Flygande holländaren (1925)

Media (21 st)

Originaltitel	Flygande holländaren
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Karin Swanström
Manus	Hjalmar Bergman
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Skandinavisk Film
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1925-09-12

Medverkande

Anders de Wahl
Pelle Frisk, ''Flygande holländaren''

Werner Fuetterer
Sven

Torsten Hillberg
Georg, andrestyrman på s/s Hispania

Margareta Wendel
Beatrice, Georgs syster

Sture Baude
Svensen, professor, Beatrice fästman

Edit Rolf
Karin, Tines dotter

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Sekonden på S/S Hispania heter Pelle Frisk men går under namnet "Flygande holländaren". Han är visserligen känd som en stor slagskämpe och kvinnotjusare, men hans ordentlighet är...

Visa hela handlingen

Press

Flygande holländaren fick ett mycket svalt mottagande. Hjalmar Bergman ansågs inte ha varit till sin fördel som manuskriptförfattare. Historien befanns blek, bagatellartad och omständlig,...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Sekonden på S/S Hispania heter Pelle Frisk men går under namnet "Flygande holländaren". Han är visserligen känd som en stor slagskämpe och kvinnotjusare, men hans ordentlighet är ryktbar, och följaktligen anförtror redaren sin son Sven åt Flygande holländarens faderliga omvårdnad, då Sven ombord på Hispania ska lära sjömansyrket.

Sven är framför allt intresserad av att lära sig hur man handskas med kvinnor, men i det avseendet vill inte Pelle Frisk lämna ut några erfarenheter och han förbjuder Sven att följa med på hans hamnraider. Men Sven råkar en dag få fatt på Pelle Frisks erotiska kortsystem, där Pelle i enlighet med sitt ordningssinne bokfört alla sina fyrtiosju flammor på olika håll i världen, med fotografier och noteringar. I kartoteket finns också en av Flygande holländaren avfattad PM för framgångsrik flirt, som Sven lägger embargo på för att omsätta i handling i nästa hamn.

I nästa hamn blir Pelle Frisk omedelbart förälskad i andrestyrman Georgs syster Beatrice, trots att hon är nyförlovad med professor Svensen. Pelle, Georg, Beatrice och professorn går på restaurang, medan Sven lämnas kvar ombord. För säkerhets skull har Pelle Frisk tagit pengarna ur Svens plånbok -- dock utan att veta att Sven kvitterat hans omsorg med att byta ut sin egen plånbok mot Pelles.

Sven tar sig i land, följer efter en lockande flicka på kajen och hamnar på sjömanskrogen Skeppet. Med ledning av råden i Pelles PM inleder han flirten med flickan, vars namn är Karin och vars mor, Tine, är värdinna på Skeppet. Sven har framgång i sina attacker mot Karin, men den skurkaktige sjömannen "kusin John" kommer underfund med att Sven har gott om kontanter. Då Sven inte låter lura pengarna av sig beslutar kusin John att med hjälp av en kompanjon ta dem med våld. De rånar Sven och kastar honom i sjön nedanför en hög kaj.

Under tiden har Pelle Frisk slagit professorn ur brädet på restaurangen och dessutom ordnat ett uppträde mellan denne och en spansk markis. Plötsligt kommer emellertid Pelle att tänka på Sven och grips av oro. Hastigt och lustigt lämnar han det förvånade sällskapet och ger sig ut för att leta efter Sven. Han anländer till Skeppet, råkar i gräl med kusin John och upptäcker sin egen plånbok i dennes ficka. Ett våldsamt slagsmål blir följden. Mitt i villervallan hör mor Tine Svens nödrop nerifrån hamnen och räddar honom från drunkningsdöden.

Efter alla äventyr återvänder Pelle och Sven till Hispania. Flygande holländaren har gjort sin fyrtioåttonde erövring. Sven har fått ett första kort till sitt erotiska kartotek -- av Karin. (Bearbetning av program, på slutet kompletterad av Hjalmar Bergmans filmnovell.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Flygande holländaren fick ett mycket svalt mottagande. Hjalmar Bergman ansågs inte ha varit till sin fördel som manuskriptförfattare. Historien befanns blek, bagatellartad och omständlig, okoncentrerad och lös i kompositionen.

Flera kritiker anmärkte på att uppsättningen blivit mer teatermässig än filmisk, och för Anders de Wahl blev filmen ingen framgång, även om några tyckte att han var munter och livlig. Edvin Adolphson ansågs genomgående som filmens största tillgång, en fulländat fräck och smutsig ligist.

"Genom hela historien går en ulltråd av barnslighet och krystade tilltag, som förmodligen avsetts att verka uppfriskande men i stället fått något obestämt blekt över sig, ett intryck som kanske också erhålles genom handlingens alltför detaljerade och utdragna framställning.

Karin Swanströms regi har av lätt förklarliga skäl inte kunnat göra något underverk av detta bergmanska manuskript, ehuru man dock spårar hennes ambitiösa arbete, vilket bäst visar sig i en del detaljer, som aldrig förfela sin verkan. Över hela filmen lyser emellertid ett drag av feminism, vilket möjligen är förklarligt då en kvinna skött megafonen, men knappast att föredraga i en sjömanshistoria. Till de obestridliga fördelarna hör ett antal pigga och träffande texter, som jämte de redan omnämnda regipoängerna hjälpa upp saken åtskilligt.

Till filmens relativt matta intryck bidrar nog också Anders de Wahls Flygande holländare. Det kan diskuteras huruvida han är rätte mannen att gestalta en ung och levnadsfrisk sjöman av den flygandes typ. Därtill saknar han den ungdomliga charm, som en havets frie son på giljarstråt bör ha. Han får, med andra ord, anstränga sig litet över hövan för att framtrolla den oförskräckte hjärtekrossaren. (-) En som däremot motsvarar de djärvaste förväntningar är Edvin Adolphsons sjöbuse, som dessbättre förekommer allt som oftast." (Ehn i SocD)

"Det skall inte förnekas, att Flygande Holländaren har en hel del roliga uppslag. Men som helhet är manuskriptet mycket svagt. Varken drama, novell eller fars. Litet av varje. Ytterst löst sammanbundet. Roligheterna sitta som kulorna på ett modernt halsband -- mycket luft emellan. Skildringen tyngdes dessutom av otal texter, som äro roliga men ha ett stort fel: de äro inga filmtexter utan lösryckta stycken ur en bok." (Robin Hood i StT)

Kommentar Svensk filmografi

Novellunderlaget till filmen finns publicerat i "Filmnoveller", vol 28 av Hjalmar Bergmans Samlade skrifter, utgivna 1958. Manuskriptet skrevs i Florens i april 1925.

Efter att ha fullbordat Kalle Utter (1925/3), Bonnierfilms sista produktion, gick enligt uppgifter i branschpressen Karin Swanström, Anders de Wahl och Ragnar Westfelt samman för att gemensamt producera ytterligare en film. Sannolikt är det den konstellationen, förstärkt med regissörens make Stellan Claësson som döljer sig bakom beteckningen Skandinavisk Film, som med Flygande holländaren gjorde sin enda produktion, sommaren 1925.

Fru Swanström, som kan sägas ha fungerat som Bonnierfilms ateljéchef, hade nu övertagit Bonnierateljén på Kungsholmen, och även valet av ett Bergman-manus som underlag för filmen innebär att Flygande holländaren -- liksom den efterföljande Flickan i frack (1926/7) -- kan betraktas som en efterskörd av Bonnierfilms korta produktiva period. Filmen blev ingen framgång.

Den tyske skådespelaren Werner Fuetterer var Hjalmar Bergmans "krigsbarn" och fosterson. Margareta Wendel som spelade Beatrice var artistnamn för friherrinnan Margareta Sparre, som här gjorde sitt veterligt enda framträdande på film.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se