Originaltitel | Fadern |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1969-10-06 |
Georg Rydeberg
Adolf, ryttmästare
Gunnel Lindblom
Laura, hans hustru
Lena Nyman
Bertha, deras dotter
Sif Ruud
Margaret, amma
Jan-Olof Strandberg
Doktor Östermark
Tord Stål
Jonas, kyrkoherde, Lauras bror
I inledningen en snabb ideografisk bildsvit som fixerar dra- mat i tiden och binder samman huvudpersonens tankevärld med föreställningar om övermänniskan: Leonardo da Vinci, Scho-...
Kritikerna ägnade stort utrymme åt analys av Alf Sjöbergs personliga tolkning av Strindbergs drama under hänvisning till bl a den engelske psykiatern Ronald D. Laing och filosofen...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare |
|
Foto | |
Musik | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Scripta |
|
Inspelningsledare | |
B-foto |
|
Stillbildsfoto | |
Orkester |
|
Rekvisita | |
Kläder | |
Smink | |
B-ljud | |
Effektläggning | |
Mixning | |
Förtexter |
Georg Rydeberg | Adolf, ryttmästare | ||
Gunnel Lindblom | Laura, hans hustru | ||
Lena Nyman | Bertha, deras dotter | ||
Sif Ruud | Margaret, amma | ||
Jan-Olof Strandberg | Doktor Östermark | ||
Tord Stål | Jonas, kyrkoherde, Lauras bror | ||
Axel Düberg | Nöjd, adjutant | ||
Aino Taube | Lauras mor | ||
Helena Brodin | uppasserskan | ||
Yvonne Lundeqvist | pigan Emma | ||
Bo Hollsten | kalfaktorn | ||
Olle Björling | en dräng | ||
Lickå Sjöman (som Karin "Lickå" Sjöman) | lillpigan | ||
Einy Eriksson | kokerskan | ||
Bo Hollsten | Lauras far | ||
Pontus Gustafsson | Jonas som ung | ||
Pia Andersson | Laura som ung |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
---|---|---|---|
Sveriges Radio AB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
AB Svensk Filmindustri | |||
Laboratorium | FilmTeknik AB |
I inledningen en snabb ideografisk bildsvit som fixerar dra- mat i tiden och binder samman huvudpersonens tankevärld med föreställningar om övermänniskan: Leonardo da Vinci, Scho- penhauer, Darwin, Nietsche, Bismarck. Till sist framträder da Vincis Mona Lisa med sitt gåtfulla leende.
Ryttmästaren och hans svåger pastorn diskuterar adjutanten Nöjds eventuella faderskap till ett barn som en av pigorna väntar. Nöjd inkallas och försvarar sig med argumentet att man aldrig kan veta vem som är far till barnet. Ryttmästaren anförtror pastorn sitt beslut att låta uppfostra dottern Bertha utanför hemmet som han anser dominerat av kvinnor och kallar "ett dårhus".
I samband med genomgång av hushållsräkningarna med hustrun Laura berörs frågan om Nöjds faderskap. Laura anmärker att även inom ett äktenskap vet man inte vem som är far till ett barn eftersom hustrun kan ha varit otrogen.
Laura har låtit kalla doktor Östermark. Vid dennes ankomst berät- tar Laura att hennes make är själssjuk. Som bevis åberopar hon makens påståenden om vissa vetenskapliga upptäckter. Kvinnornas kamp om barnets uppfostran - mot fadern - börjar och Bertha vet inte på vems sida hon skall ställa sig. Hon uppmanar sin far att vara snäll mot modern. Laura återkommer till frågan om faderskapet och underblåser nu misstanken att ryttmästaren inte är Berthas far. När han vill retirera från ämnet utbrister hon triumferande: Varför inlåter du dig i strid då mot en överlägsen fiende?
Det växande tvivlet försätter ryttmästaren i ett tillstånd av vanmäktigt raseri. Han kommenderar fram en släde och kör i vild galopp genom vinternatten. Doktorn upptäcker att Lau- ra ljugit om sin mans uttalanden och dessutom beslagtagit hans post. Amman Margaret berättar för Bertha att fadern är sjuk.
I maktkampen mellan makarna blir ryttmästarens nederlag allt tydligare. Han svänger mellan hat, vanmakt och underkastel- se. Ett tillfälligt men misslyckat erotiskt närmande under striden skrämmer en natt upp den inkvarterade doktorn. Denne är själv påverkad av Lauras attraktionskraft. Steg för steg genomför Laura sin plan att få maken omyndigförklarad på grund av vansinne. När fällan sluter sig kastar han en fotogenlampa på henne och å- stadkommer en mindre eldsvåda. Pastorn delger cyniskt sys- tern sin åsikt: ett litet oskyldigt mord som inte kan åtkom- mas av lagar.
Läkaren sänder efter en tvångströja och amman åtar sig av medlidande att sätta på den utan våld. I begynnande sinnes- förvirring försöker ryttmästaren skjuta Bertha med sin armé- revolver men patronerna är avlägsnade. Margaret lurar på ho- nom tvångströjan. För sent upptäcker han förräderiet. Rasan- de försöker han komma loss, ångestfyllda bilder virvlar ge- nom hans hjärna innan hjärtat brister. Bertha störtar i La- uras famn.
Censurnummer | 108431 |
---|---|
Datum | 1969-09-29 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2710 meter |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2710 meter |
Längd i minuter | 99 min |
Akter | 5 rullar |
Kritikerna ägnade stort utrymme åt analys av Alf Sjöbergs personliga tolkning av Strindbergs drama under hänvisning till bl a den engelske psykiatern Ronald D. Laing och filosofen Gombrowicz. Värderingarna skiftade men alla tycktes eniga på en punkt: att Georg Rydeberg gjorde en imponerande insats i huvudrollen. Flera kritiker ställde sig starkt kritiska till drömscenerna.
Jurgen Schildt (AB) tyckte att det var "filmad teater nästan hela vägen" och ställde frågan om detta var något fel: "Jag har svårt att inse det. René Clair, som alltid varit en påfallande "filmatisk" regissör men aldrig någon dogmatiker, betraktade en gång den filmade teatern som en modern motsvarighet till franska landsbygdens kringkuskande teatertrupper. Och visst så: spelar man in en märkesföreställning som Alf Sjöbergs "Fadern" gäller det inte i första hand zoomlinser, vidvinklar och kameragymnastik utan helt enkelt en konstnärlig distributionsfråga. Sjöberg distribuerar sevärdheter. Han distribuerar sin egen besatthet, sina risktagningar, sin djärva läsart. (-) Det är en i sitt slag ganska ny och mycket uppfordrande Sjöberg-föreställning som på det här viset förs ut i världen; förpackad, konserverad, med Georg Rydeberg allra överst. Världen och vi bör kvittera gesten med tacksamhet. Film är bra att ha till åtskilligt, också till teater."
Mauritz Edström (DN) medgav att han vid en första syning "hade svårt att komma Sjöberg på spåren" men andra gången hittade han en skräckfilm: "Tillbaka till "Fadern" upptäcker jag att man med fördel kan se den som en skräckfilm. Så betraktad får Alf Sjöbergs iscensättning en stark konsekvens och mening. Han har velat göra "Fadern" till ett spel om ett ruttet och förljuget samhälle, vars sjukdomsbild han visar upp. Edström tyckte inte att Sjöberg använde alltför stora och bullrande gester: "Visst ekar det av teater i filmen, men detta drag tycker jag arbetar i rätt riktning, och för övrigt är den förvånande låg och nyanserad i tonen." Edström var tveksam inför drömavsnitten som enligt hans mening inte fick "samma djupverkande funktion som de dubbla tidsplanen i "Fröken Julie" (1951) men, sammanfattade han, "ser man Sjöbergs skräckfilm, blir brotten mindre".
Jonas Sima (Expr ) tyckte sig finna "något teatralt och svulstigt i Sjöbergs kompakta filmstil som inte stämmer med hans samhällstillvändhet" och undrade vad regissörens ver- sion av pjäsen skulle användas till i dagsläget. Kritikern antog dock att "Fadern" tack vare de fina skådespelarinsatserna skulle bli "en större succé i TV:s sakligare närformat".
Hårdaste kritiken levererade Hanserik Hjertén (SvD) som personligen hade svårt för själva pjäsen. Han menade att Sjöberg "satt sig mellan två stolar, Strindbergs och sin hemsnickrade": "Och annorlunda kan det kanske inte gå om man försöker göra något sociologiskt av denna en diktares mardröm." Hjertén tyckte att Sjöberg hade infall som gjorde hela filmen "tung och lite otymplig": "Visst har det sitt intresse att se hur han tar fram dotterns och doktorns roller på sitt eget sätt, Lena Nyman finns i många bilder som svedd och hjälplös betraktare, och Jan-Olof Strandberg får spela fram ett stumt erotiskt spänningsförhållande till Laura. Men såna scener bidrar tyvärr till att lossa på de dramatiska knutarna. Handlingen blir långdragen. Efter en viss spänst i början blir filmen helt enkelt tråkig till slut. Katastrofala är planscherna av ryttmästarens förflutna kärlekslycka och dammar gör det om de expressionistiska bildfantasier i grönt som Sjöberg utrustat hans vansinne med. I den stora stilen skall det vara, om det så barkar käpprätt in i det löjliga!" Kritikern slutade: "Men bortsett från enskilda skådespelarprestationer och bildsekvenser är filmen för mig ett misslyckande, en något braskande kameraflykt över gamla kuriösa valplatser."
Teaterpjäsen "Fadren" av August Strindberg (1849-1912) ur- uppfördes på Casino-Teatret i Köpenhamn 14.11.1887. En för- sta svensk filminspelning genomfördes av Orientaliska Teat- ern, i regi av Anna Hofman-Uddgren och med premiäråret 1912. Denna version finns till största delen bevarad. 1969 års filmversion fick titeln "Fadern" med hänsyn till den person- liga gestaltning av originalet som Alf Sjöberg gjort.
Sjöbergs Dramatenuppsättning i oktober 1968 som bildade ut- gångspunkt för filmversionen, möttes av en mycket splittrad kritik.
Produktionen av filmen ägde rum inom ramen för ett samarbet- savtal mellan Svenska Filminstitutet och Sveriges Radio. Va- rdera parten skulle enligt detta svara för 50 procent av kostnader- na. Filmen skulle först exploateras i biografdistribution och därefter sändas i TV. I samband med visningen i TV den 10.4.1971 erinrade AB samma dag om att den förorsakat en förlust på över en miljon kronor och endast givit biografin- täkter på 78.000 kr. Tidningen citerade Harry Scheins bok "I själva verket" där det stod: "Denna i sin art utomordentliga film dödades av våra filmkritiker". Men, konstaterade AB ef- ter genomgång av recensionerna; de flesta var "mycket beröm- mande, många högaktningsfulla och fyllda av superlativ över filmens skådespelarprestationer och Sjöbergs regi".
Filminstitutets jury satte 0.75 kvalitetspoäng (11:11) vil- ket med hänsyn till producentinsatsen på 50 procent gav 56.860 kr i kvalitetsbidrag.
Distribuerad i England 1973 under titeln "The Father".
1968-10-02 | 1969-01-09 | |||||
Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | ||||
vid Armémuseum | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1969-10-06 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 99 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1969-10-06 | Vågen | Stockholm | Sverige | 99 min | ||
Urpremiär | 1969-10-06 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 99 min | |
1969-10-06 | Vågen | Stockholm | Sverige | 99 min | ||
TV-visning | 1971-04-11 | TV1 | Sverige | 95 min | ||
Cinemateksvisning | 1973-06-28 | Sverige | ||||
1976-03-05 | Sverige | |||||
1977-10-30 | Sverige | |||||
1980-09-20 | Sverige | |||||
1980-09-21 | Sverige | |||||
1981-05-24 | Sverige | |||||
1981-05-25 | Sverige | |||||
TV-visning | 1981-12-13 | TV2 | Sverige | 95 min | ||
Cinemateksvisning | 1990-09-24 | Sverige | ||||
1990-09-26 | Sverige | |||||
1999-05-20 | Sture | Stockholm | Sverige | |||
1999-05-25 | Bio Victor | Stockholm | Sverige | |||
Annan visning | 1999-05-30 | |||||
Cinemateksvisning | 2000-09-24 | Sture | Stockholm | Sverige | 98 min | |
2003-10-25 | Sture | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2012-03-31 | |||||
2012-04-17 | ||||||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2012-05-21 | 21-25/5 | ||||
TV-visning | 2012-07-21 | SVT2 | Sverige | |||
2015-10-13 | SVT1 | Sverige |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1970 | (bidrag om 56 860,35 kr) |
---|
Ammor |
DK Litterära förlagor |
Expressionism |
Faderskap |
Filmad teaterpjäs |
Föräldrar och barn |
Könskamp |
Könsroller |
Manssamhället |
Militärer |
Otrohet |
Sinnessjukdom |
Äktenskapsskildring |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2721 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2737 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2710 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2710 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2710 |
Typ | Originalnegativ bild för OP |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2710 |
Typ | I-band effekter |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Strindbergs FADERN |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fadern. En film av Alf Sjöberg efter August Strindbergs pjäs. |
Omfång | 168 s. Rollista och miljölista (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Fadern. Film efter August Strindbergs pjäs av Alf Sjöberg. 1968. |
Omfång | 26 s. uppdelat i sekvenser. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | "Fadern" Dialog. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | "Fadern" Dialog. |
Omfång | 51 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The Father. "English subtitles". |
Omfång | 27 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 28 s. Eftertexter (2 s.) och anteckningar ingår. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The Father. English dialogue list. |
Omfång | 33 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fadern. |
Omfång | 220 s. Scriptans ex med miljölista, anteckningar och ett stort antal polaroidfoton. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fadern.En film av Alf Sjöberg efter August Strindbergs pjäs. |
Omfång | 168 s. Rollista och miljölista (2 s.) ingår + 2 s. miljöbesk.+ 4 lösa blad med anteckn. + 1 ritning |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Fadern. |
Omfång | 168 s. Rollista och miljölista (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Fadern. Film efter August Strindbergs pjäs av Alf Sjöberg. |
Omfång | 26 s. + 16 s. miljölista och skisser. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Omfång | 1 s. ritning + 11 s. tjänstgöringslistor. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Omfång | 5 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Omfång | Ca. 100 s. Tjänstgöringslistor, kvitton m.m. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | uppsättning |
Bakombild papper | 2 |
Dia | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |