Land och söner (1980)

Isländska landsbygden 1937. Det är svårt att leva på lantbruket och städerna lockar med bra betalda jobb. Einar och hans far har en liten bondgård. Einar vill att de ska sälja men pappan känner sig för gammal att börja om. När pappan dör blir Einar tvungen att välja. Valet försvåras av att han är förälskad i en flicka från granngården. Hon är bunden vid landet men lovar Einar att följa med om han flyttar. Einar säljer gården och bohaget.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Ung lantbrukare älskar jänta på granngården. Han älskar också sin fäderneärvda jord men funderar trots det på att flytta till storstaden som lockar med säkrare jobb och varmare hus. Ska han bryta med sitt bondska förflutna? Ska han ge sig industrisamhället i våld? Och vad ska granngårdsjäntan säga?

Kring dessa klassikst statarromaneska frågetecken har Agust Gudmundsson gjort en klassisk statarromanesk film som dock i två avseenden är ovanlig. Den utspelas på Island. Den är en helt isländsk produktion.

Om förstnämnda originalitet är inte mycket annat än stora ord att säga. de kan koncentreras till rubriker som MÄKTIGT LANDSKAP eller VÄLDIGA VYER eller ISLÄNDSK EPIK och liknande. Men om produktionen finns en del att tillägga.

Som regissör och filmare arbetar Gudmundsson lakoniskt som de isländska sagornas författare." Mario Grut i Aftonbladet

"Men det är som sagt jungfruligt filmmark vi beträder. Ett kärvt men svindlande vackert fjälllandskap där männen rider omkring på sina hästar som i den isländska sagovärlden och där liden blommar så fagert att Gunnar på Lidarände aldrig borde lämna sin gård.

Och bakom sagoytan finns den beska sanningen om eftersläpningen i jordbruket och den eviga fårpesten och klyftan mellan generationerna som hör den nya tiden till.

Bondgrabben Einar menar att ekonomiska kriser och fårpest är det enda man får ärva, medan de äldre svarar att man alltid klarar sig om man vill och att ungdomens optimism är djävulens egen fårsjuka.

Detta är filmens enda dramatik, och begär man inte mer skall man se den här filmen. Den är ren och enkel i linjerna och spelas utan åthävor. En fin bondeskildring från den gamla sagoön!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Gudmundsson berättar rakt och enkelt, höjer aldrig rösten. Med detaljerad ebilder ur isländska fattigbönders liv gör han en film som rimligen berör varje förortstonåring. Behovet att söka sig sin väg är detsamma här som där.

"Land och söner" är gjord med små medel, i många avseenden en liten film -- men ändå ett storverk." Bernt Eklund i Expressen

"När någon gör en film i ett land utan några filmtraditioner verkar hans val redan gjorda. Den nationella säregenheten, traditionerna, detaljerna, allt blir plötsligt mycket intressant. Det ger dessa filmer en sorts automatisk kraft, och därigenom ett lugn. Själva berättelsen är ofta extremt enkel. Vi vilar länge på de enkla handlingarna, arbetet, vardagssamtalen. Men vi känner oss hela tiden intresserade av hur det ska gå, eftersom vi aldrig riktigt vet vad som ska hända. Det finns ingen glasklar dramaturgisk struktur som ger allt på förhand. Vi är i stället inplacerade i ett konkret sammanhang. Människor träder fram ur berättelsen, och det verkar till slut som om vi inte stod inför en berättelse, en berättelse vars aktörer gör sina val inom berättelsens logik, nej de verkar ha ett eget avsvar, varje invid i berättelsen verkar göra sina egna val -- och vi är plötsligt mycket närmare en verklighet." Stig Larsson i Stockholms Tidningen

"Miljö och handling ger filmen dess lugna -- långsamma, om ni så vill -- tempo. Rytmen växer ur kamerans växlingar mellan förgrundsgestalterna, Einar och hans flickvän, och kollektivets arbete ute i det storslagna men aldrig insmickrande isländska landskapet. Det finns några bilder av Islands beridna "cowboys" som har en tidlös filmisk storhet.

Skådespelarna är amatörer men klarar sig på det hela taget bra. Just det icke durkdrivna har fog för sig i sammanhanget. Till skillnad mot i "Drömmen om ett annat liv", som handlar om en senare epok, är människorna hjälpsamma mot varandra -- nästan goda -- i Gudmundssons film. Han är inte ute för att skildra människors djävulskap utan tillvarons ofrånkomliga föränderlighet." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se