Mördaren - en helt vanlig person (1967)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Tåg i svensk film"

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: polis"

Originaltitel	Mördaren - en helt vanlig person
Svensk premiärtitel	Mördaren - en helt vanlig person
Inspelningstitel	Tågmördaren

Regi	Arne Mattsson
Manus	Per Wahlöö Maj Sjöwall Arne Mattsson
Foto	Lasse Björne
Musik	Georg Riedel
Arkitekt	Rolf Boman
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Olle Unnerstad
Scripta	Gunilla Nachmanson
Inspelningsledare	Karl Erik Tonemar
B-foto	Rolf Holmqvist
Stillbildsfoto	Åke Hylén
Rekvisita	Karl-Arne Bergman
Kläder	Eivor Kullberg
Smink	Bengt Ottekil
B-ljud	Kjell Hööst
Mixning	Olle Jakobsson

Allan Edwall	Wilhelmsson, konduktör
Lars Ekborg	Adolf Hellberg, ryttmästare
Britta Pettersson	Lena
Karl-Arne Holmsten	Torbjörn Grälle, handelsresande
Erik Hell	Tryggve Holm, kriminalpolis
Heinz Hopf	Gregor Hult
Elsa Prawitz	Karin Swan, operasångerska
Nils Hallberg	Hultberg, stationsföreståndare
Curt Masreliez	Vilford Berg, sjöman
Björn Gustafson	Valfrid Andersson
Tore Bengtsson	Mats
Frej Lindqvist	Assarsson, direktör
Ewa Strömberg	Pia
Christina Carlwind	Ejvor
Olle Björling	Kenneth
Li Sellgren (som Christina Sellgren)	Siv Lundmark
Julie Bernby	Tora Björk, sköterska
Karl-Arne Bergman	Gustaf Eriksson
Hans Bendrik	lokföraren
Lars-Åke Bergwall	lokbiträdet
Gunnar Stanzén	biljettören
Monique Ernstdotter	en ung kvinna
Gerd Widestedt	en kvinna

Produktionsbolag	A-Produktion
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Pallas Film AB
Laboratorium	FilmTeknik AB

I filmens prolog presenteras mördaren. Han är en medelålder- s, plikttrogen statstjänare med "ett intressant yrke och en fascinerande hobby", en av dessa få som vågar utföra vad vi andra låter förbli hemliga önskningar. "Vederbörande har alltså två liv, eller kanske tre eller fyra eller ännu fler - förstår ni den oerhörda rikedomen i detta", frågar en av dramats rollfigurer, den homosexuelle narkomanen Gregor Hult.

Ett tåg är på väg norrut genom Sverige på midsommarafton. I en av vagnarna färdas ett tjugotal passagerare. En av dem är den unga Lena, som lämnat sin Mats för att tänka över deras förhållande. Anledningen är att hon fått veta att Mats varit intagen på sinnessjukhus. Mats har följt efter Lena och gått ombord på tåget.

En annan passagerare, direktör Assarsson, har låst in sig med Pia, en vacker flicka med penningbekymmer. Hon har mot ersättning gått med på att försöka återställa direktörens sviktande potens. Då denne övergår till smärtsamma handgrip- ligheter väcks dock Pias moraliska indignation och hon begär att få bli utsläppt. De oundvikliga skandalen krossar Assar- sson.

I förstaklasskupén gör Torbjörn Grälle, handelsresande, ope- rasångerskan Karin Swan sin kur medan ryttmästare Adolf Hellberg - oföränderligt knektaktig i tal och gester - till- sammans med passagerarna Valfrid Andersson och Vilford Berg stärker sin självkänsla med alkohol. För de nyförälskade ungdomarna Ejvor och Kenneth erbjuder en tom kupé möjlighe- ter till upprepad intim samvaro natten lång. Över resenärer- na vakar konduktören Wilhelmsson med fast hand.

Lena upptäcker att Siv Lundmark, flickan i hennes sovkupé, saknas efter ett toalettbesök. Ett stycke av hennes nattrock sitter fast i vagnsdörren. Siv har överfallits och kastats av tåget av en okänd person iförd en blank svart rock. Mats har en sådan, och Lena, som sett honom passera korridoren strax efter överfallet, misstänker att han kan ha något med Sivs försvinnande att göra. Lena drar i nödbromsen. Tåget blir stående på rälsen och måste repareras. Under väntetiden evakueras flertalet passagerare till ett närliggande statio- nshus.

Stationsföreståndaren och ett par resenärer ger sig iväg på dressin och finner Siv död intill banvallen. Liket förs til- lbaka till stationshuset.

Gregor Hult och Vilford Berg är säkra på att Mats är skyl- dig - han har varit intagen för otukt med minderårig - och piskar upp en lynchstämning mot denne. De misshandlar honom och tvingar honom att kyssa liket. Men Grälle har andra tan- kar och har gått ombord på tåget för att forska efter den svarta rocken. Hans upptäckt kostar honom livet.

Kriminalpolis Tryggve Holm, lika trygg som klok, tar hand om fallet och inleder förhör med passagerarna. När tåget åter startar har han klart för sig vem mördaren är och lyckas i det rätta ögonblicket förhindra att Lena får dela Sivs öde. Tågmästaren, som närde hat till sin hustru, byts ut och tå- get rullar vidare.

Censurnummer	105206
Datum	1967-01-13
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2640 meter

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2640 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Att regissören Mattsson enligt kritikerna utnyttjat de bästa utländska förebilder, framställda av thrillermästare som Hitchcock, Siodmak och Carol Reed, gjorde inte omdömena för- sonligare även om kritikerna tillmötesgick regissörens anmo- dan att inte avslöja mördaren. Leif Furhammar i Svenska Dag- bladet ansåg följande sex rader i tidningen uttömmande: "Per Wahlöö och Maj Sjöwall har skrivit filmen, Arne Mattsson har regisserat den. Och den som sen minns "Pensionat Paradiset" (1937) som den svenska filmbotten, han följer helt enkelt inte med sin tid."

Även Jonas Sima (Expr) höll sig till det lilla formatet och menade att det skrivande familjeföretaget Maj Sjöwall-Per Wahlöö "konstruerat en intrig som Hitchcock inte ens skulle godkänt för TV". Kritikern sammanfattade: "'Mördaren' är me- ra lustspel än thriller - stundtals t o m ett lustigt lust- spel. Men spännande? Nä, inte ett spår! "Mördaren" är en helt vanlig Mattsson-film, lite snaskig, lite bildgalen, välgjord men helt ointressant. En B-produktion i Mattssons A-produktion."

Jurgen Schildt (AB) ägnade utrymme åt regissörens påstådda psykologiska uppsåt: "att visa att mördaren finns mitt ibla- nd oss, att han är en figur som du eller jag". Resultatet blev, tyckte kritikern, en "dykning i handfat": "Detta är - goddag yxskaft - en meningslös utgångspunkt så länge som Mattsson inskränker sig till att illustrera vanligheten och undviker att befatta sig med det enda intressanta, näm- ligen just avvikelsen. Att en mördare har tio fingrar och tio tår och ett snällt ansikte är mindre tankeväckande än frågan vad som predestinerar honom till mördare, och på den punkten har filmen ingenting att komma med. Man blir inte psykolog bara för att man kan stava till termen. Om Matts- son - med en saltomortal som framför allt förlagts till slu- tscenerna - velat dyka i djupa vatten har han m a o landat i ett handfat."

Mauritz Edström (DN) kände sig "ofrånkomligt hemma" i den schablonverklighet många svenska filmer hjälpt till att ska- pa men undrade hur man skulle få veta vad som var rätt: att skratta eller gråta åt filmen: "Det är möjligt att paret Per Wahlöö-Maj Sjöwall (-) velat driva med hela rasket. Det är också möjligt - eller är det möjligt? - att Arne Mattsson skämtar med sig själv och den svenska film han tjänar. Eller att skådespelarna driver. Hur som helst är det länge sen jag hade så bakvänt roligt åt en film."

Stig Björkman i Chaplin reagerade starkt mot filmens speku- lativa inslag: "'Mördaren' (manus: Chaplins förre citronpristagare Per Wahlöö) gör (-) en obehaglig dygd av att framvi- sa anomalia (ett drag som filmen delar med många av Mattsso- ns tidigare deckarfantasier). Med stor fördomsfullhet beskr- iver filmen avvikande sexuella beteendemönster; ett par av tågets passagerare uppges också ha vårdats på mentalsjukhus, varför medpassagerarna (och publiken) bjuds att snabbt leda över eventuella misstankar på dessa. "Mördaren" är en genom- gående känslolös och starkt osmaklig film. "Mördaren, det är jag" skulle Arne Mattsson kunna uttrycka i flaubertska orda- lag. Med sin nya film tar han definitivt död på såväl ambit- ionen som publikens tålamod."

Kommentar Svensk filmografi

Föreställningen om en tågmördare i Sverige hade verklighets- underlag. Under 50- och 60-talen föll flera passagerare ut genom vagnsdörrar och omkom. Sannolikt bidrog dörrlåsens då- varande konstruktion till de flesta av dessa olyckor. Manus- kriptmedarbetaren Per Wahlöö (1926-1975) författade tillsam- mans med sin maka Maj Sjöwall en serie uppmärksammade krimi- nalromaner. Enligt tidskriften Chaplin utföll hans tidigare medarbetarskap i svensk film olyckligt. För att demonstrera sitt missnöje tilldelade Chaplin Per Wahlöö 1966 års citron- pris för manus till filmerna "Flygplan saknas", "Morianerna" och "Nattmara" (samtliga från 1965).

Enligt pressuppgift var idén till filmen Lorens Marmstedts och meningen var att han skulle ha producerat den. Han avled e- mellertid 4.4.1966.

Exteriörscenerna togs vid Rekarne station utanför Eskilstu- na. Inspelningen av filmen pågick från slutet av september till början av november 1966. A-Produktion, ägt av Gunnar Ejderyd, var tänkt som en svensk motsvarighet till det amerikanska United Artists. Lars-Mag- nus Lindgren och Arne Mattsson ingick bl a som intressenter. Ambitionerna fullföljdes dock aldrig.

Hos SF fick filmen prodnr 4-R-173.

Filmstaden, Råsunda. utanför Eskilstuna.

Sverigepremiär	1967-01-20	Spegeln	Stockholm		96 min
Urpremiär	1967-01-20	Spegeln	Stockholm		96 min
Cinemateksvisning	1993-02-04			Sverige
	1993-02-05			Sverige

Homosexuella

Konduktörer

Kriminalfilm

Kvinnomord

Lynchstämning

Militärer

Mord

Narkomaner

Prostitution

Sadism

Thriller

Tåg

Tågmördare

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Arne Mattsson-filmen MÖRDAREN - EN HELT VANLIG PERSON
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Arne Mattsson-filmen MÖRDAREN - EN HELT VANLIG PERSON
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DER SCHLAFWAGENMÖRDER Er jagte nur Blondinen!
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Stilla Natt.
Omfång	174 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Film L-A101. En thriller av Maj Sjöwall, Per Wahlöö och Arne Mattsson.
Omfång	204 s. + 2 s. handskriven roll- och miljölista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En thriller av Maj Sjöwall, Per Wahlöö och Arne Mattsson.
Omfång	184 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En thriller av Maj Sjövall, Per Wahlöö och Arne Mattsson.
Omfång	184 s. + 4 s. spelplan och handskriven miljölista + 23 s. miljölista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En thriller av Maj Sjöwall, Per Wahlöö och Arne Mattsson.
Omfång	184 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	Nej
Bakombild papper	uppsättning
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Hastighet	24
Längd i minuter	96 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV