockultism

Radioförsäljare

Rån

Rånmord

Salaligan

Småstäder

Spiritism

Stockholm

Taximord

Thurneman/Sigvard Nilsson

Tivolin

Trädgårdsmästare

Verkstäder

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2630

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	35 mm

Typ	I-band musik
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tidigare version.
Omfång	139 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Slutgiltig version. Mytomanen. Manuskript av Per Berglund och Stefan Jarl.
Omfång	137 s. + 2 s. tillägg 1970-04-08
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Slutgiltig version. Manuskript av Per Berglund och Stefan Jarl.
Omfång	137 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialogue list. Beyond the line of duty.
Omfång	49 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Slutgiltig version. Manuskript av Per Berglund och Stefan Jarl.
Omfång	137 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialogue list. Beyond the line of duty.
Omfång	49 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	13
Bakombild papper	18
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Bildformat	2.35:1
Ljudtyp	Ljud
Hastighet	24
Längd i minuter	96 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV