Folket på Högbogården (1939)

Media (52 st)

Originaltitel	Folket på Högbogården
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Arne Weel
Manus	Ragnar Holmström
Förlaga	Livet paa Hegnsgaard (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Nordisk Films Kompagni A/S
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1939-10-09

Medverkande

John Ekman
Ola Berg på Högbogården

Linnéa Hillberg
Karin Berg, Olas hustru

Annalisa Ericson
Greta, Ola och Karins dotter

Bodil Kåge
Greta som barn

Peter Höglund
Arne Andersson, dräng

Ragnar Planthaber
Arne som barn

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia...

Visa hela texten

Handling

En bondeskildring från sekelskiftet.Den despotiske bonden Ola Berg regerar över Högbogården och sin familj. Han lever i ett kärlekslöst äktenskap med sin hustru Karin, som i...

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "Det är en jämmerlig fantasifattigdom. Har tiden stått stilla? Det är som om man försattes till nedgångstiden efter Sjöström och Stiller, när dessa flyttat till...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia eller förekomsten av original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Förlorade svenska ljudfilmer.

En bondeskildring från sekelskiftet.

Den despotiske bonden Ola Berg regerar över Högbogården och sin familj. Han lever i ett kärlekslöst äktenskap med sin hustru Karin, som i sin ungdom ville gifta sig med den intellektuellt mera vakne Per Sjövall, men hennes far trädde hindrande emellan. Per gifte sig i sin tur med en kvinna som inte älskade honom och avskydde hans vana att spela fiol och dra sig tillbaka med sina böcker. Till slut blev Pers fru grubblande, tände eld på hans gård och begick strax därefter självmord. Per söker tröst i flaskan och fiolen.

Femton år senare träffar vi Ola igen, han fördriver tiden på krogen och börjar numera bli ganska nersupen. Gården förfaller. Hans hustru Karin har blivit religiös. Dottern Greta uppvaktas av hans dräng Arne Andersson. Men Ola och Karin vill att Greta skall gifta sig med kolportören Mats Wilhelmsson, på bygden kallad Frälsarmats. När Ola upptäcker att hans dotter förälskat sig i hans dräng Arne, avskedar han genast drängen, som emellertid klarar sig gott på egen hand. Han blir elev vid mejeriet och avancerar snabbt. När posten som föreståndare för mejeriet blir ledig får han platsen.

Ola har under tiden blivit beroende av Mats som täcker hans spelskulder. När Ola förskingrar mejeriets pengar hjälper Mats ännu en gång, på villkor att Greta blir hans fru. Greta går med på detta för att rädda fadern undan fängelset. Detta får Arne veta och med hjälp från en utomstående person lyckas han reda upp det hela. Mats får korgen, och själv övertar Arne både Högbogården och Greta. Den som kanske gläder sig mest över detta är Per Sjövall, som hela tiden stöttat de unga älskande. (Bearbetning av censurbeskrivning och synopsis i danska programmet.)

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "Det är en jämmerlig fantasifattigdom. Har tiden stått stilla? Det är som om man försattes till nedgångstiden efter Sjöström och Stiller, när dessa flyttat till Amerika och svensk film blivit barn på nytt. Ett barn fött i buskteatrarnas kulisser.

Man spanar fåfängt efter nya infall. Det enda överraskningsmomentet är författarnamnet Ragnar Holmström. Tillhör inte hr Holmström Författarföreningen? Man har liksom ett minne av det. Och anar att det kommer en dementi i morgon: Jag har aldrig skrivit denna film. Och man hoppas innerligt att hr Holmström är oskyldig till fadäserna. Man hoppas att han endast är fader till Hilda Borgströms figur. Det är verkligen en originell och dramatisk skapelse -- den döva käringen, som i sin bitterhet tänder eld på huset och hänger sig.

I varje fall hoppas man att hr Holmström kan svära sig fri från Extas-kopian med den nakna flickan. Annalisa Ericson borde spara sin fägring till produkter som kunna anlägga skylten 'konstnärlig film'. I konst är allt tillåtet. Inte i pekoral.

Carl Ström kämpar tappert med sin Löparnisse. Ekman är filmboven från anno dazumal. Peter Höglund är ett tuppfjät bättre än sist. Men det räcker inte, hr Höglund. Nästa gång måste ni ha lagt minst en meter till er cirkusaktiga växt, om det skall bli något.

Arne Weels regi inskränker sig till att bilderna hållas på tok för länge. I början följer kameran Carl Ströms vandring över otaliga klippor. Det är som fotografen velat få med varenda klippa Danmark äger."

DN (O R-t): "Den är byggd på en pjäs av Jeppe Aakjær, och med mycket god vilja kan man också mitt igenom allt det oäkta och schablonmässigt valhänta i filmen, som regisserats av den gamle operetthjälten Arne Weel, se en skymt av den renhåriga konflikt som en gång måste ha givit pjäsen dess publikpopularitet i Fyns huvudstad. Men när Weel nu av denna typiskt danska bondeberättelse -- tänk t. ex. på historien med mejerieleven -- velat göra en äkta Smålandsfilm -- i vilken de enda skönjbara dialekterna äro skånska och värmländska! -- så blir det varken hugget eller stucket.

Eric Westberg uppgavs i programmet ansvarig för musiken. Det torde alltså inte bli någon stim på den punkten. Men är det verkligen möjligt att det är han som lagt in Birger Sjöbergs 'Den första gång jag såg dig' i köket på Högbogården? Så där vid pass 1918. Nå, det var bara en prövning bland de många denna film erbjöd. Låt oss stryka över och gå vidare!"

Kommentar Svensk filmografi

Jeppe Aakjær (1866-1930), dansk författare och dramatiker, skrev pjäsen "Livet paa Hegnsgaard" som hade premiär 29.9.1907 på Aarhus Teater i Århus. Arne Weel regisserade en dansk filmversion med samma titel 1938 efter ett manus av Svend Rindom och Fleming Lynge, som följande år bearbetades av Ragnar Holmström för Arne Weels svenskspråkiga version Folket på Högbogården. När denna svensk-danska film i sin tur kom till Danmark kallades den Pigen fra Høgbogaarden och fick sin köpenhamnska premiär 16.12.1944 - alltså fem år efter den svenska premiären.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se