Harry Munter (1969)

Media (1 st)

Originaltitel	Harry Munter
Svensk premiärtitel	Harry Munter

Regi	Kjell Grede
Manus	Kjell Grede
Producent	Göran Lindgren
Produktionsledare	Kjell Grede
Foto	Lasse Björne (som Lars Björne)
Musik	Antonín Dvořák Johann Strauss d.y.
Klippning	Lars Hagström
Ljudtekniker	Bengt Kåring
Regiassistent	Margareta Krantz
Scripta	Ulla Stattin
Inspelningsledare	Jutta Ekman
B-foto	Peter Fischer
Stillbildsfoto	Lars Åke Palén
Elektriker	Stefan Gustafsson
Rekvisita	Johannes Larsson
Kläder	Eva-Lisa Nelstedt
Smink	Agneta Lindqvist-Widin (som Agneta Lindqvist)
B-ljud	Kjell Jansson
Specialeffekter, ljud	Bengt Kåring
Mixning	Berndt Frithiof

Jan Nielsen	Harry Munter
Carl-Gustaf Lindstedt	Valle, fadern
Gun Jönsson	Gudrun, modern
Elina Salo	Lonely Woman
Georg Adelly	Manne
Gerda Calander	Kristina Birgitta Eleonor
Märta Allan-Iohnsson	Mormor
Alan Simon	The American
Britt-Marie Engström	Harrys flickvän
Palle Westerlund	Grim
Inga Dahlbeck	flicka vid järnvägsspåret
Marie-Louise Mark	flicka vid järnvägsspåret

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium	FilmTeknik AB

Harry Munter är fantast, drömmare och människovän, en känslig och tekniskt begåvad pojke på väg ut ur barndomen. Det är sommar och Harry vistas i en villa på landet tillsammans med föräldrarna. Där finns också mormodern, som är döende, och hennes väninna Kristina Birgitta Eleonor.

Till grannbarnens förtjusning ägnar sig Harry åt att gå på styltor genom grunda sjöar. Ansiktet har han målat i blått. Fadern arbetar på tryckeri men lönen räcker inte till att underhålla villan.

En dag prövar Harry om han inte kan låta tåget köra över sig utan att krossas. Två flickor som bevittnar experimentet försöker hindra honom, men Harry driver sin vilja igenom. Hans beräkningar av utrymmet stämmer och han klarar sig. Triumferande och lättad mottar han den ena flickans kyssar. Harry möter Manne, f d spelare i allsvenska fotbollsserien, nu utslagen, sjuk och alkoholiserad. Manne förebrår Harry hans lek med döden när så många andras liv är hotade. Själv tror Manne att han skall dö i cancer. Harry besöker Manne och blir hans förtrogne vän och hjälpare. En natt dör mormodern sittande på en bänk utanför huset.

Ritningen av uppfinningen Harry gjort, har sänts till Amerika och väckt intresse där. En amerikansk företagsrepresentant kommer på besök. Han erbjuder sig att ta över hela familjen, skaffa fadern ett bra jobb och bekosta Harrys utbildning. Föräldrarna börjar drömma om framtiden men deras drömmar stämmer inte överens. Hustrun ser en möjlighet att komma bort från mannen - hon tycker han är klumpig och obildad och känner sig utnyttjad och förnedrad i det äktenskapliga samlivet - medan det för fadern gäller att bryta upp från de dagliga förödmjukelserna på arbetsplatsen.

Harry vill stanna. Han har de sina att tänka på, människorna han tagit sig an: Manne, mormoderns väninna, "Lonely Woman" och en flicka han ligger med. "Lonely Woman" har Harry träffat en natt på en förstadsgata och följt med hem för att trösta och lugna. Hon lever till hälften i verkligheten, till hälften i en ångestpsykos, i väntan på att en man ur det förflutna skall dyka upp och tvinga sig på henne.

