Originaltitel | The Mission |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1986-12-12 |
Sydamerika på 1750-talet. Sedan en jesuitmissionär dödats genom korsfästning, beger sig fader Gabriel -- en medlem av St Ignatiusmissionen -- självmant ut i djungeln för att söka kontakt...
"Fråga inte Joffe. Han har inte tid för personskildringar. Han är ute och samlar vattenfall och kanondunder. Dessutom har han pluggat Werner Herzog och av dennes Aguirre lärt sig hur man...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Musik | |
Arkitekt | |
Klippning |
Robert De Niro | kapten Rodrigo Mendoza | ||
Jeremy Irons | fader Gabriel | ||
Ray McAnally | kardinal Altamirano | ||
Aidan Quinn | Felipe | ||
Cherie Lunghi | Carlotta | ||
Ronald Pickup | Hontar | ||
Chuck Low | Don Cabeza | ||
Liam Neeson | Fielding | ||
Bercelio Moya | indianpojken | ||
Sigifredo Ismare | häxdoktorn | ||
Asunción Ontiveros | indianhövdingen | ||
Alejandrino Moya | förstelöjtnanten | ||
Daniel Berrigan | Sebastian | ||
Rolf Gray | den unge jesuiten | ||
Tony Lawn | provinsialfadern | ||
Joe Daly | adelsmannen | ||
Carlos Duplat | portugisiske kommendanten | ||
Rafael Camerano | spanske kommendanten | ||
Monirak Sisowath | Ibaye | ||
Silvestre Chiripua | en indian | ||
Luis Carlos Gonzalez | pojksångaren | ||
Maria Teresa Ripoli | Carlottas jungfru | ||
Enrique Llamas | |||
Antonio Segovia | adelsmän | ||
Harlan Venner | sekreteraren | ||
Alberto Borja | |||
Jacques de Grottes | präster |
Produktionsbolag | Goldcrest Films and Television Ltd | (i samarbete med) | |
---|---|---|---|
Enigma Productions Ltd | |||
Kingsmere Productions | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film & Teater AB |
Sydamerika på 1750-talet. Sedan en jesuitmissionär dödats genom korsfästning, beger sig fader Gabriel -- en medlem av St Ignatiusmissionen -- självmant ut i djungeln för att söka kontakt med den ansvariga indianstammen. Han är emellertid inte den ende vite mannen i detta otillgängliga område bortom de stora vattenfallen. Ett banditgäng som anförs av legosoldaten Rodrigo Mendoza är samtidigt på jakt efter slavar i djungeln. Under tiden har de spanska och portugisiska regeringarna tillsatt en kommission för att staka ut gränserna mellan sina kolonier. Fader Gabriels missionstation San Carlos ligger på spanskt område. Spanjorerna har i lag förbjudit slaveri vilket inte portugiserna har. För att försvaga jesuiternas ställning i Sydamerika vill man dra gränsen så att bl a San Carlos missionsstation hamnar inom portugisiskt område. Mendoza råkar i gräl med sin bror om en kvinna och dödar honom. För att sona sitt brott söker sig Mendoza till jesuitmissionen. Han deltar i arbetet och blir snart accepterad som jesuit. Under trycket av portugiserna besöker det påvliga sändebudet Altamirano San Carlos. Han är imponerad av missionsstationens arbete bland indianerna men meddelar fader Gabriel att stationen måste överlämnas till portugiserna och att prästerna ej får göra motstånd. Fader Gabriel vänder sig till Gud för stöd medan Mendoza och några andra präster organiserar ett motstånd. En beväpnad styrka både till lands och sjöss närmar sig San Carlos och motståndet har snart slagits ner. Fader Gabriel marscherar, följd av indianerna, med krucifixet mot den slutliga undergången.
Censurnummer | 126485 |
---|---|
Datum | 1986-11-14 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 3428 meter |
"Fråga inte Joffe. Han har inte tid för personskildringar. Han är ute och samlar vattenfall och kanondunder. Dessutom har han pluggat Werner Herzog och av dennes Aguirre lärt sig hur man anslående släpar femtipundare genom urskog och i full fältmundering tar sig upp för lodräta bergssidor och utför puckelpistbranta forsar. Och sin lärdom vill han gärna visa.
Det gör han bitvis väl. Hans naturscenerier skulle inte skämmas för sig i ett prospekt för Jambo Tours djungelfärder. Men tyvärr avsomnar det naturliga så fort människor kommer in i bilden.
Skeendet kring dem borde ändå kunna förutsättas ha styrka nog att få någon del av deras kroppsspråk att darra till. Icke. Som seismiska rapporter är deras ansikten förtegnare än oskrivna blad. I en stillastående en face (medeloptik, makrobild, femton sekunder) rör sig någons blick långsamt från höger till vänster och tillbaka igen under uppdunkad rekviemmusik (Ennio Morricone) och det är den framatisk som bjuds. Konst för tekniker?
Ja. En film för kanonfotografer och ljudmaskinister. Förvisso också researrangörer." Mario Grut i Aftonbladet
"Det galna med en film som "The Mission" är ju att huvudrollen borde innehas av dem som filmen handlar om -- det vill säga indianerna.
Men dessa kristna vildar får bara dekorera det jesuitiska idealsamhället. Solen lyser över lyckliga hantverkare och kyrksångare. Idyllen blir, trots den goda avsikten, kvävande.
Kanske är detta en typisk 1980-talsfilm. Upplysningstiden blir det godas fiende. Överdriften slår över åt andra hållet -- den mörka jesuitbilden blir vitmålad.
Att det ändå finns en kärna av historisk sanning i "The Mission" torde vara dess behållning. Under den lite svulstiga och tjusiga ytan handlar den om ett av de upprörande kapitlen i den europeiska kolonisationens historia.
Enbart en historisk film är det inte heller. Den sänder vissa ekon ini vår tid, där sydamerikanska indianer fortfarande hotas till sin exisens, och där katolska präster engagerar sig i den socialal kampen i USA:s slagskugga.
Men årets Guldpalm i Cannes? Det måste vara en av dessa återkommande festivalmissar!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter
"Joffes verkliga stjärnor heter Chris Menges och Ennio Morricone. Tillsammans med dem lyfter han sin naturalistiska film över realismen och förvandlar den till besjälad gudstjänst.
Menges är filmens fotograf. Med kameran bygger han en naturens katedral, där Rio de la Platas väldiga vattenfall är altartavla.
Morricone har gjort musiken. Med utgångspunkt från latinamerikanska hymner bygger han upp rytmiken i Joffes liturgi.
Och sedd på det sättet -- som en sydamerikansk sorgemässa -- växter Joffes film till en rasande tragedi.
Här möts ont och gott på klassiskt vis. Kyrkans herrar går med de andra herrarna, men prästerna finns hos folket.
Så som det stundom är än i dag i de här trakterna." Bernt Eklund i Expressen
"Joffes ambitioner är mycket mera vidlyftiga än att bara göra en äventyrsfilm som roar för stunden. The Mission är också en tung och symbolisk film om skuld, lydnad, ansvar och förlåtelse. Joffe vill göra film av de stora existentiella frågorna, som ju mycket väl låter sig samsas -- Joseph Conrad och Graham Greene är två exempel med äventyrsberättelser. Joffe använder dock en filmisk retorik som gärna blir övertydlig; han sentimentaliserar sitt material som om han inte trodde att en stram berättarteknik skulle kunna lyfta fram historiens tragik.
Det blir alltför många påträngande närbilder av de Niro som Kristus på golgatavandring eller av leende barn som inte vet om att de är pjäser i ett storpolitiskt schackspel eller av jesuiter som grubblar över om det någonsin kan vara rätt för en präst att med vapen i hand försvara det goda mot det onda. Joffé har genomgående använt ett melodramatiskt och uppstyltat bildspråk och en av skröplig humanism genomsyrad filmisk retorik som gör att filmen redan som ny känns gammal och otidsenlig, som vore den producerad inte av David Puttnam utan av Unesco eller något annat organ där de utnötta klichéerna frodas.
The Mission vill vara ett vägande inlägg i de stora moraliska frågorna. Joffe har inte gått iland med att göra ett sådant utan endast -- vilket är mycket nog -- åstadkommit en bländande vacker äventyrsfilm. Det finns scener i The Mission som skulle kunna ramas in och hängas på museum, men då inte bland nutida mästare utan i de salar som reserverats för romantisk och annan storvulen konst." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet
Sverigepremiär | 1986-12-12 | Cinema | Göteborg | Sverige | 125 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1986-12-12 | Sandrew | Malmö | Sverige | 125 min | ||
1986-12-12 | Astoria | Stockholm | Sverige | 125 min | ||
1986-12-12 | Kista Bio | Stockholm | Sverige | 125 min | (samt ytterligare 3 platser) | |
Cinemateksvisning | 1990-04-03 | Sverige | ||||
1990-04-06 | Sverige | |||||
1993-02-01 | Sverige | |||||
1993-02-02 | Sverige | |||||
1993-12-06 | Malmö | Sverige | ||||
TV-visning | 1995-08-10 | TV3 | Sverige | |||
1998-01-18 | TV3 | Sverige | ||||
1998-05-02 | TV4 | Sverige | ||||
2001-12-12 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2007-04-05 | Sture | Stockholm | Sverige | ||
2007-04-07 | Bio Victor | Stockholm | Sverige |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | 6 |
Bakombild papper | Nej |
Dia | uppsättning |
Digitala bilder | Nej |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |