På väg (1979)

Barbara är en ung tvåbarnsmor i Ungern vars vardag bryts abrupt när en väninna i Polen dör. Barbara reser till begravningen och passar på samma gång på att ta lite semester. Hon träffar en skådespelare och upplever en intensiv kärlekshistoria.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Márta Mészaros nya film, är en estetisk njutning -- som Delphine Seyrig, som spelar Barbara, balanserad, vårdad och vacker. Den bjuder på känsligt skådespeleri där ovanliga iakttagelser kring passion, vänskap och kärlek presenteras i alldeles oväntade turer och tonfall mot vad man är van vid på bio.

Det beror nog på att Mészaros med sina kvinnliga referensramar angriper relationen man/kvinna från betydligt mer psykologiskt komplicerade utgångspunkter än vad hennes manliga regissörskolleger brukar förmå.

Men Mészaros förlorar ändå så småningom det tematiska greppet om sin film. Den udda kärlekshistorien måste ju brytas mot en annan problematik -- trohet, moral, tidens flykt, eller vad vet jag -- för att få dramatiskt liv. Nu glider den över i rena fallstudien och det blir till sist lite spänningslöst.

Dock, de intelligenta och känsliga människoskildrarna är inte för många. Márta Mészaros tillhör de intressantare." Björn Samuelsson i Aftonbladet

"Marta Meszaros har i film efter film bearbetat kärlekens, frihetens och levandets villkor med en fin berättarförmåga och mjuk direkthet i sina bilder. Hennes mycket tydliga självbiografiska utgångspunkter kan man se också här. Krakowskådespelaren Jan Nowicki -- hennes numera ständiga följeslagare och skådespelare -- har rollen som Marek medan fransyskan Delphine Seyrig numera spelar hennes alter ego.

Även denna berättelse om en kvinnas odyssé till sig själv och kanske mot något nytt rymmer en substans av upplevelser, en insikt och en lyhördhet för livets bitoner. Människors behov av både närhet och avstånd, kärlek och frihet, vet hon något om. Liksom om hur svårt det är att finna. Det är inte av en slump Marta Meszaros fått sin berömmelse.

Men ändå finns det i hennes senaste filmer också ett drag av upprepning och antydande ytlighet. Först en ton av "inne" i intellektuella öststatskretsar, men vad värre är lite kokett lekfulla och lättvindigt dekorativa glidningar. Det gör att jag tycket att hon blivit en bit överskattad. Men det hindrar likväl inte att "På väg" är en sevärd film, där det finns mycket som man också tar till sig." Mauritz Edström i Dagens Nyheter

"Schablonerna ligger på lur i en dylik berättelse, och helt har Meszaros inte lyckats undvika dem. Men hennes personregi är som alltid känslig och stark, likaså förmågan att blottlägga laddningarna i vardagens skenbara händelselöshet.

Dock blir det ibland väl segt och rapsodiskt. Kanske var detta en film som Meszaros behövde göra för sin och partnern Nowickis skull. Hon hör nog till dem som berättar bättre om andra." Camilla Lundberg i Expressen

"På väg är lågmält berättad, vi får tid att komma in på människorna. Mészaros är en av de bästa representanterna för denna svala saktmodiga öststatsrealism. Men hon är framför allt en av de i dag som bäst gestaltar kvinnan, då inte "kvinnofilmens" banala hjältinnor, utan kvinnor med integritet, värdighet.

Det som står sig bäst i filmen är inte heller historien, berättelsen om en kvinnas försök till uppbrott, utan alla iakttagelser, den noggrannhet med vilken filmen registrerar Barbaras värld. Det är skönt att se en film där alla personer har en dignitet, liksom verkliga människor, inte den förutsägbara dramaturgins pappdockor.

Men det finns en skönhetsfläck i filmen. Det är den inre monolog som följer Barbara. Den har inte alls den känslighet som präglar filmen i övrigt. Det är inte "tankar", utan tillrättalägganden. Satser som gör att vi ska "förstå" henne.

Ni bör ändå se På väg. Det finns kanske inget bättre ord för den än att den är -- sannfärdig." Stig Larsson i Stockholms Tidningen

"Det är ett snilledrag av Márta Mésráros att för rollen som Barbara välja den kultiverade franska skådespelerskan Delphine Seyrig som har en underbar förmåga att spegla ett inre tillstånd utan att det blir pinsamt pretentiöst eller löjligt tillgjort. Hennes intelligenta framtoning i förening med Mészáros värme i iakttagelsen av allt mänskligt förvandlar banaliteter till engagerande mänskliga erfarenheter.

Jag tycker om den här filmen som kanske är litet osorterad -- men grundad på erfarenheten att livet är osorterat." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se