Jessica Zandén

Skådespelerska (filmroller från 1984). Född Anna Jessica Zandén i Brännkyrka församling, Stockholm.

Hon växte först upp i Stockholm, Sundbyberg och Västertorp och sedan i Göteborg där hon hamnade i en problemskola som kunde lett in på andra vägar men med hjälp av sin bror Philip hamnade hon så småningom på skådespelarbanan. Hon läste Drama-Teater-Film vid Lunds universitet och blev övertalad av brodern att även hon skulle söka till Scenskolan vilket också hon gjorde och gick 1978-1981 i Stockholm.

Via en kortare sejour vid regionteatern i Härnösand och 1982-83 vid tv-teatern hamnade hon på samma scen som sin bror Philip, Stockholms stadsteater, där hon slog igenom främst som komedienne. Kabarén Klara Damer (1984) på Klara Kaféteater blev en stor framgång och renderade DN:s Kasperpris 1985 med motiveringen att hon var en ”comedienne av sällan skådat slag med en underbart frisk scenisk utstrålning. Därtill äger hon en härlig begåvning i konsten att improvisera på en teaterscen”. 1988 framförde hon ståuppkomik som var specialskriven för henne på Westermans i Gamla stan. Sitt verkligt stora genombrott fick hon dock i en helt annan typ av roll nämligen som den kvinnliga huvudpersonen Lilian i Lars Molins familjeepos Tre kärlekar (1989 och 1991). Där gestaltade hon en mycket komplicerad och neurotisk kvinna. En roll som hon håller som en av sina favoriter i motsats till hennes framträdande i såpan Skilda världar (1996-1997) där hon gestaltade den bitchiga och intriganta Rebecka Bovallius. Så småningom valde hon att hoppa av denna roll och ersattes av Nina Gunke. En annan stor tv-roll var som tonsättaren Bedrich Smetanas älskarinna Fröjda Beneche i F.E.D.A. (1990). Senare har hon fortsatt till stor del i det komiska facket med situationskomediserier som Agnes (2001), Livet är en fest (1996) eller prövad närradiochef i Jobbet och jag (1998) m.fl. men också i annorlunda roller som den neurotiska, modersdominerade judiska dottern i Freud flyttar hemifrån (1991).

P O Qvist (2004)