Grundfakta

Media (51 st)

Originaltitel Carl XII:s kurir
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1924-04-07

Medverkande

Gösta Ekman
Axel Roos

Tottan Skantze
Maria Sobieska

Hilda Castegren
Aurora Sobieska, Marias fostermor

Victor Lundberg
Alexis Potocki

Nils Asther
Stanislaus, Potockis nevö

Renée Björling
Anna Björnhufvud

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Kort efter kalabaliken i Bender får den tappre general!adjutanten Axel Roos Karl XII:s uppdrag att föra en sträng depesch upp till Rådet i Stockholm. Ryttarfärden måste gå tvärs genom...

Visa hela handlingen

Press

Meningarna om Carl XII:s kurir gick isär på praktiskt taget varje punkt. I SvD fann man, rimligt nog, uppsåtet redbart, i FDP inleddes den temperamentsfulla recensionen med utropet "Profit!...

Visa all press

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel

Filmteam

Medverkande

Gösta Ekman Axel Roos
Tottan Skantze Maria Sobieska
Hilda Castegren Aurora Sobieska, Marias fostermor
Victor Lundberg Alexis Potocki
Nils Asther Stanislaus, Potockis nevö
Renée Björling Anna Björnhufvud
Julia Ewert värdshusflicka
Annie Bartels kammarjungfru
Nils Lundell friskareanförare
Anton de Verdier Carl XII
Linde Klinckowström polsk adelsdam
Aina Bergström ej identifierad roll
Svea Dahlqvist ej identifierad roll
John Melin ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag Filmindustri AB Triumvir
Distributör i Sverige (35 mm) Film AB Liberty 1924

Handling

Kort efter kalabaliken i Bender får den tappre general!adjutanten Axel Roos Karl XII:s uppdrag att föra en sträng depesch upp till Rådet i Stockholm. Ryttarfärden måste gå tvärs genom det fientliga Europa, där polacker och ryssar har lika stort intresse av att ta honom tillfånga.

En morgon omringas Axel av ett rövarband. Han strider med dödsförakt mot den väldiga övermakten och är nära att duka under, då han räddas av ett jaktsällskap, anfört av den vackra unga grevinnan Maria Sobieska. Trots invändningar från den gästande baron Stanislaus Potocki, som avser att gifta sig med grevinnan, blir Axel omhändertagen på hennes slott.

Genom Marias ömma vård återvinner Axel sina krafter, en innerlig kärlek uppstår mellan dem, och de svär varandra evig trohet. Först måste emellertid Axel fullgöra sitt uppdrag och rida vidare till Sverige.

Den svekfulle Stanislaus Potocki får reda på Axels ärende och stjäl depeschen från Axel, som först efter en spännande hetsjakt lyckas återta brevet på en polsk gästgivaregård.

Hemkommen till Sverige måste Axel på konungens befallning stanna i landet en tid efter sitt väl förrättade värv, men varken han eller Maria glömmer sitt inbördes löfte. En kväll får Marias kammarjungfru infallet att klä ut sig till karl för att muntra upp sin vemodstyngda härskarinna. Det ger Maria idén till att förklädd till man söka värvning i den flotta som ryssarna utrustar mot Sverige för att på så sätt komma i sin älskades närhet. Hon lyckas med sitt lilla bedrägeri, men finner ombord på fartyget Potocki som känner igen henne men lovar att inte avslöja hennes hemlighet.

Snart börjar den ryska rövarflottan sina härjningar på den svenska kusten. Några fientliga skepp ankrar vid Sotaskär, i vars omedelbara närhet Axel Roos råkar befinna sig hos släktingar på ett gods. Anförda av Axel lyckas befolkningen samla sig till motstånd och driva fienden tillbaka, efter en het drabbning.

På kvällen vandrar Axel omkring på slagfältet och får höra en svag stämma ropa hans namn. Han finner sin älskade Maria, som efter en kort stund dör i hans armar. (Bearbetning av program och manuskript.)

Censur / granskning

Censurnummer 33453
Datum 1924-04-02
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1751 meter
Längd efter klipp 1745 meter
Kommentar I akt V: övervåldet mot en kvinna och i samband därmed nedstickandet av en man ävensom av stridsbilderna sista närbilden av själva striden. I text 107: "Skall den stackars moskoviten..." böra med hänsyn till barntillåtenheten orden "den satans" utgå.


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Ljudtyp Stum
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1751 meter
Längd i minuter 64 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Meningarna om Carl XII:s kurir gick isär på praktiskt taget varje punkt. I SvD fann man, rimligt nog, uppsåtet redbart, i FDP inleddes den temperamentsfulla recensionen med utropet "Profit! Profit! Profit!"

Iscensättningen kallades i Arbetaren briljant, i DN valhänt. Robin Hood i StT berömde stridsscenerna speciellt, medan kritikern i SocD tyckte att just dessa avsnitt var särskilt dåliga. Gösta Ekman ansågs av somliga hurtig, käck och manhaftig, "utan tivel en av hans bästa prestationer på film". Andra menade att han bara var tvålfager. Hela anrättningen beskrevs ömsom som parodisk och sentimental, ömsom som förunderligt levande och något som "ses med allra största nöje". Det enda man var överens om var fotots förtjänster.

"Man skulle knappast kunna tänka sig e n e n d a människa, som inte har den minsta lilla förståelse för film. Denna film visar dock att det finns en och denna enda har svarat för regien i Karl XII:s kurir. I en film som denna, där händelserna tilldraga sig på så många olika platser och länder, borde man väl ha sett till att få lite omväxling i omgivningarna. Men nej. Det hade varit förenat med en del kostnader förstås. Man får därför se den 'krigiske' karolinen spränga fram genom de 'vilda skogarna i Turkiet', de 'väldiga ryska stepperna' och genom Sveriges 'omväxlande natur' på Drottningholm eller Djurgården, var det nu är, på nyplogade vägar. Alltid samma vägar. Man kan inte undgå att lägga märke till det, även om man anstränger sin fantasi till det yttersta. Inte den minsta lilla gnutta ödemark, mer än den vi sett hela vintern fem minuter utanför tullarna här. Och spelet. Nog hade väl lite var föreställt sig en Karl XII:s drabant helt annorlunda än den Gösta Ekman gav. Skoltidens karoliner och deras 'bragder' -- vart tog ni vägen. Ingen hade väl tänkt sig en sockersöt mammas gosse utklädd till krigare. En mer ömklig uppsyn än den Gösta Ekman tog på sig då han fick uppdraget att föra kungens brev till rådet i Stockholm, kan knappast tänkas. Man kan inte hjälpa att man tyckte att det var häpnadsväckande nonkvalificerade stråtrövare, som inte kunde klå upp honom lättare. Och den 'unga' Maria. Ja, det räcker med vad som är sagt." (FDP)

"Utan att vilja förnärma Gösta Ekman måste man dock omtala, att man har svårt att förlika sig med en tvålfager damernas gunstling som en båld karolin. Man kan inte hjälpa, att man finner ett svalg befäst mellan en bortskämd dandy av 1924 och en av 1700-talets mera robusta krigaregestalter.

Filmen är bra för pojkar med sinne för äventyrarromantik och för backfischar som beundra ett snutfagert anlete och kan dessutom ses av envar som älskar Tegnérs dikt, vilken -- konstigt nog! -- ej blivit fördärvad." (Arbetaren)

Kommentar Svensk filmografi

Dikten "Axel" av Esaias Tegnér (1782--1846) skrevs 1821.

Carl XII:s kurir inledde den patriotiska giv av historiska filmer som under de kommande åren skulle bli ett markant inslag i den svenska filmproduktionen och som avsåg att motverka det fosterländska förfall som ansågs förknippat med det svenska försvarets nedrustning vid denna tid.

Rudolf Anthoni var en svensk officer som före regidebuten uppgavs ha bedrivit filmstudier i Tyskland, där han bl a övervarit inspelningen av de nationellt uppfordrande Fridericus Rex-filmerna, vilka för övrigt verkat som inspirationskällor också för John W Brunius' mer namnkunniga Karl XII-filmer (1925/4 och 1925/21).

Ursprungligen hörde Anthoni till initiativtagarna till Karl XII, och det räknades på sina håll som något spekulativt handlat, när han igångsatte en egen karolinerinspelning. Anthoni återkom inte vidare som filmregissör efter denna inspelning, som försiggick vintern 1923--24. Inspelningen fick ett rättsligt efterspel inför Stockholms rådhusrätt, eftersom Svensk Filmindustri som stått för den tekniska sidan av produktionen tog ut stämning på Rudolf Anthoni och Lars Björck (chef för Triumvirfilm), då kostnaderna för inspelningen, 59 105 kronor, ej betalats.

Förlaga

Originaltitel Axel (Dikt)
Författare Esaias Tegnér


Inspelning

(vintern) 1923 1924
Filmstaden Råsunda Sverige
Riddarhuset Stockholm Sverige
Häringe slott Haninge Sverige
Stafsunds gods Ekerö Sverige
Filmstaden, Råsunda. Riddarhuset, Stockholm. Häringe gods. Stafsunds gods.

Visningar

Sverigepremiär 1924-04-07 Palladium Göteborg Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Palladium Göteborg Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Palladium Malmö Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Palladium Malmö Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Imperial Stockholm Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Imperial Stockholm Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Rialto Stockholm Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Rialto Stockholm Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Eriksberg Stockholm Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Eriksberg Stockholm Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Edda Uppsala Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Edda Uppsala Sverige 64 min
Sverigepremiär 1924-04-07 Rivoli Örebro Sverige 64 min
Urpremiär 1924-04-07 Rivoli Örebro Sverige 64 min

Ämnesord

Avsked
Bedrägerier
Bender
Brev
Död
Falska identiteter
Fältslag
Förklädnad/kvinna som man
Gästgiveri
Herrgårdar
Häringe
Kammarjungfru
Karl XII, kung av Sverige (1682-1718)
Norrflärke
Officer
Patriotism
Polacker
Ritt
Rivaler
Ryssar
Rövare
Sjukdom
Slott
Stafsund
Stockholm/Riddarhuset
Stölder
Tjuv
Vård av sjuk

Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar 1
Tryckeri Ivar Hæggströms lito


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1
Tryckeri Ivar Hæggströms lito


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Axel Roos. Berättelse för filmen i fem akter efter Tegnérs dikt "Axel".
Omfång 46 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper uppsättning
Färg papper Nej
Bakombild papper 1
Dia Nej
Digitala bilder Ja
Negativ Nej
Kontaktkartor Nej
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?