Sylvia Ingemarsdotter

Svensk klippare. Född Sylvia Maria Ingemarsson i Väse, Värmland.

-

Sylvia Ingemarsdotter - då Ingemarsson - kom 1965 som sextonåring från Värmland till Stockholm för att arbeta som barnflicka, men innan hon fyllt nitton satt hon vid ett klippbord. Hon flyttade in hos dåvarande paret Elisabeth och Sven Fahlén i Sundbyberg, som båda var verksamma i filmbranschen. Sven arbetade på Europa Film som ljudtekniker, och hjälpte Ingemarsdotter till jobb som klippassistent, med Kalle Boman som mentor. Hon lärde sig synkläggning, samtidigt som ateljén användes av storheter som Alf Sjöberg, som arbetade med Fadern (1969), Mai Zetterling, sysselsatt med Flickorna (1968), och Sidney Lumet, som gjorde Måsen (1968) med en internationellt team.

Tiden vid Europa Film var meriterande nog för att hon skulle antas vid redigerarutbildning på SVT, trots att hon inte ens hade gymnasieutbildning. Då hon 1976 slutade vid TV anlitades hon av Bo Widerberg som redigerare till Mannen på taket. Hennes insats där ledde till att Katinka Faragó föreslog Ingmar Bergman att engagera Ingemarsdotter till Höstsonaten (1978), vid vilken Faragó var produktionsledare. För Ingemarsdotter var Bergman "en otroligt bra pedagog" och de kom sedan att samarbeta på alla Bergmans filmer utom Ur marionetternas liv som han spelade in i München 1980.

Efter Höstsonaten klippte Ingemarsdotter Lasse Åbergs första långfilm, Repmånad eller Hur man gör pojkar av män (1979). Vilket följdes av många samarbeten med Åberg.

Det är således regissörer med mycket skilda förhållningssätt till film som kommit att förlita sig på Sylvia Ingemarsdotter. Hon har sagt att hennes uppväxt förmodligen var till nytta. Hennes föräldrar drev ett pensionat, anlitat av bland annat gruv- och skogsarbetare, i Nordmark i Värmland, och hon fick hjälpa föräldrarna med tusen och en uppgifter. Erfarenheterna var till hjälp när det sedan vid klippbordet gällde att förhålla sig till olika temperament i ett litet rum och uppnå, som hon har förklarat att hon eftersträvade, "en fint böljande gång".

Vid mitten av 1980-talet var Ingemarsdotter med om att bilda Sveriges Filmklippares Förening. Tillsammans med kollegor ville hon höja yrkets status. En statlig filmskola hade funnits sedan 1964 men utbildning för klippare kom i Sverige inte igång på allvar förrän på 1990-talet.

Kring 2000 drog sig Sylvia Ingemarsdotter i princip tillbaka från arbetet vid klippbordet. Hon blev istället verksam som pedagog, som konstnärlig professor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna, och även som internationellt efterfrågad föreläsare.

Mårten Blomkvist (2015)