Originaltitel | Sambandha |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Dokumentär |
Regi |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1994-03-11 |
Dokumentärfilm om det indiska dammbyggprojektet kring Narmada, Asiens största dammprojekt någonsin. Färdig kommer dammen, med sin 913 kvadratkilometer stora yta, att bli Indiens största...
Kritikerna ifrågasatte inte Peter Hagerrots uppriktiga ambitioner, men kände sig av olika skäl reserverade inför tillvägagångssättet. Flummig och försedd med pekpinne var några av...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi |
|
---|---|
Foto |
|
Musik | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Filmkonsulent | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Optisk printer |
|
Ljudläggning | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Gunnel Nycander | |||
Satinath Sarangi | |||
Medha Patkar | |||
Baba Amte | |||
Kesha Sikka Vasare | |||
Ylva Gustafsson | professor vid Stockholms Universitet | ||
Malin Falkemark | Narmada Development Authority | ||
S C Jain |
Produktionsbolag | Perspektiv Film AB | (i samarb m) | |
---|---|---|---|
Lasse Bohlin Filmproduction AB | |||
Studio Lagnö AB | |||
Musa Filmi Oy | |||
Sveriges Television AB. Karlstad | |||
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Folkets Bio AB | 1994 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | Föreningen Filmcentrum | 1994 | |
Laboratorium | Swelab Filmlaboratoriet AB | ||
FilmTeknik AB | |||
Mixning | Studio Lagnö AB | ||
Övrigt bolag | Svenska Naturskyddsföreningen | (tack till) | |
Föreningen Svalorna | (tack till) | ||
Lutherhjälpen | (tack till) |
Dokumentärfilm om det indiska dammbyggprojektet kring Narmada, Asiens största dammprojekt någonsin. Färdig kommer dammen, med sin 913 kvadratkilometer stora yta, att bli Indiens största sjö.
Mot projektet kämpar den s k Narmadarörelsen, och i filmens början tar aktivisterna Medha Paktar och Kesha Sikka Vasare å rörelsens vägnar emot 1991 års Right Livelihood-pris - även kallat det alternativa Nobelpriset - i Stockholm.
Filmen har en ciceron i miljöaktivisten Gunnel Nycander. I början pratar hon om det indiska dammbygget med samen Ylva Gustafsson, som jämför projektet med de svenska dammbyggena som gjordes för femtio-sextio år sedan i hennes hemtrakter i Jämtland. Sedan samtalar Gunnel även med professor Malin Falkemark, en expert på vattenfrågor i tredje världen, som redogör för miljöeffekterna.
I januari 1992 åker Gunnel själv ned till Indien för att se projektet med egna ögon. Hon sammanträffar med f d metallurgen Satinah Sarangi och f d advokaten Baba Amte, som på var sitt håll organiserar motståndet mot det gigantiska projektet. Det blir många samtal om fördelar och nackdelar med teknologisk utveckling, exploatering, naturens helighet och vad som är livets nödtorft.
Miljökämparna anser att fördelarna med dammprojektet inte på långa vägar uppväger den katastrof för natur och människor som blir konsekvenserna. Pilgrimerna längs den heliga floden Narmada anser att projektet är ett religiöst brott och förebådar att den s k Parikrama-pilgrimsfärden, som de själva gör, kommer att upphöra. Bybor talar om sina farhågor för en social och ekonomisk katastrof för deras hembyar när de tvingas flytta. Men även de som projekterar och bygger dammen får komma till tals och berätta om de framför allt energimässiga och ekonomiska vinsterna med dammen, även för lokalbefolkningen.
Gunnel konfronteras med sin känsla av maktlöshet i viljan att hjälpa till för att förändra villkoren såväl i Indien som hemma i Sverige.
Censurnummer | 132553 |
---|---|
Datum | 1994-03-02 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 1888 meter |
Kommentar | Aktlängder: 580-560-522-226 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudsystem | Dolby Stereo 04 |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 1888 meter |
Längd i minuter | 69 min |
Akter | 4 rullar |
Kritikerna ifrågasatte inte Peter Hagerrots uppriktiga ambitioner, men kände sig av olika skäl reserverade inför tillvägagångssättet. Flummig och försedd med pekpinne var några av invändningarna:
Maria Rudberg, Arbetet: "Visst finns det en del poänger i hennes knaggliga samtal, på bristfällig engelska, med den lokale miljöaktivisten Satinah. Denne ifrågasätter, intelligent och i grunden, det högteknologiska samhället med dess 'tidsbesparande' men miljöförstörande apparater. Vems välfärd? var ett tidigt arbetsnamn på filmen och just det är kärnfrågan. Indiern påpekar att 'utvecklingen' bara ökar klyftorna där problemet är orättvis fördelning, inte bristande resurser. De som klarar sig bäst vid en global kris blir de som lever av småskaligt självhushåll och inte är beroende av snabbköpens lager.
Detta levnadssätt hotas enligt filmen av det väldiga dammbygget, stött av Världsbanken, som ska lägga ett större område under vatten. Där fraktas sprängsten av kvinnor och barn i massor medan männen hackar för hand. Bilderna från flodens bördiga omgivningar är tidlöst vackra, de myllrande gatubilderna är som vilka turistbilder som helst. Det engagemang som tveklöst är Hagerrots drivkraft når inte ända fram."
Gunnar Bergdahl, GP: "Den unga kvinnan landar i Indien med sin fjällrävenkånken och är mer än lovligt aningslös inför den indiska verkligheten. 'Mitt liv är sammankopplat med deras', säger hon till sin indiske reskamrat och filosofiske och politiske guide under färden genom det område som vattenmassorna kommer att dränka och bland de människor som snart måste fly. Han ifrågasätter de materiella målsättningarna eftersom 'The best things in life are free'. Tro't den som vill. Och inte blir det bättre när hon till slut möter den gamle vid floden, den folklige ledaren för motståndet mot dammprojektet, som påstår att 'tillväxt leder till undergång' och talar om 'äkta' och 'oäkta' mänskliga behov. Det är en filosofisk stalinism vars syfte är dolt i lika dunkla som flummiga ord.
Sambandha må vara tillkommen ur gränslösa ambitioner. Kanske just därför försöker Peter Hagerrot sitta i minst två biofåtöljer samtidigt. Då talar jag inte om dess semidokumentära form, i det avseendet påminner den t ex om Mikael Wiströms Brev till paradiset [1989/2], utan mer om dess oklara innehåll. De fattiga byborna vid floden Narmadas strand vore, i mina ögon, bättre betjänta av en rak dokumentär som övertygande argumenterar mot dammprojektets tillblivelse. Helt enkelt en gammaldags politisk kampfilm om ytterligare en mursten i förtryckets bygge. Om nu dammbygget är så illa genomtänkt som det antyds i filmen."
Beata Arnborg, SvD: "Peter Hagerrot väljer att presentera Indien och projektet via Gunnel Nycander, ung och engagerad i miljörörelsen som vill se och förstå sanningen om Narmadaprojektet. Det är ett pedagogiskt grepp, en genväg filmaren tar för att introducera en annan kultur. Stundtals fungerar det utmärkt. Man dras med i Gunnels nyfikenhet, hon ställer begåvade frågor om behov, begär och makt, vi ser och förundras med henne. Men det finns också en risk med att ställa en tolk mellan verkligheten och publiken. Det blir lätt privat, åskådaren känner sig utanför, ibland som smygtittare, ibland som engagerad part utan rätt att lägga sig i, och därför utan rätt att ta ställning - och det är väl ändå ett av filmens syften?
Filmens skönhet tillhör dess förtjänster. Peter Hagerrot och filmarna Lasse Bolin och Prashant Desai har lagt sig vinn om att fylla filmen om en miljöfråga med natur: med vyer, växter, insekter, fåglar, bufflar. Konsekvent binds historien samman av vatten: flodvatten, Gunnels duschvatten inför avfärden och slutligen badet i flodvattnet. Hon börjar förstå och känna sig hemma i Indien."
I anslutning till en visning av filmen arrangerades en debatt under rubriken "Det moderna projektet - tillväxt eller missväxt?" på biografen Zita i Stockholm 17.3.1994. Debattörer var Vilgot Sjöman, Lars Bern (f d industriledare), Maria Leissner (fp), Eva Lindberg (Samarbete för fred), Maria Bergom-Larsson och Svante Axelsson (Svenska Naturskyddsföreningen).
1991 | 1992 | |||||
Stockholm | Sverige | |||||
Jämtland | Sverige | |||||
Trakterna kring byggprojektet Narmadadammen | Indien |
Sverigepremiär | 1994-03-11 | Hagabion | Göteborg | Sverige | 69 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1994-03-11 | Zita - Folkets Bio | Stockholm | Sverige | 69 min | ||
TV-visning | 1994-12-27 | TV2 | Sverige | |||
1994-12-31 | TV2 | Sverige |
Nationella minoriteter, samer |
Samer |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Ljussättningsinformation |
---|---|
Bärare | Kassett |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 2 |
---|---|
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |