Foto |
|
---|---|
Roll | |
Visa alla filmer | |
Utmärkelser |
|
Svensk fotograf. Född Alf Jörgen Persson i Helsingborg.-Jörgen Persson fick sitt internationella genombrott med Elvira Madigan 1967. Det valörrika färgfotot uppnåddes genom att Persson nästan helt undvek att använda artificiellt ljus, något då revolutionerande, och han har fortsatt att vara känd för sin förmåga att använda och efterlikna det naturliga ljuset.Persson ingick som fotoelev i den första kullen i den 1964 grundade Filmskolan. Han hade då redan avsevärd erfarenhet av filmfoto. Tillsammans med ungdomsvännen,...
Svensk fotograf. Född Alf Jörgen Persson i Helsingborg.
-
Jörgen Persson fick sitt internationella genombrott med Elvira Madigan 1967. Det valörrika färgfotot uppnåddes genom att Persson nästan helt undvek att använda artificiellt ljus, något då revolutionerande, och han har fortsatt att vara känd för sin förmåga att använda och efterlikna det naturliga ljuset.
Persson ingick som fotoelev i den första kullen i den 1964 grundade Filmskolan. Han hade då redan avsevärd erfarenhet av filmfoto. Tillsammans med ungdomsvännen, sedemera film- och teaterregissören, Stellan Olsson hade Persson ägnat sig åt amatörfilmande och för Höganäs Kommun gjort en nästan timslång färgfilm. Under studietiden kom Persson i kontakt med filmregissören Bo Widerberg, liksom Persson inspirerad av den franska nya vågen. Innan Persson ännu gått ut Filmskolan debuterade han som långfilmsfotograf på Widerbergs Heja Roland! (1966), varpå de sommaren 1966 spelade in bägges färgfilmdebut, Elvira Madigan. Färg ansågs då kräva mycket stark belysning och förknippades med Technicolors sagoboksfärger. Det sköna men samtidigt realistiska och nyansrika fotot i Elvira var något nytt, en milstolpe inom svenskt filmfoto och uppmärksammat även internationellt. Persson fotograferade på film med en ljuskänslighet motsvarande 50 ISO, dessutom gjord för elbelysning, vilket innebar att filter krävdes vid inspelning i annat ljus.
Persson kom sedan att arbeta med Widerberg på totalt sju filmer, inräknat kompletteringar på Mannen från Mallorca (1984). Redan från starten gav samarbetet Persson träning i att förlita sig på sin intuition när det kom till ljussättning och kamerarbete, något han fortsatt med. I En kärlekshistoria (1970) förvaltades många lärdomar från Elvira, kombinerat med en större precision under denna noggrannare planerade inspelning. Perssons fallenhet för att göra det mesta möjliga av ljuset utan att fotot blir så anslående att det kan ta udden av berättelsen har kommit väl till pass när han arbetat med grymma historier som Den enfaldige mördaren (1982) och Pelle Erövraren (1987). Regissörerna till dessa, Hasse Alfredson och Bille August, har arbetat flitigt med Persson; lägg därtill att det är Jörgen Persson-foto i två Lasse Hallström-succéer, Tuppen (1981) och Mitt liv som hund (1985), och det står klart att Perssons bilder måste vara bland de i Sverige mest sedda.
En av de mest berömda sekvenserna finns i Den enfaldige mördaren. Huvudrollsinnehavaren Stellan Skarsgård betraktar sin tumme, som visas i extrem närbild. I en övertoning förvandlas så åsarna i huden till plogfårorna på en kulle som Skarsgård går uppför. Bilden var inskriven i Alfredsons manus, och blev möjlig då man efter mycket letande fann lämplig åker en av de sista inspelningsdagarna.
Mårten Blomkvist (2011)
Guldbaggenominerad | Göteborg | 2002 | Bästa foto | ||
---|---|---|---|---|---|
Stockholm | 1995 | Bästa foto | |||
Stockholm | 1993 | Bästa foto | |||
European Film Award | Paris | 1989 | (bästa foto) | ||
Robert | Köpenhamn | 1987 | (bästa foto) | ||
Guldbagge | Stockholm | 1987 | Juryns specialbagge | ||
Bodil | Köpenhamn | 1987 | (bästa foto) | ||
Festivalpris | Chicago | 1982 | (bästa foto; silverplakett) | ||
Kurt Linders minnesfondsstipendium | Stockholm | 1969 | |||
Chaplin-priset | Stockholm | 1968 | (hedersomnämnande för färgfoto) |