Lena (2021)

Media (1 st)

"Dokumentären Lena av Isabel Andersson baserar sig på 17 papperskassar med dagböcker som Lena Nyman lämnade efter sig. Ett unikt och oexponerat privatarkiv ger oss berättelsen om den älskade och internationellt omsusade skådespelaren och vad som gjorde henne så kontroversiell, hyllad och före sin tid i sin konstnärliga gärning. Men även om motstånden i form av kroppshets, frigörelse och konflikt mellan kärlek och frihet." (produktionsbolagets synopsis)

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick betyg av samtliga 15 källor. Betygen var endast treor och fyror, med en majoritet fyror. Snittbetyget hamnar därför en bra bit över medelbetyget tre.

Jacob Lundström, Dagens Nyheter, betyg 4: ” ”Lena” berättar allt detta, samt om kärleken, ensamheten och alkoholen, men slätar inte heller över orättvisorna. Inte minst de sexistiska påhoppen på 1960-talet – och detta för en av årtiondets mest märkvärdiga filmprestationer. I ”Jag är nyfiken – gul” pekade Lena Nyman med hela handen mot folkhemmets bortglömda vrår. ”Socialdemokratins dåliga samvete”, helt enkelt, som det stod på väskan hon cyklade runt med. Åren som följde hade ytterligare filmer som byggde på konfrontation med samtiden bejublad premiär.”

Annika Gustafsson, Sydsvenskan, betyg 4: ”Filmen betonar skådespelarens intellektuella sida, hennes stora beläsenhet och förmåga att skriva, något som blir extra tydligt i dagböckerna. Hon var rebellisk och gjorde uppror, passade definitivt inte i någon traditionell hustruroll och livrädd för att bli lik sin mamma, pälssömmerskan som slet för familjen. Samtidigt underordnade sig Lena Nyman de krav vilka ställdes i yrket, inte minst pressen att vara smal. Den ständiga bantningen med hjälp av mediciner la grund för missbruk. Författaren Artur Lundkvists avskyvärda, sårande ord om hur han ”efterlyser den intelligenta kroppen” i Nyfikenblå-filmen finns naturligtvis med. Lena Nyman var en föregångare både i yrket och i synen på kvinnorollen, men hon slets nästan itu av traditionella förväntningar och tvingades utstå mycket obehag. Här hade verkligen Metoo-rörelsen behövts.”

Karoline Eriksson, Svenska Dagbladet, betyg 4: ” Riktigt genuint blir det när filmteamet åker hem till Jan Seldahl i Jämtland. Det kunde ha blivit en mer djuplodande pratstund, men det tillför ändå en dimension att få möta den timmerflottare som Lena Nyman förälskade sig i under en semester 1964 och aldrig riktigt släppte, men heller aldrig lyckades göra plats för i sitt liv i Stockholm. Inslaget blir en påminnelse om hur motsägelsefull hon var, även om de mer komplicerade sidor som Lena Nyman rimligtvis hade inte riktigt ryms i den här hyllningen.”

Mats Johnson, Göteborgsposten, betyg 3: ”Isabel Andersson har full koll och lyfter fram väsentligheterna. I dagböckerna skriver Nyman att hon ofta blev kallad mullig, att hon inte levde upp till dåtidens skönhetsideal. Hon började med bantningspiller. Eftersom dessa innehöll amfetamin behövdes även sömntabletter, och ångestdämpande medicin.”

Genomsnittsbetyg: 3,67

Källor och betyg

Svenska Dagbladet – 4

Dagens Nyheter – 4

Göteborgs-Posten -3

Sydsvenskan -4

Aftonbladet - 3

Kulturbloggen – 3

SVT Kulturnyheterna –3

TV4 Nyhetsmorgon –4

SR Kulturnytt -4

Filmtopp - 4

Moviezine – 4

TT –4 

P4 Björns Filmguide –4

Västerbottens-Kuriren - 4

Nöjesguiden - 4

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se