Johnny Larsen (1979)

1952. Johnny Larsen är ung och prövar sig fram i livet. Han möter en arbetsmarknad som inte är särskilt generös. Men han möter också kärleken.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Arnfred arbetar i den socialrealistiska stilen med tunga autentiska tidsinteriörer och glanslösa händelseförlopp som då och då tätnar till dramatiska ögonblick och sen rinner vidare. Grått. Långsamt. Som livet är mest.

Men i realismen finns också en nyansrikedom, en finstämdhet, en lågmäld berättarton som hör till ovanligheterna i socialkritiska sammanhang.

Det är det märkliga med filmen, att den förmår vara mångsidig utan att det politiska engagemanget gör retoriska figurer av människorna, utan att det psykologiska gör sentimentalitet av politiken. Här finns balans mellan värderingar och verklighet.

Till den bidrar också det trovärdiga spel som huvudrollerna kläds i. Så levande som här var det länge sen det agerades i dansk film.

Att Johnny Larsen sen också rider högt på nostalgivågen gör den naturligtvis inte mindre sevärd. Bara brukbar för flera." Mario Grut i Aftonbladet

"Johnny Larsen är ingen frihetshjälte. Som Allan Olsen suveränt framställer honom representerar han på sitt stillsamma sätt en nyfikenhet och en livsaptit som fascistoida förmän och enfaldiga befäl svårligen kväver.

Om de lyckas får vi ju aldrig veta. När filmen slutar är Johnny Larsen fortfarande någonstans i sjuttonårsåldern men har i alla fall då fortfarande gnistan i behåll.

Johnnys far har givit upp. En tillfällig dröm om ett förmansjobb lyser upp hans tillvaro en stund. Men den går om intet, och drömmen om en trea med balkong med den.

Frits Helmuth gör ett litet underverk av fadern. I en scen lär han sin son hur man skall hälsa och vad man skall säga när man söker jobb. Bocka lite lagom, säga vad man kan men inte vara påstridig. Balansera sin stolthet så att den inte på något sätt blir ett hot mot förmannens. Det är mycket skickligt.

Över huvud taget andas den här filmen värme utan att bli försonande med de krafter i samhället som konsekvent ser till att de som är födda fattiga så skall förbli och ständigt vara förlorare.

Berthe Quistgaard spelar Johnnys mormor med lite sturskhet och lite vrede kvar i resignationen. Det är det tonläget som är så fint och ofta väl fångat i filmen." Calle Pauli i Dagens Nyheter

"Johnny Larsen är ett exempel på hur menlös en film med en aldrig så revolutionär avsikt kan bli, om filmskaparna inte lagt ner tillräckligt arbete på formen.

Det är ingen konst för publiken att ställa sig på Johnnys sida. Visst är förmannen en knöl och befälen sadister. Men det är inte bara de som är taskiga, farsan och storebror, eller om det var svåger, är också de ena jädrans stroppar. Problemen med dem är precis desamma som i lumpen och på jobbet: det är oresonliga och orättvisa.

När vi ställer oss på Johnnys sida är det alltså mot en vrång omgivning i största allmänhet, och vem skulle inte göra det? Här finns visserligen några klyschor om facket och kampen, men sammanhanget gör dem meningslösa. Med lite tur kunde Johnny klarat både jobbet och lumpen utan större problem.

Genom att inte tänka på formen har filmskaparna lyckats spä ut innehållet till lite blaskigt kroggnäll." Mårten Blomkvist i Expressen

"Johnny Larsen -- utsedd till årets bästa film i Danmark och nedtyngd av priser -- är inte någon originell historia. Inte heller berättartekniskt kommer den med några överraskningar. Man anar hela tiden vad som kommer att ske i nästa sekvens. Ändå tycker jag mycket om Johnny Larsen.

Filmen har sin styrka i Morten Arnfreds förmåga att förankra den här 50-talsskildringen i köpenhamnsk arbetarmiljö och i hans ärliga sätt att förhålla sig till de människor det handlar om. Han går rakt in i deras vardag utan alla publikfriande skamgrepp -- och utan att köra fast i socialrealismen.

Man vacklar inte ut berövad sin livskänsla och det är väl just det som är det fina med den här filmen, detta att det finns ett hopp trots den livsbesvikelse och de mer eller mindre allvarliga nederlag vi bevittnar." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se