En natt stannar Harrys mor borta tillsammans med amerikanen. Då hon kommer hem misshandlar fadern henne i svartsjuka och förtvivlan och slår även Harry när han försöker gå emellan. Emigrationen till Amerika tycks nu vara det enda alternativet till en familjekatastrof. Harry offrar sig, men på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn viker han från sitt beslut. Planet lyfter utan familjen.

Åter hemma delar fadern ut sömntabletter så att de skall kunna sova bort den svåra besvikelsen. Men Harry ger sig ut i natten sedan han först bundit samman de sovande föräldrarna med ett rep. Hos "Lonely Woman" möter han mannen ur det förflutna. Harry blir upprepade gånger brutalt nedslagen. Blodig och förkrossad vacklar han ut bland förortens nybyggen där han stoppar alla sömntabletterna i sig.

Natten förflyter. En liten pojke kommer fram och väcker hårdhänt Harry till liv med en skidstav. Ett töcken skingras och en paradisdröm tar form. Det härskar ljus, människorna är vitklädda och glada och kärleksfulla. Harrys föräldrar visar varandra ömhet, gamla Kristina Birgitta Eleonor borstas och tvålas av villiga händer i ett badkar på gräsmattan och Manne sparkar sin fotboll högt upp mot den blå himlen. Så småningom skymmer det efter en rik dag.

På morgonen hittar jobbarna på bygget Harry. De tror att han festat om och Harry låter dem tro det. Fadern vaknar sammanbunden med hustrun. Han ger sig ut för att leta efter sin son och får hjälp av "Lonely Woman". De hittar Harry och stödjer honom på vägen hemåt. På ett ställe sitter Manne och röker. De ropar på honom men han hör inte deras rop i sin värld.

Censurnummer	108740
Datum	1969-12-15
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2765 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2765 meter
Längd i minuter	101 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kjell Gredes andra film mottogs med starka lovord av kriti- ken. Bo Strömstedt kallade den på Expressens kultursida "fr- uktansvärt fin" och ordinarie kritikern Lasse Bergström vil- le vid sidan av Ingmar Bergmans produktion räkna den till en av 60-talets viktigaste filmer. Man underströk Gredes säll- synt känsliga handlag med skådespelarna - både amatörer och professionella - och hans djärva och framgångsrika placering av kända svenska komiker i allvarliga och gripande roller. Lars-Olof Franzén i BLM efterlyste dock en intellektuellt klarare berättarteknik och ett ännu mer passionerat förhål- lande till verkligheten.

Göran Börge (AB) deklarerade att filmen gav honom en känsla av kärlek och värme och att han sällan tyckt om en film så helhjärtat. Han skrev: "Det är en film som kommer människor- na nära och som är fylld av poesi. Den poesi som tycks för- medla insikt i det outgrundliga - det må sedan gälla männi- skornas hemligheter eller tillvarons yttersta frågor."

Under rubriken "Helgon på styltor i välfärdslandet" beskrev Mauritz Edström (DN) filmen som "en modern helgonsaga, vars dröm om kärlek och godhet tonar fram skimrande ljus och varm mitt i en både tidlöst skildrad och väldigt nutida svensk ödslighet, fångad med nästan otrolig skärpa". Edström tyckte att Grede var mer verkningsfull som målare och poet än som berättare och scenerna hängde väl inte alltid "bokstavligt ihop" men "sist och slutligen" levde filmen genom att Grede för huvudrollen lyckats finna "en så märkvärdigt känslig, begåvad och säker skådespelare som amatören Jan Nielsen". "Han gör en figur man tar till sitt hjärta, för de fina ut- tryck han ger åt den ömhet och sorg Kjell Grede talar om", skrev kritikern.

Lasse Bergström (Expr) talade om "en konstnärlig egensinnig- het, som känns överraskande även för den som har "Hugo och Josefin" (1967/24) i positivt minne": "Kjell Grede berättar (-) med en värme och en rörlighet som ibland kan påminna om Milos Formans tjeckiska generations filmer - det betyder bl a att "Harry Munter" har en sida som vetter mot vardagens komiska och poetiska konfrontationer och att den känns myc- ket tät och nära i sitt förhållande till dagens svenska sam- hälle." Men i likhet med andra kritiker kunde Bergström inte ta miste på allvaret och smärtan i "denna rikt vinklade film" där åskådaren mötte "en ny svensk filmskapare som inte bara har egna visioner utan också full konstnärlig kontroll över dem".

I SvD gjorde Carl Henrik Svenstedt en jämförande återblick: "Den är lika dubbelbottnad och än mer sofistikerad än debut- filmen (Hugo och Josefin), minutiöst konstruerad och genom- förd med en finess och en subtilitet som är mycket ovanlig i svensk film. Kjell Gredes stora framgång är emellertid att han nu sopar bort de starka tveksamheter om hans känsla för rytm och bild som åtminstone jag hade efter debuten. Här fi- nns flyt, täthet och konsekvens, en storartad talang för so- ciala miljöer och psykologiska miniatyrporträtt och en defi- nitiv begåvning för thrillereffekter (-)." Svenstedt under- strök Gredes varsamma personinstruktion och lovordade honom särskilt för att ha "tillvaratagit en av de största skåde- spelarbegåvningar som är att finna i landet: Carl-Gustav Lindstedt".

Lars-Olof Franzén (BLM) var medveten om Gredes originalitet som filmskapare men diskuterade även hans brister: "Filmen är idiomatisk, d v s det sätt på vilket den är berättad lig- ger väldigt nära den nervösa attack och individualism som finns i vad den berättar om. Det gör det svårt att kritisera den på det sätt som eljest vore naturligt, nämligen för en brist på klarhet och rytm, som jag tror dels ligger i manu- skriptet, dels i ett ointresse för att rytmisera de olika scenerna sak står för sig. Scener som känns oväsentliga dras ut medan centrala punkter snuddas över. Konventionella förväntningar utgör inget stöd, i det avseendet tycks Gredes och Harry Munters värderingar sammanfalla. Men det finns hos Kjell Gr- ede dessutom en obestämdhet som framför allt visar sig i filmens slut. Det är ett operaslut efter Fellini där verkli- ghetens gestalter tågar upp i drömmen och regissören helt enkelt inte haft mod att ta ställning för en tragisk upplös- ning. Jag gillar den modlösheten, som så många andra inslag av frigjordhet och oberoende i Harry Munter, som bidrar till att det svenska filmklimatet plötsligt känns öppnare än tid- igare, mindre ställt mellan ytterligheter. Men samtidigt tror jag att Kjell Grede kan ge denna obestämdhet bestämdare konturer, att en intellektuellt klarare berättarteknik kan ännu mer skärpa styrkan i ett passionerat förhållande till verkligheten."

Kommentar Svensk filmografi

Till filmen förelåg inget skrivet manuskript men en serie anteckningar och skisser vilket Grede lät publiken förstå i den inspelade versionens inledning. Avtalet med Sandrews kom till stånd efter en sex timmar lång muntlig redogörelse för filmens innehåll som Grede lämnade producenten Göran Lindgren. På grund av frånvaron av manuskript kunde de medverkande inte i förväg studera sina roller.

Jan Nielsen, en skolpojke från Edsberg i Sollentuna kontrakterades för huvudrollen sedan han svarat på en annons där regissören sökte någon "mellan 14-17 år med intelligent förtvivlade ögon och ett oemotståndligt leende". Namnet "Harry Munter" valde Grede därför att Harry lät otidsenligt och Munter fanns i Fänrik Ståls sägner (Johan Ludvig Runeberg, 1804-1877). Han var en finsk soldat som i rysk fångenskap släpats efter vilda hästar. Tillfrågad hur det kändes svarade han: "Tämmeligen".

Inspelningen av filmen pågick från början av juni till slutet av augusti 1969. Scenerna i och omkring kråkslottet togs i Kårsta i Uppland.

Filmen gick bra i storstäderna men sämre i landsorten. Då åtskilliga kritiker fann oklarheter i de olika scenernas innebörd bemödade sig Grede att i intervjuer klargöra vad han avsett. Han reste även till ett antal platser i landsorten och till filmstudios och svarade på publikens frågor.

Svenska Filminstitutets jury placerade med 2,0 poäng filmen på 4:e plats (4:11) tillsammans med Ingmar Bergmans "En passion" (1969/26). Den erhöll därigenom 303.255 kronor i kvalitetsbidrag. Skådespelaren Carl-Gustaf Lindstedt fick utmärkelser såväl från tidskriften Chaplin som Filminstitutet. Institutet gav honom en av säsongens "Guldbaggar".

Filmen blev Sveriges officiella bidrag till Cannesfestivalen i maj 1970 men mottagandet blev, i varje fall från pressens sida, ganska kyligt. De stora prisen gick denna gång, trots högt ställda förväntningar, Sverige förbi. Kjell Grede tilldelades ett evangeliskt sidopris. I samband med distributionen i England korade tidskriften Films & Filming i slutet av 1971 Jan Nielsen till årets mest lovande nykomling. Under 1970-71 visades filmen vid olika internationella festivaler och filmveckor bl a vid festivalen i New York i september 1970.

				1969-06-09	1969-08-31
	Kårsta (Uppland)	Sverige
Tensta	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1969-12-20	Grand	Stockholm	Sverige	101 min
Urpremiär	1969-12-20	Grand	Stockholm	Sverige	101 min
Cinemateksvisning	1971-12-28			Sverige
TV-visning	1972-12-02	TV2		Sverige	97 min
Cinemateksvisning	1981-05-07			Sverige
	1981-05-08			Sverige
	1989-03-24			Sverige
	1989-03-31			Sverige
	1989-12-26		Göteborg	Sverige
TV-visning	1995-10-07	Femman		Sverige	97 min
	1997-01-05	Kanal 5		Sverige	97 min
Cinemateksvisning	1997-01-09			Sverige
	1997-01-18			Sverige
Annan visning	2000-01-15					Utan anmärkning. Ny kopia.
Cinemateksvisning	2004-03-25	Sture	Stockholm	Sverige	101 min
	2004-03-27	Bio Victor	Stockholm	Sverige	101 min
TV-visning	2004-04-05	SVT1		Sverige	97 min
	2006-05-02	SVT1		Sverige	97 min
	2007-11-19	SVT1		Sverige	97 min
	2012-07-02	SVT1		Sverige
	2016-08-15	SVT1		Sverige
	2019-02-05	SVT1		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Pris	London	1971		Jan Nielsen	('årets mest lovande nykomling' enl. tidskr. Films & Filming)
Guldbagge	Stockholm	1970	Bästa skådespelare	Carl-Gustaf Lindstedt
International Inter-Church Film Center	Cannes	1970
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1970			(bidrag om 303 255,25 kr)
Chaplin-priset	Stockholm	1969		Carl-Gustaf Lindstedt	(roll)

Shortcuts från Sandrews (1999)

Harry Munter (1969)

Arbetare

Barmhärtighet

Drömsekvens

Döden

Filmdebatter

Främlingskap

Förortsmiljö

Gemenskap

Godheten och ondskan

Kristusgestalt

Lidandet

Människokärlek

Otrohet

Paradiset

Religion

Saga

Självmord

Ungdomsskildringar

Uppfinnare

Våld

Äktenskapsskildring

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HARRY MUNTER En film av Kjell Grede
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HARRY MUNTER av Kjell Grede
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista. Harry Munter av Kjell Grede.
Omfång	36 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Harry Munter.
Omfång	14 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	List of English subtitles. Film Harry Munter directed by Kjell Grede.
Omfång	28 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Film Harry Munter. English dialogue list. Trailer.
Omfång	1 s,
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	3
Bakombild papper	3
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska