Klippet (1982)

Media (2 st)

Originaltitel	Klippet
Svensk premiärtitel	Klippet
Internationell titel	The Scam
Distributionstitel	Trailerkjørerne (Norge)
Inspelningstitel	Dra åt handbromsen

Regi	Jan Halldoff
Manus	Stig Hellsén Jan Halldoff Lars-Magnus Jansson Thomas Hellberg
Produktionsledare	Juristernas
Foto	Arne Pontan
Musik	Mats Rådberg (originalmusik)
Klippning	Antonia Dubravka Carnerud (som Antonia Carnerud)
Ljudtekniker	Jan-Erik Lundberg Anders Ingemarsson
Teknisk rådgivare	Björn Magnusson Nils Gladh Rune Sjölund Mats Lundberg Bosse Adolfsson
Scripta	Kerstin Berg
Inspelningsledare	Åke Brandhild
Assistent till inspelningsledare	Tusse Lande (som Tusse Nilsson)
Produktionsassistent	Pelle Wedlund
B-foto	Peter Östlund
Elektriker	Jerry Porsbjer
Passare	Johan Lindblad Ocki Hansson
Ljussättare	Hans Rinning
Rekvisita	Hans Harnesk
Kläder	Kerstin Halldoff
Smink	Siw Järbyn
Frisyrer	Inger Gidlund
Klippassistent	Jonas Frick Ted Folke
Effektläggning	Lars Klettner
Mixning	Lars Klettner Sven Fahlén

Pierre Lindstedt	Svenne Hellström
Kjell Bergqvist	Berra Nilsson
Svante Thuresson	chefen
Eddie Axberg	Fimpen
Roland Janson	Carl-Gunnar Frey
Stig Törnblom	Stickan Jonsson
Christer "Bonzo" Jonsson	Håkan Stark
Kent Nilsson	Lång John
Tommy Johnson	PR-mannen
Kim Anderzon	Margit
Elisabeth Seth	Ritva
Sissi Kaiser	damen vid båten
Elisabeth Andreasson	chefens flickvän
Åke Lindman	lagerförmannen
Pirkko Mannola	finska damen
Tom Pöysti	byfånen
Pekka Laiho	finske mannen
Alice Timander	konstgalleribesökare
Hampus Spångvall	Hampus
Stig Emanuelsson
Hubbe Bergström
Berto Marklund
Staffan Stenström
Bo Halldoff
Jan Lindgren
Per Magnus Ahlbom

Produktionsbolag	Greyhound Film
	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film
Laboratorium	AB Film-Labor

Svenne är långtradarchaufför. Han är frånskild och har måleri som hobby. Ett möte med en barndomskamrat visar att han alienerat sig från sitt ursprung.

Åkeriet Svenne är anställd vid har fyra lastbilar, som alla går på Finland. Kollegerna är Berra, Fimpen, Kåge, Stickan, Håkan och Lång John. Chefen (som är bussig) kör också.

På Finlandsbåten dricks det en hel del, och sen är det tjejragg som gäller. Berra blir kär i Ritva.

Plötsligt, i Finland, kommer Svenne av en händelse på hur man kan göra stora pengar, nämligen med de svenska lastpallar som "blir över" sedan finska firmor tagit över vidaretransporten. Svenne ser enorma lager av lastpallar, som ingen tar hand om och som bara tigger om att få komma tillbaka till Sverige. De är värda 40 kronor per styck, vilket skulle innebära 28.000 kr i förtjänst per resa.

Svenne slår till. Han och Berra och de andra kompisarna tar i fortsättningen med sig pallarna hem till Sverige, där de säljer dem. Rena klippet!

Berra är tillsammans med Ritva som vill pröva in på en teaterutbildning. Han läser mot hennes repliker i ett manus. Svenne träffar en originell kvinna i natten.

Efter en nattlig fylla kör Berra förbi en polisspärr och åker fast för rattfylleri. Han avskedas från åkeriet.

Kronofogden får ögonen på Svenne.

Fimpen får i uppdrag att ensam köra till Rovaniemi, men somnar vid ratten och störtar utför ett stup.

Till slut vill Svenne lägga av och börja måla och ber om en månads tjänstledighet. Han är hemma och målar tavlor för en utställning han vill anordna. Svenne har nu gott om pengar, och när Berra anländer för att låna ett belopp till sitt giftermål, får han pengarna till skänks.

En granne till Svenne är PR-man. Svenne ber honom hyra ett konstgalleri för att där "sälja" Svennes tavlor för 10.000 kronor styck. Så har han tänkt sig att tvätta pengarna.

I själva verket blir utställningen en sådan framgång att Svenne säljer allt. På riktigt. Men myndigheterna är honom på spåren.

På vägen hem tar han med sig en gatumusikant som får övernatta hos honom.

Nästa dag köper han 80 dyrbara armbandsur för att dela ut till sina vänner på en fest till vilken han inbjudit i Grand Hotells spegelsal. Här ger gatumusikanten med orkester konsert från scenen, när polisen kommer och hämtar Svenne. Bubblan har spruckit.

I fängelset bygger Svenne lastpallar tillsammans med sina långtradarkompisar, som likaledes åkt fast. Kompisen Kåge säger: "Det är många stora förmögenheter som har skapats via fängelsemuren." Sen skrattar han sig fördärvad.

Censurnummer	123680
Datum	1982-10-19
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	2680 meter
Kommentar	Aktlängder: 560-595-480-575-470 m.

Bildformat	1.66:1
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2680 meter
Längd i minuter	98 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Klippet underkändes av en i det närmaste enig kritikerkår, även om somliga ansträngde sig att hitta goda enskildheter.

Hanserik Hjertén, DN: "Skall man ge en bild av vår krassa tidsanda på åkeristadiet, måste man ju ha något eget att komma med - glöd, kvickhet, fräna miljöbitar, berättarförmåga, Något!

Men här finns tyvärr inget. Skildringen av Svenne och hans kompisar består av tjatiga lastbilsresor omväxlande med poänglösa småsuperier och flickhistorier. Knappt en scenföljd byggs upp på ett meningsfullt sätt. En del aktörer får irra omkring utan regi och repliker, och Svante Thuressons slitne långtradarbas hade varit värd ett bättre öde. När till och med Halldoff känner att något måste hända låter han en kille köra ihjäl sig. Sen är det lika avslaget igen.

När man tror inget kan bli värre blir det värre. Pierre Lindstedts Svenne är filmens tillgång, en godhjärtad skojare som sprider värme också i salongen. Men när han övergår från åkeri till tavelmålning tappar Halldoff totalt fotfästet i en värld han inte behärskar."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Envist tror jag att Jan Halldoff kan mycket bättre än så här, men i får man ta som bekant och kanske är det dags nu att sluta höra på polarna och i stället försöka lyssna fram några personliga tonfall bortom jargongen, bortom de lättköpta ytbilderna. Någonstans finns ändå ett ansvar som ingenting har med polarsnacket att göra. Klippet känns som prototypen för en film som behövt en stark, vägledande producent på färden över den sliriga asfalten."

Bernt Eklund, Expr: "Enskilda scener fungerar, har ett eget lyft. Men tillsammans vägrar de bli en dynamisk och levande helhet.

Det gör Klippet till en sorgligt vilsen film. Den försöker rädda sig med sprithumor och andra grabbskämt. Det hjälper knappast.

Under de här omständigheterna är det en prestation av Pierre Lindstedt att åstadkomma något som liknar en personlighet i sin huvudroll."

Stig Larsson, Chaplin: "När någon reporter frågade Halldoff vad han tyckte om att hans nya film blivit avsågad av en enig kritikerkår, så svarade han att kritikerna inte förstått någonting. Jag tror att Halldoff verkligen upplever det. Att det handlar om en klassfråga. Hans långtradarpolare gillade filmen, att sedan de förgrämda kritikerna (de intellektuella) inte gör det spelar ingen roll för hans självkänsla. Han upplever sig ha en folklig förankring. (-)

Halldoff har kanske oförtjänt fått bli en symbol för den taffliga kommersiella filmen som inte har några intentioner, förutom att dra in pengar. Han är en av de få i modern svensk film som har en viss känsla för det oglamourösa livet utanför den akademiska medelklassen.

Men i det här fallet har han fel. Han har verkligen gjort en mycket dålig film. Jag bortser då från själva historien om några lastbilschaufförer som blir rika genom att fiffla med lastpallar. Den går liksom inte att bedöma - eftersom den nästan inte kommer fram. Det låter säkert lite konstigt. Men i den här filmen förstår man faktiskt inte särskilt mycket. Jag brukar inte irritera mig på scripta-fel. Men här är det de som ger filmen dess speciella karaktär. Vi vet sällan om vi befinner oss i Sverige eller i Finland, på en båt eller i ett hotell, eller kanske i en lägenhet.

Filmen är dessutom mycket oprofessionellt fotograferad. Felen är så absurda att det är spännande att föreställa sig hur den här inspelningen och redigeringen egentligen gått till.

Det man kommer att tänka på är fuskjobb. (-)

I detta fuskverk finns trots allt då och då bra spel. Det är möjligt att det är Halldoffs förtjänst. Särskilt Kjell Bergqvist, Svante Thuresson och Pierre Lindstedt är bra. Scenen när Thuresson avskedar Bergqvist är faktiskt mycket bra. Få svenska filmer på senare tid har en scen med en sådan autenticitet. Men det är dyrt att betala 28 kronor för två minuter.

(-) Som recensent är det lätt att vara rolig på andras bekostnad. Det ligger en viss njutning i att skriva ner filmer, det kan man aldrig komma ifrån.

(-) Det vore naturligtvis bättre om kritiken av en inhemsk film också kunde vara konstruktiv. Det ligger ju en hel del möda (och pengar) bakom en film.

I vissa fall är det ändå omöjligt. Här är det enda man kan säga: Gör ett bättre jobb nästa gång. Det finns något som heter yrkesstolthet."

Jurgen Schildt, AB: "Drömspelet har sina risker, åtminstone för den som inte är begåvad för drömspelet. Varifrån, i Halldoffs manuskript och i Kekkonens och Hannu Salamas fosterland, kommer den absurda byfåne som plötsligt dyker upp som cowboy-skrudad ciceron på kyrkbacken? Och från vilken lurvig molntapp har Halldoff skickat ner finländskan Pirkko Mannola för att nere bland snödrivorna ragga upp Pierre Lindstedt?

Detta är varken drömspel eller absurdism. Det är hugskott och tokenskap. Eller, för den händelse Halldoff godkänner så högbrynta förebilder, ett provinsiellt försök att leka René Clair.

Men det här är inga långa inpass, och heller inga tunga reservationer. I huvudsak är Klippet en film som saknar både övertramp och spekulativa klunsigheter och falskt djupsinne. Tonträffningen vad gäller långtradarkollektivet är perfekt, med Kjell Bergqvist och Eddie Axberg som de tydligaste stämmorna."

Kommentar Svensk filmografi

Jan Halldoffs (f 1939) film Klippet är en fri bearbetning av romanen "En dåres paradis" (1977) av Stig Hellsén (f 1935).

Filmen fick mycket publicitet i dagspressen som ett exempel på sponsring och produktplacering. Sponsorerna, 18 till antalet, bidrog enligt uppgift med tjänster eller varor motsvarande drygt 1,5 Mkr mot att få sina varumärken exponerade i filmen, budgeterad till cirka 7 Mkr. Sponsorerna hade läst manuset, fick inte ändra något och fick acceptera att vissa scener eventuellt klippts bort i den färdiga filmen.

Klippet var inte den första svenska filmen att öppet utnyttja sponsorer/produktplacering. En vandring i solen (1978/16) hade tidigare gjort det liksom Göta Kanal eller Vem drog ur proppen? (1981/24), men Klippet var den första film att göra det på ett mera ogenerat sätt.

Inspelningen av filmen följdes av bråk och tvister.

Tonsättaren John Heijke besvärade sig över att man använt en melodi av honom, "Mitt livs skönaste morgon", utan att nämna hans namn i förtexterna.

"- Allt som allt spelas den bara några minuter, men den är invävd i handlingen. Pierre Lindstedt är i filmen fixerad vid den här melodin och frågar folk han möter om de kan sjunga den, säger John Heijke.

Av filmbolaget och Janne Halldoff har Heijke helt frankt fått förklaringen att man glömt att ta med honom i förtexterna" (DN 21.10.1982).

I november 1982 gick författaren Stig Hellsén till domstol för att få Klippet belagd med visningsförbud. Dessutom krävde han 100.000 kr i skadestånd för att man kränkt hans konstnärliga och litterära anseende. Hellsén hade omarbetat sin bok till ett filmmanus och för detta arbete erhållit 80.000 kr. Därefter hade ytterligare manusbearbetning skett genom Janne Halldoff, skådespelaren Thomas Hellberg och journalisten Lars-Magnus Jansson. Sedan Hellsén sett råkopian av filmen beslöt han sig för att stämma produktionsbolaget Greyhound Film AB och distributören Europa Film:

"- Filmen var så uselt filmad och regisserad att hälften av allt material tydligen var oanvändbart, säger Hellsén. Det är bara utfyllnaden som återstår, manusets grundidé är bortklippt.

Janne Halldoff är av annan åsikt:

- Det är bara en enda scen Hellsén bråkar om. Han är bara ute för att jävlas.

Enligt manusförfattaren själv har följande ingrepp gjorts.

Hela inledningsscenen är annorlunda. ¿

Samtliga återblickar är bortklippta. ¿

Ett avsnitt med en transvestit har försvunnit. ¿

Detsamma gäller en spritstöld och en scen där ett spritförråd brinner upp.

(-)

- Jag vill inte åt Halldoff personligen, han kan förmodligen inte bättre än så här, säger Hellsén.

Dramatikerförbundets ordförande Gottfried Grafström har läst manuset och han har sett filmen.

- Det är helt klart att manusets huvudkaraktär är förvrängd. Kvaliteter och fördjupningar är borta, säger han.

- Det mesta verkar bero på slarv. En del scener blir obegripliga för att man inte fått med bakgrunden. Halldoff har missat sånt man lär sig på filmkursers första lektion" (Steffo Törnquist, Expr 4.11.1982).

Greyhound Film AB hotade i sin tur med att stämma Hellsén för avtalsbrott med hänsyn till den paragraf i avtalet där det står att "Författaren må ej (-) före filmens offentliggörande, genom intervju eller andra uttalanden, lämna några som helst uppgifter om filmen eller dess inspelning".

Greyhound Film AB hade grundats 1981 med enda syfte att producera filmen Klippet. Hälften av aktierna ägdes av en grupp advokater, 25% av Jan Halldoffs fru Kerstin och resterande 25% av Stig Hellséns flickvän Pamilla Arvidsson (Steffo Törnquist, Expr 9.11.1982).

I december 1983 försattes Greyhound Film AB i konkurs.

"- Greyhound Film AB är skyldigt minst en och en halv miljon i obetalda gager och skatter, tror Pär Wedlund [i bolagets styrelse].

- Halldoff har själv tagit ut sitt gage. Likaså juristerna som skötte företaget. Men flera av skådespelarna har ännu delar av sitt gage att fordra.

- Dessutom drog juristerna skatt på skådespelarnas löner men betalade aldrig in den.

Följden blev att skattemyndigheten nu krävt in skatten direkt av skådespelarna.

På det sättet får de nu betala dubbel skatt.

Kjell Bergqvist som spelar en av huvudrollerna i filmen menar att han förlorar minst 20.000 kronor.

Lokala skattemyndigheten i Stockholm beslagtog Greyhound Films bokföring för redan ett år sedan.

Revisionen visade att ingående och utgående balans inte stämde, verifikationer saknades, skatter hade bokförts men aldrig betalats.

Dessutom: aktiekapitalet 50.000 kronor var borta. Bolaget var alltså likvidationspliktigt.

Janne Halldoff hade satsat en fjärdedel av aktiekapitalet, manusförfattaren Stig Hellsén en fjärdedel och juristerna Gunnar Wallin och Claes Ahlin var sin fjärdedel.

Silja Line, OK, Fiat med flera företag sponsrade filmen med 1,4 miljoner kronor för att få skylta med sitt namn på duken.

Ändå blev filmen en jätteförlust. Kostnaderna ligger någonstans kring tre miljoner.

Filmen blev en flop på biograferna. Greyhounds del av biljettintäkterna blev inte mer än runt 200.000 kronor.

Det räcker inte långt.

- Vi har helt enkelt inte haft pengar till att betala in skatterna, förklarade revisorn i Greyhound Film Jan Mellström i oktober" (Arne Wirén, Expr 28.12.1983).

I mars 1985 dömdes Europa Film av Stockholms tingsrätt att betala 10.000 kr i skadestånd till författaren Stig Hellsén.

"Europa Film har tillbakavisat Hellséns krav och hävdat att bolaget endast finansierade filmen.

Domstolen anser att vissa ändringar i manuskriptet kränkt författaren. Kränkningen anses dock inte så allvarlig att det kan motivera ett skadestånd på 100.000 kr.

Europa Film skall, förutom ett skadestånd på 10.000 kr, även betala Hellséns rättegångskostnader med 37.000 kr" (TT-telegram, SDS 13.3.1985).

I samband med domstolsutslaget intervjuade Cecilia Bodström Jan Halldoff (Expr 13.3.1985):

"Var det en rättvis dom?

- Domen rör mig inte i ryggen. Jag tar det hela med en klackspark. Men det är ju taskigt för Europa Film. Fast det är ju klart, Europa Film krävdes ju på 100.000 och behövde bara betala 10.000, så domen var bra för Europa Film, bolaget tjänade ju 90.000 kronor.

Ändrade du så mycket i manuskriptet?

- Filmen var ursprungligen på två och en halv timme, men i kontraktet stod det att den skulle vara en timme och 45 minuter. Därför var jag tvungen att klippa - och då tyckte Hellsén att filmen förändrades.

Klagade Hellsén i onödan tycker du?

- Han tog en chansning att tjäna pengar. Men skulle alla hålla på och tjafsa som han har gjort skulle vi inte behöva göra något annat än att sitta i domstolar hela dagarna."

Originaltitel	I en dåres paradis (Roman)
Författare	Stig Hellsén

Sverigepremiär	1982-10-22	Göta	Göteborg	Sverige	97 min
Urpremiär	1982-10-22	Göta	Göteborg	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1982-10-22	Grand	Malmö	Sverige	97 min
Urpremiär	1982-10-22	Grand	Malmö	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1982-10-22	Ricardo	Stockholm	Sverige	97 min
Urpremiär	1982-10-22	Ricardo	Stockholm	Sverige	97 min
Sverigepremiär	1982-10-22	Saga	Stockholm	Sverige	97 min
Urpremiär	1982-10-22	Saga	Stockholm	Sverige	97 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2007-09-20
	2007-09-25
TV-visning	2022-01-06	SF Kanalen		Sverige
	2022-01-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-20	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-05	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-05	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-03	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-16	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-30	SF Kanalen		Sverige
	2023-01-05	SF Kanalen		Sverige	92 min
	2023-01-28	SF Kanalen		Sverige	92 min
	2023-02-12	SF Kanalen		Sverige	92 min
	2023-02-19	SF Kanalen		Sverige	92 min
	2023-04-04	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-26	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-02	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-15	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-29	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	... Ain't Got You
Av	William A. Waller

Originaltitel	Brighton Rock
Av	Jack Trombey

Originaltitel	Rock On
Av	Jack Trombey

Originaltitel	Rockin' Cowboy
Av	Jack Trombey

Originaltitel	Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör	Felix Mendelssohn-Bartholdy	(1842)

Originaltitel	Champagne
Av	Johnny Hawksworth

Originaltitel	Down Town
Av	Rupert Harvey

Originaltitel	Like a Friend
Av	Roy Webb

Originaltitel	... Mitt livs skönaste morgon
Av	John S. Heijke

Originaltitel	Sport Call
Av	Simon Park

Originaltitel	Via Vivaldi
Av	Simon Park

Originaltitel	Summer Rain
Av	Carl Harvey

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2269

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2680

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Den knutna näven. (Arbetsnamn: Dra åt handbromsen Svenne). Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	113 s. Intyg och brev (2 s.) löst i manus.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klippet eller Dra åt handbromsen... Filmmanus av Stig Hellsén i samarbete med Jan Halldoff. Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	98 s. Personbeskrivningar ( 2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Dra åt handbromsen... Filmmanus av Stig Hellsén. Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	113 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klippet eller Dra åt handbromsen... Filmmanus av Stig Hellsén i samarbete med Jan Halldoff. Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	113 s. Personbeskrivningar (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	35 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The scam.
Omfång	57 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The scam.
Omfång	45 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Den som ändå hade stålar... Filmsynopsis av Thomas Hellberg, Lars-Magnus Jansson.
Omfång	14 s. + 1 s. förord.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klippet eller Dra åt handbromsen... Filmmanus av Stig Hellsén i samarbete med Jan Halldoff. Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	98 s. Personbeskrivningar ( 2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Dra åt handbromsen... Filmmanus av Stig Hellsén. Fritt efter novellen "I en dåres paradis" av Stig Hellsén.
Omfång	113 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	35 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The scam.
Omfång	57 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Färg papper	9
Bakombild papper	SET
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska