Dirty Story (1984)

Media (1 st)

Originaltitel	Dirty Story
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Jörn Donner
Producent	Jörn Donner Peter Kropénin
Förlaga	Gabriels dag (Roman)
Produktionsland	Finland Sverige Västtyskland
Produktionsbolag	Golden Film AB Trebitsch Produktion International GmbH Stiftelsen Svenska Filminstitutet Visa alla
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1985-02-08

Medverkande

Erland Josephson
Gabriel Berggren

Charlotta Larsson
Camilla

Nils Brandt
Lönnqvist

Agneta Ekmanner
Gabriels hustru

Lilga Kovanko
sekreteraren

Åke Lindman
Järnstedt

Visa fler

Handling

Ett av Finlands största företag, Förenade Metall, vill genomföra en stor nysatsning, men kapital saknas. Gabriel Berggren, direktör för företaget, kommer hem till sin stora...

Visa hela handlingen

Press

Reaktionen från kritikerna var negativ, även om flera bjöd till för att hitta något intressant i filmen.Mårten Blomkvist, DN: ¿Det är möjligt att det finns något samband mellan...

Visa all press

Ett av Finlands största företag, Förenade Metall, vill genomföra en stor nysatsning, men kapital saknas. Gabriel Berggren, direktör för företaget, kommer hem till sin stora helsingforsvåning klockan sex på morgonen, efter ännu en natts hårt arbete. Hans betydligt yngre hustru håller just på att vakna och förbereda sig för en resa till Paris senare samma dag.

Berggren återvänder efter ett par timmars vila till kontoret och finner företagets styrelsordförande död. Polisen gör en brottsplatsundersökning, eftersom man inte utesluter brott. Styrelsens vice ordförande, den lismande Lönnqvist, tränger sig på och beklagar sorgen. Uppenbarligen pågår en maktkamp mellan Berggren och Lönnqvist, mellan det expansiva tänkandet och det mer konventionella. Berggren känner dessutom aversion mot rivalen. Det framkommer att Lönnqvist och styrelseordföranden träffats under natten i rummet och druckit konjak. Berggren är osäker på om han ska fortsätta med expansionsplanerna nu när han är ensam.

Gräsänklingen Berggren besöker ett av stans kaféer. Där stöter han av en tillfällighet på den unga Camilla. Det visar sig senare att hon är sommarvikarie på företaget. Gabriel känner sig lockad av den gåtfulla kvinnan.

Berggren kontaktas av en detektiv som säger sig ha hyrts av den nu avlidne styrelseordföranden för att spionera på Lönnqvist. Detektiven påstår att han har mycket graverande saker mot Lönnqvist. Gabriel kan inte bestämma sig för om han vill använda dessa i maktkampen eller inte. Han anförtror sig åt sin gamle vän Järnstedt, direktör i den bank som kan bevilja lånen för Förenade Metalls expansion. Järnstedt förklarar sig villig att offra Lönnqvist, som varit bankens man i styrelsen.

En mystisk man söker upp Berggrens kontor medan han är borta. Det är en tidigare anställd som friställts från företaget.

Gabriel fortsätter att träffa Camilla. Hon har dock ett ambivalent förhållande till en viss Olsson, som hon spelar ut mot Gabriels åtrå.

Detektiven kontaktar återigen Gabriel. Nu har han bevis för att Lönnqvist tagit emot mutor. Gabriel ser sin chans att bli av med rivalen. Tillsammans med Järnstedt åker han ut till Lönnqvists bostad för att gratulera denne till förlovningen med Miss Finland.

Lönnqvist har insett att han sitter illa till och har bestämt sig för att ta skeden i vacker hand och erkänna. Han erbjuder sig att lämna företaget. Gabriel kovänder, förlåter honom och säger sig vilja ha honom kvar i styrelsen.

Gabriel svimmar på gräsmattan. En läkare hjälper honom och sedan åker de hem. Utanför porten väntar den friställde, som slår ner Gabriel. Camilla tar hand om honom och för honom till sjukhus.

En textskylt förkunnar att Förenade Metall fått sitt lån och byggt fabriken.

Pressreaktion Svensk filmografi

Reaktionen från kritikerna var negativ, även om flera bjöd till för att hitta något intressant i filmen.

Mårten Blomkvist, DN: ¿Det är möjligt att det finns något samband mellan [filmens] olika händelser, men hur det sambandet i så fall ser ut är en hemlighet manuskriptförfattaren/regissören Donner valt att behålla för sig själv.

Liksom svaret på frågan vad Dirty Story handlar om: mest ser den ut som en Arne Mattsson-thriller i händerna på någon med Bergman-komplex. (-)

Så helt renons på tonfall och stämningar är filmen. Möjligen avser Donner att denna flacka, avskalade spelstil är sofistikerad.

Den är i alla fall outhärdligt tråkig, och den gör filmen bitvis obegriplig.¿

Hans Schiller, SvD: ¿Inledningen är alltså inte oäven och man ser öppningar för en diskussion om makten och ärligheten speglade i det oväntade generationsmötet mellan taktiske Gabriel och uppriktiga Camilla. Men ack nej!

Istället för pigg och nyfiken blir fortsättningen senil och gubbsjuk och filmen kommer så gott som uteslutande att handla om hur Gabriel vill men tvekar medan Camilla retar och provocerar. Inte blir det bättre av att ingen av de två försetts med intressant eller ens trovärdig utvecklingsbeskrivning. (-)

Om själva det affärsdrivande företaget och spelet i finansvärlden blir inte mycket sagt och det som sägs ligger på en sådan ekonomisk intrignivå att en korvgubbe skulle skämmas. (-)

Som om nu inte detta vore nog så avslutar Jörn Donner sin film mitt i ett skeende och talar med en stumfilmsskylt om fortsättningen på historien. Men vi läser i stället budskapet som att pengarna och orken tagit slut eller slarv ibland kan vara detsamma som flyhänthet.¿

Bernt Eklund, Expressen: ¿Gabriel är ingen ointressant person ¿ tvärtom. Hans vånda speglas väl i Erland Josephsons känsliga ansikte.

Problemet är hans omgivning.

Den unga kvinnan är svår att förstå ¿ även för åskådaren. Donner har valt Josephsons dotter Charlotta Larson för rollen, möjligen för att understryka hennes rotlösa sökande efter en fadersgestalt. Dessvärre avstår han därmed från den erotiska gnista som är förhållandets förutsättning.

Gabriels fiende (spelad av Nils Brandt) kämpar mot samma inre tomhet men med andra medel. Han är den ende som lyckas ge någon relief åt Gabriels kris. (-)

Jörn Donner har gjort stora insatser för den finländska filmen, men det är fortfarande som producent mer än som regissör.¿

Jurgen Schildt, AB: ¿Ett referat av innehållet i den här filmen, fruktar jag, skulle inte på något uppseendeväckande vis avvika från följetongsresuméerna i våra sydsvenskaste veckoblad.

En annan sak är berättartekniken. Donners regi är välförsedd på germanska och 'meningsfulla' närbilder och en replikföring där orden, ifall de inte doftar skrivbord, dråsar ner lika oförmedlat som istapparna ur stuprören vid töväder.

En tredje sak är dialektförbistringen. Den nordiska samarbetstanken är ett vackert hugskott. Men vad är meningen med att tre av huvudpersonerna, Erland Josephson, Charlotta Larsson och Agneta Ekmanner för att vara exakt, i sin egenskap av finländska medborgare talar stockholmska i en miljö som föreställer Helsingfors och där resten av sällskapet pratar finlandssvenska? (-)

Josephson påminner, för att ett ögonblick göra en filmteoretisk utvikning, om det berömda parallellarrangemang som sovjetryssen Kulesjov företog 1921. En och samme man, med ett och samma ansiktsuttryck, betraktar i tur och ordning ett grötfat, ett lik och en naken kvinna.

I första fallet, inbillar vi oss, uttrycker ansiktet ointresse, i det andra sorg, i det tredje åtrå.

I själva verket uttrycker inte ansiktet ett skvatt. Det är associationerna och bildernas inbördes hopfogning som gör det, eftersom filmens verklighet uppstår först i visningsögonblicket.

Likadant med Erland Josephson. Han är skådespelaren som genom sin nollställdhet skapas av åskådaren. Han är, vilka grötfat han än betraktar och vilka outsiders han än föreställer, vårt bästa och numera också mest kringflygande lackmuspapper.

Någon fullvärdig och entusiasmerande film är det dessvärre inte han medverkar i. Snarare gör den, med sin övertydlighet och sin osedvanligt grundliga stegföring, ett märkvärdigt rogivande inryck.

Budkavlen går: Fler grytlock i nordisk film!¿

Maaret Koskinen, Chaplin: ¿Filmen är dålig, den är misslyckad, men ¿ och här är den springande punkten ¿ det är ett intressant misslyckande. (-)

Till det intressanta hör filmens relation till Donners egen roman 'Gabriels dag'. Visserligen har Donner förnekat något djupare samband dem emellan, men här tycks mig ändå finnas några intressanta anknytningspunkter. Finns här t ex inte ett försök att hitta en filmisk motsvarighet till det lakoniska, elliptiska språk som utmärker Donners prosa ¿ ett språk där det outsagda är minst lika viktigt som det faktiskt utsagda, ett språk vars luckor och brister laddas med betydelse, vars frånvaro laddas med närvaro? (-)

En sådan 'frånvarons estetik' är som bekant svår att handskas med i film, eftersom filmen som medium i så hög grad bygger på närvarons ¿ det seddas ¿ estetik. (-)

Men kanske problemet med Dirty Story inte så mycket är ett översättningsproblem som för lite översättning? Kanske Donner i den kreativa översättningsprocessen från bok till film frestats att lita för mycket till den inneboende styrkan i bokens huvudperson och vissa av dess motiv, och 'glömt' att översätta, gestalta på nytt? (-)

Här räknar man med att den utomfilmiska referensen ¿ i stället för det filmiska tecknet ¿ ska göra jobbet. En sorts filmisk IKEA-filosofi, om man så vill: Distribuera råvarorna ¿ och låt kunden göra resten!¿

Kommentar Svensk filmografi

Dirty Story var Jörn Donners comeback till det aktiva filmarbetet efter åren som VD för Svenska Filminstitutet. Det hade gått sju år sedan hans förra film, Män kan inte våldtas (1978/5). Dirty Story bygger på Donners egen roman "Gabriels dag" från 1982. Romanens 50-tal är förändrat till nutid.

Filmtiteln syftar på att handlingen utspelar sig i storfinansens maktcentrum, där de snabba klippen och de smarta dragen är det som räknas. Det är dock inte tiden som VD i Sverige han har haft i tankarna: ¿Utan att nämna några vid namn vill jag förtälja att ett flertal svenska filmdirektörer tackade nej till att distribuera Dirty Story under förevändning att snabba klipp och pengar inte förekommer i deras bransch, log Jörn Donner, och tillade att det var då en besynnerlig världsuppfattning som sålunda demonstrerades¿ (GP 9.5.84).

Men vissa saker hade han ändå lärt sig under åren vid Filminstitutet: ¿Jörn Donner hävdar, att filmen ska fylla en viktig lucka inom svensk filmproduktion.

¿ Den enda som gör seriös, berättande svensk film film är Ingmar Bergman. Allt annat tillhör antingen 'Åsa-Nisse-kategorin', som Göta kanal eller 'Filminstitutfilmer', dvs smala filmer som ses av en liten grupp människor¿ (Falu-Kuriren 12.5.1984). ¿Konstnärerna i Sverige låtsas som om de lever i ett färdigt samhälle. Det finns en anda av att alla konflikter är borta, avklarade, avslutade. Det är ju fan så felaktigt, säger Jörn¿ (DN 15.7.1984).

Det väckte ett visst uppseende att Erland Josephson i filmen hade en erotisk relation med Charlotta Larsson, i verkliga livet hans dotter. Några tidningar satsade på rubriker som ¿Senaste kärleksparet¿ och ¿Dottern Josephsons älskarinna i ¿smutsig¿ film av Donner¿. ¿Det är inte som folk tror, säger [Josephson och Larsson]. (-)

¿ Jag tänker inte på släktskapen när kameran går, säger Erland. Det är roligt och spännande att jobba med Lotta, hon tillhör den nya generation av skådespelare som precis kommit ut från scenskolan.¿

Dirty Story spelades in på kort tid, bara 36 inspelningsdagar. ¿Ingmar Bergman lärde mig att skådespelare alltid är bäst i början. Det utnyttjar jag. Innan jag börjar filma har jag planerat mycket noga. Vi arbetar sex dagar i veckan och jag tillåter inte väntetider mellan tagningarna. Det är bara att lura folk att göra skit. (-)

Varje försening kostar pengar och pengar till en person innebär pengar från någon annan. Det är stöld¿ (Expr 18.6.1984).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se