Originaltitel | Sol över Klara |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus |
|
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1942-08-03 |
Edvard Persson
Karl-Gustav, kallas Ararat, målare
Barbro Flodquist
Sylvia Nilsson, modell
Stina Ståhle
Elisabeth Söderheim, godsägaränka
Björn Berglund
Axel, Akvarellisten
Bror Bügler
Reuben, målare
Frithiof Hedvall
Tirolius, korrekturläsare
I Klarakvarteret i Stockholm lever ett gäng konstnärer och bohèmer i ateljéer och vindskupor. De saknar ofta pengar eller mat för dagen men humöret och uppfinningsförmågan är det...
Filmen fick genomgående en vänlig, nästan älskvärd kritik. Recensenterna tyckte om ämnet, miljön och persongalleriet och accepterade Edvard Persson som den han i sina tidigare filmer, d...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Dvd-titel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspicient | |
Musikarrangör | |
Kläder |
Edvard Persson | Karl-Gustav, kallas Ararat, målare | ||
Barbro Flodquist | Sylvia Nilsson, modell | ||
Stina Ståhle | Elisabeth Söderheim, godsägaränka | ||
Björn Berglund | Axel, Akvarellisten | ||
Bror Bügler | Reuben, målare | ||
Frithiof Hedvall | Tirolius, korrekturläsare | ||
Nils Ekstam | Levnadskonstnären | ||
Martin Sterner | Den Silverhårige | ||
Tord Bernheim | Manné | ||
Arne Lindblad | trollkonstnären | ||
Anders Julius | Anders Julius | ||
Karl "Lax-Kalle" Andersson | Lax-Kalle, fiskhandlare i Klara | ||
Gerd Mårtensson | Sonja, modell | ||
Viveka Linder | Britta, modell | ||
Åke Claesson | Carl Michael Bellman i Ararats dröm | ||
Bullan Weijden | Hulda, portvaktsfrun | ||
Arthur Fischer | Sigge, portvakten | ||
Arne Lindblad | trollkonstnären | ||
Harald Svensson | "överste" Karlsson | ||
Hartwig Fock | skattmasen | ||
Artur Cederborgh | sergeanten | ||
Carl Deurell | prästen | ||
- | Ej krediterade: | ||
Georg Fernquist | komministern på pastorsexpeditionen | ||
Gösta Grip | värnpliktig som anhåller om permission | ||
Gösta Lycke | fru Söderheims betjänt | ||
Elvin Ottoson | kommunalordföranden i samtal med fru Söderheim | ||
Vilhelm Julinder | Ville, lutsångaren på bröllopsfesten | ||
Knut Frankman | dräng på godset | ||
Astrid Lindgren | piga på godset | ||
Anna-Lisa Westergård | bröllopsgäst | ||
Ann-Margret Bergendahl | servitris | ||
Egil Holmsen | bråkstake utanför Källaren Tennstopet | ||
Nils Hallberg | bråkstake utanför Källaren Tennstopet | ||
Artur Rolén | bråkstake utanför Källaren Tennstopet | ||
Eric von Gegerfelt | tjänsteman på pastorsexpedtionen | ||
Lisskulla Jobs | åskådare till slagsmålet |
Produktionsbolag | AB Europa Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
AB Europa Film | 1942 | ||
Distributör i Sverige (DVD) | SF Home Entertainment | 2014 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
I Klarakvarteret i Stockholm lever ett gäng konstnärer och bohèmer i ateljéer och vindskupor. De saknar ofta pengar eller mat för dagen men humöret och uppfinningsförmågan är det aldrig något fel på. Kretsen domineras av målaren "den väldige vinröde Ararat", som med ett vänligt gemyt alltid hittar på utvägar eller ställer allt till rätta, när det trasslar till sig.
Har man inte mat för dagen, målar man en lax på en tavla och skickar ner den till fiskhandlaren Lax-Kalle, som generöst byter in den mot en riktig lax. Så även om pengarna tryter, tryter aldrig det glada humöret. Inte heller törsten, fast det är mest pilsner man dricker.
I denna osäkra men trots allt idylliska tillvaro drar emellertid små orosmoln in. Akvarellisten, en i gänget som är känd för att han mest målar akvareller, och gängets modell Sylvia har blivit kära i varandra och beslutat gifta sig. Det blir stort bröllopskalas och snart är ett litet barn på väg. Men det är beredskapstider och en dag blir Akvarellisten inkallad. Svårigheterna hopar sig för Sylvia och barnet, men det blir Ararat som tar hand om saken och ordnar allt till det bästa.
Själv bär Ararat på ett bittert minne av en ungdomskärlek, Elisabeth, som för femton år sedan försvann ur hans liv och gifte sig med en rik godsägare.
Men outgrundliga är ödets vägar. En dag träffas de igen. Nu är Elisabeth änka och hon öppnar både godset och stora famnen för den väldige vinröde Ararat.
Censurnummer | 64578 |
---|---|
Datum | 1968-08-05 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2820 meter |
Kommentar | Aktlängder: 430-475-390-530-445-550 = 2820 m - 103 minuter. Aktlängder: 430, 475, 390, 530, 445, 550. |
Censurnummer | 64578 |
---|---|
Datum | 1942-07-29 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2800 meter |
Längd efter klipp | 2790 meter |
Kommentar | Granskningskopians aktlängder: 430-475-390-530-445-530 = 2800 m - 102 minuter. Censurklipp i akt 2: en del av episoden med målarens närgångenhet mot modellen. Aktlängder efter censurklipp: 430-465-390-530-445-530 = 2790 m - 102 minuter. Aktlängder: 430, 475, 390, 530, 445, 530. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Tobis Klangfilm |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2820 meter |
Längd i minuter | 103 min |
Akter | 6 rullar |
Dialogspråk |
|
Filmen fick genomgående en vänlig, nästan älskvärd kritik. Recensenterna tyckte om ämnet, miljön och persongalleriet och accepterade Edvard Persson som den han i sina tidigare filmer, d v s före Snapphanar alltid varit: "frodig, farbroderlig, snusförnuftig" (N E i SocD), hans "melankoliska frodighet" (Filmson i AB) och "smått asociala charm" (Larz i StT).
I DN ägnade O R-t stort utrymme åt att jämföra DN-kåsören Elds bekanta figurer med filmens: "Elds kåserier på Namn och nytt-spalten om Ararat och hans vänkrets har med åren kommit att höra till det svenska folkets populäraste läsning. Med sin osmyckade renhårighet och sin genuint stockholmska vardagshumor har de gått direkt in i det svenska publikhjärtat. (-) Det är egentligen inte det som händer Ararat och hans vänner som är det väsentliga, utan själva miljön och människorna i och för sig själva, för att inte glömma att mycket av charmen i kåserierna är berättarens personliga tonfall och stil, som rymmer inte så litet av artisteri i sin skenbara konstlöshet."
Händelserna i filmen, fortsätter O R-t, "flyter lugnt och stilla utan sensationer. Det hela är underhållande och trivsamt, man skulle bara önskat att scenerna ibland varit mera koncist utformade och att de vuxit fram lite mer filmatiskt ur varandra. Eld skriver en trevlig dialog, men han har i Sol över Klara ännu inte kommit riktigt till rätta med filmdialogens speciella dynamik, om man så får uttrycka det. Det vore ju också för mycket begärt när det är hans första filmmanuskript. I gengäld har han en stor förtjänst framför de flesta betydligt mera durkdrivna svenska filmförfattare: han har verkligen förmåga att göra sina människor levande och ursprungliga. (-)
Kanske kan man säga att människorna i Sol över Klara inte precis är kongruenta med spalternas -- inte ens när de som t ex Lax-Kalle spelas av modellerna ur verkligheten -- men de har en trygg trovärdighet, som är mycket välgörande, och man har också till filmen lyckats överflytta något av den chosefria mänsklighet som är kåseriernas värdefullaste egenskap."
Larz säger i StT: "Filmen har skrivits av en kåsör, och filmen är ett kåseri. Älskare av högre dramatik göre sig ej besvär. Det är en folklig och trevlig film, där det sägs många sanningar, och där så förlegade egenskaper som hjärtlighet och gemyt fått en sista fristad. Edvard P. sprider verkligen sol över sitt Klara; små små ord av sanning porlar ur honom som vin ur en tunna: han tar vara på dem också, i svensk film är Edvard P. fortfarande de flödande filosofernas mästerservitör. Många av replikerna fick också förtjusta premiärapplåder."
I AB är Filmson däremot litet mera kritisk. Han kallar filmen ett "folklustspel" och säger att den är "närmast en om inte förädlad så dock något förfinad pilsnerfilm".
Crick tycker i NDA att "filmatiskt står Sol över Klara på en tämligen låg nivå -- den saknar i egentlig mening bildrytmen och stundtals har man en känsla av att regissören, Emil A. Lingheim, varit en mästare i att fläta ihop stillfotos."
Inte heller O R-t i DN är särskilt förtjust i regissörens prestation: "Emil A. Lingheims regi är som vanligt ganska schablonmässig och trög, en hel rad av scenerna hade behövt en helt annan speltakt, snärt och smidighet i regin för att komma till sin rätt. (-) Men annars skall det villigt erkännas att Lingheim denna gång även gjort åtskilliga goda scener, där Edvard Perssons skånska flegma, som denne regissör alltför villigt låter regissera sig av, passade precis i stil med stycket."
Den annars så kritiske S. Almqvist menar kanske detsamma i AT: "Regien har skötts med ökad habilitet av Emil A. Lingheim, född Ljud-Pelle."
Eljest är S Almqvist övervägande positiv när han försöker analysera varifrån "filmens obestridliga charm" kommer: "Eld känner sin ämneskrets, och han känner f ö r den (-) och gång på gång händer det, att filmbilderna blommar till hans text, ty han har skrivit den med ett fönster mot livet. Sol över Klara har väl icke blivit en fullgången och konstnärligt hel film, men mycket är gott i den, och därför tycker man bra om den."
Om filmens allt dominerande figur, Elds "väldige vinröde Ararat" skriver S. Almqvist att även om han kanske inte riktigt är Elds Ararat är han i den här filmen "en ovanligt fin och hjärtegod, måttfull och anspråkslös Edvard P. Den här gången. Och man hör med verkligt nöje hans vackra sångröst."
Även Larz i StT är förtjust i Edvards sångröst: "En sak är säker: Edvard Persson triumferar här som vissångare. Och visorna han sjunger är bra, inte så där smörigt känslosamma."
I SocD skriver N E om honom: "Sitt påträngande, lätt uppstyltade maner har han tyvärr inte alldeles lagt bort, han bildligt talar vräker undan motspelarna. Men han förmedlar också gemyt och har kvar en stor del av den charm som består i att han ibland ser ut som ett stort barn."
Men en motspelerska lyckades han tydligen inte "vräka undan": Barbro Flodquist, som här gjorde sin första större filmroll.
Crick skrev i NDA om henne: "Hon har en säkerhet framför kameran som frapperar och man kan vara viss om att hon kommer igen; en liten dam med huvudet på skaft, med ett ovanligt filmutseende och tydligen en mängd energi."
I SvD skrev Lill att hon gjorde den unga modellen och målarhustrun "med en trygg humor och säkerhet i repliken, som rätt avsevärt skiljer henne från de vanliga små filmflickorna, dem hon heller icke liknar till det yttre."
Filmen berättar om det tidigare tidningskvarteret Klara i Stockholm, beläget mellan Klara kyrka och Fredsgatan. Kvarteret finns inte längre, det revs efter andra världskriget i olika etapper för att ge plats åt förvaltningsbyggnader, hotell och parkeringshus.
Bakom filmen låg Erik Lundegårds (f 1900) i Dagens Nyheter under signaturen Eld sedan många år regelbundet publicerade kåserier om Ararat och hans konstnärsgäng. En del av kåserierna har samlats i volymerna "Ararat & Co." (1935) och "Någonstans i Sverige" (1940), men Eld har för filmens manuskript hämtat material inte bara från de nämnda böckerna utan även ur andra kåserier samt dessutom skrivit nytt.
Eld har vid något tillfälle uppgivit att Edvard Persson skulle ha deltagit i arbetet på filmmanuskriptet, men den uppgiften får varken tas bokstavligt eller överdrivas. Edvard Persson ville alltid på ett tidigt stadium ha ett ord med i laget, när manuskripten till hans filmer utformades. Han visste själv bäst vad han kunde -- och vad folk väntade sig av honom.
Filmen spelades in i april, maj och första veckan i juni 1942. Exteriörbilderna togs självfallet i det gamla, nu rivna Klarakvarteret.
Det av censuren vid filmens granskning 1942 beordrade klippet, föranlett av att filmen skulle kunna bli barntillåten, slopades på censurens eget initiativ, när 1968 en ny kopia av filmen inlämnades för stämpling.
Avsnitt ur filmen ingick ursprungligen i Europa Films kavalkadfilm Glada paraden (1948/8), sammanställd med anledning av Edvard Perssons 60-årsdag. Avsnittet ur Sol över Klara klipptes dock bort ur Glada paraden kort efter filmens premiär.
Originaltitel | Ararat & Co (Bok) | |
---|---|---|
Författare | ELD |
Originaltitel | Någonstans i Sverige (Bok) | |
---|---|---|
Författare | ELD |
1942-04-07 | 1942-06-08 | |||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | ||||
Klarakvarteren | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1942-08-03 | Saga | Stocklholm | Sverige | 102 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1942-08-03 | Saga | Stocklholm | Sverige | 102 min | |
Cinemateksvisning | 1981-01-16 | Sverige | ||||
1981-01-21 | Sverige | |||||
TV-visning | 1995-03-21 | TV2 | Sverige | 99 min | ||
1999-06-23 | SVT1 | Sverige | 99 min | |||
Dvd-release | 2014-10-22 | Sverige | (utgiven i samligen "Fyra klassiska filmer med Edvard Persson") | |||
Cinemateksvisning | 2017-08-26 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2017-08-26 |
Originaltitel | Du är den enda | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft | (1942) |
Textförfattare | Nils-Georg | (1942) |
Sångare | Edvard Persson |
Originaltitel | Ännu i mångtusende år | |
---|---|---|
Kompositör | Sven Rüno | (1942) |
Textförfattare | Nils-Georg | (1942) |
Sångare | Edvard Persson |
Originaltitel | Fågelns visa | |
---|---|---|
Kompositör | Wilhelm Theodor Söderberg | |
Textförfattare | Zacharias Topelius | (1836) |
Sångare | Vilhelm Julinder | |
Instrumentalist | Vilhelm Julinder | (luta) |
Originaltitel | De' hurra vi för! | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft | (1942) |
Textförfattare | Charles Henry | (1942) |
Sångare | Edvard Persson | |
kör | ||
Edvard Persson | (repris) | |
Frithiof Hedvall | (repris) | |
Barbro Flodquist | (repris) | |
Björn Berglund | (repris) |
Originaltitel | Vem är som ej vår broder | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Michael Bellman | (1790) |
Textförfattare | Carl Michael Bellman | (1790) |
Sångare | Edvard Persson |
Originaltitel | Broder Ararat | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft | (1942) |
Textförfattare | Nils-Georg | (1942) |
Sångare | Åke Claesson |
Originaltitel | Vila vid denna källa | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Michael Bellman | (1790) |
Textförfattare | Carl Michael Bellman | (1790) |
Sångare | Åke Claesson |
Originaltitel | Fjäriln vingad syns på Haga | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Michael Bellman | (1791) |
Textförfattare | Carl Michael Bellman | (1791) |
Sångare | Åke Claesson |
Originaltitel | Linnéa eller En titt i sjömanskistan | |
---|---|---|
Kompositör | Evert Taube | (1923) |
Textförfattare | Evert Taube | (1923) |
Sångare | Edvard Persson |
Originaltitel | Vi lossa sand | |
---|---|---|
Sångare | kör | (manskör) |
Originaltitel | De' ska vara en målare till de' | |
---|---|---|
Kompositör | Sven Rüno | (1942) |
Textförfattare | Nils-Georg | (1942) |
Originaltitel | Sol över Klara | |
---|---|---|
Kompositör | Sven Rüno | (1942) |
Textförfattare | Nils-Georg | (1942) |
Sångare | Edvard Persson | |
kör |
Originaltitel | Låt oss tillsammans i minnena gå | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft | (1940) |
Textförfattare | Gus Morris | (1940) |
Originaltitel | Positiv-valsen | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft |
Originaltitel | Solstickan | |
---|---|---|
Kompositör | Alvar Kraft |
Glada paraden (1948) | Citat ingår från | Sol över Klara (1942) |
Barndop |
Bellman, Carl Michael (1740-1795) |
Beredskap |
Bröllop |
DK Komedi |
Idyll |
Konstnär |
Modell |
Pantbanker |
Pilsnergubbe |
Skattmas |
Småborgerlighet |
Stockholm/Klarakvarteren |
Ungdomskärlek |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2795 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2795 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Kopia |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 74 s. + ca 20 s. tillägg, löst. Rollista och miljölista (8 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Manuskript: Eld. |
Omfång | 29 s. Produktionsuppgifter och sångbilaga (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Manuskript: Eld. |
Omfång | 29 s. Produktionsuppgifter och sångbilaga (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Nej |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |