Originaltitel | Kejsaren |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1979-02-24 |
Anders Åberg
Elje (Jesaja) Ström
Bo Lindström
Albin Ström, Eljes far, lantarbetare
Rune Ek
fördrängen
Katarina Strandmark
polskan
Anna Lindroth
svinvakterskan / vakterskan på S:t Lars
Sigurd Björling
prästen
Den historiska och politiska bakgrunden till Kejsaren är de skånska betodlarnas import av billig utländsk arbetskraft från Polen och Galizien i början av 1900-talet. Mot dessa fattiga,...
Jösta Hagelbäcks och Sten Holmbergs debutfilm mottogs övervägande positivt -- framför allt som debut betraktad. Mot innehållet var kritiken mer tveksam: "Äntligen ett äventyr i...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Alternativtitel |
|
Episodtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Scenograf | |
Klippning |
|
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
Produktionssekreterare | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Fotoassistent |
|
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Smink | |
Chaufför | |
Klädassistent | |
Klippassistent | |
B-ljud | |
Ljudläggning | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Speaker |
|
Anders Åberg | Elje (Jesaja) Ström | ||
Bo Lindström | Albin Ström, Eljes far, lantarbetare | ||
Rune Ek | fördrängen | ||
Katarina Strandmark | polskan | ||
Anna Lindroth | svinvakterskan / vakterskan på S:t Lars | ||
Sigurd Björling | prästen | ||
Grazyna Brattander | det polska fnasket | ||
Kent-Arne Dahlgren (som Kentarne Dahlgren) | matrosen | ||
Jan Dolata | hallickens medhjälpare | ||
Gunnar Ekström | Anton | ||
Göte Fyhring | rättaren | ||
Per Gavelius | hamnvakten | ||
Ralf Glaerum | kock | ||
Olle Grönstedt | mannen i keps som besöker svinvakterskan | ||
Gerissa Jalander | moder i "Berättelsen om svinvakterskan" | ||
Jan Jönsson | dåren på S:t Lars | ||
Anne-Lie Kinnunen | sångerskan på krogen | ||
Jan Kruse | svensk tjänsteman i Polen | ||
Tage Liljedahl | polacken som plockar en höna | ||
Peter Lindgren | sjökaptenen i hamnen | ||
Hans Nordström | den gamla gubben på S:t Lars | ||
Tomas Norström | första drängen | ||
Jan Nygren | Rönnberg, vårdare på S:t Lars | ||
Magnus Olsson | Magnus, drängen som förolyckas | ||
Jan-Ingvar Palm | "poeten" på dårhuset | ||
Peter Palmér | styrmannen | ||
Janina Porowska | pratande polsk käring utanför svinvakterskans hus | ||
Gunnar Rundqvist | läkaren på S:t Lars | ||
Mary Rundqvist | biträdet på S:t Lars | ||
Bert Sorbon | greven | ||
Emy Storm | Gerda | ||
Bo Zetterlund | tredje drängen | ||
Per Öhlin | hallicken | ||
- | samt | ||
Margit Lewrén | polsk käring utanför svinvakterskans hus | ||
Karol Cichecki | präst i den katolska kyrkan | ||
Roman Nowak | präst i den katolska kyrkan | ||
Mathias Kastrup | korgosse | ||
Ricardo Ausin | korgosse | ||
Ronnie Rosendahl | korgosse | ||
Richard Hobert | dräng | ||
Lennart Hallberg | dräng | ||
Anna-Lena Wibom | hora i hamnkvarteren | ||
Sophie Laxhammar (som Sophie Bonde) | hora i fönstret i hamnkvarteren | ||
Göran Wistedt | intagen på S:t Lars | ||
Renata Orlik | servitris på krogen | ||
Bill Salo | dragspelare på krogen | ||
Pia Wass | gäst på krogen | ||
Anna Andersson | gäst på krogen | ||
Urszula Repinska | gäst på krogen | ||
Allan Stålmarker | polsk torghandlare | ||
Calle Axell | polsk tullare | ||
Janusz Bogdanski | polsk tullare | ||
Uno Wahlström | polsk hamnarbetare | ||
Sven Cederö (som Sven-Olof Cederö) | polsk hamnarbetare | ||
Elisabeth Schlaug | kvinna i hamnkvarteren | ||
Kristina Kappel | kvinna i hamnkvarteren | ||
Klara Hultén | flicka i hamnkvarteren | ||
Harry Lundberger | man vid polska kyrkan | ||
Ulf Lindblad | man vid polska kyrkan | ||
Gösta Dahlqvist | man vid polska kyrkan | ||
Gustaf Thunberg | man vid polska kyrkan | ||
Maj Thunberg | kvinna vid polska kyrkan | ||
Annsofi Kastrup | kvinna vid polska kyrkan | ||
Bertil Lund | man vid polska kyrkan | ||
Vega Tränefors | kvinna vid polska kyrkan | ||
Kerstin Ausin | kvinna vid polska kyrkan | ||
Elisabeth Johansson | kvinna vid polska kyrkan | ||
Nina Rönnsäter | kvinna vid polska kyrkan | ||
Grethe Gebing | |||
Gisela von Matuska | kvinna vid polska kyrkan | ||
Gunnar Rådestad | man vid polska kyrkan | ||
Yvonne Öhrlén | kvinna vid polska kyrkan | ||
Birgit Axberg | kvinna vid polska kyrkan | ||
Otto Wåhlberg | man vid polska kyrkan | ||
Gustaf Wannerheim | man vid polska kyrkan | ||
Bibi Osbeck | kvinna vid polska kyrkan | ||
Kerstin Holm | kvinna vid polska kyrkan | ||
Ingabritt Puskaric | kvinna vid polska kyrkan | ||
Ylva Kullenberg | kvinna vid polska kyrkan | ||
Arne Wallmark | man vid polska kyrkan | ||
Jeanette Nilsson | kvinna vid polska kyrkan | ||
Ella Marklund | kvinna vid polska kyrkan | ||
Gunnar Axelsson | man vid polska kyrkan | ||
Angelina Donatello | kvinna vid polska kyrkan | ||
Britt Larsson | kvinna vid polska kyrkan | ||
Mikael Kastrup | ung man vid polska kyrkan | ||
Carl Wickman | man vid polska kyrkan | ||
Jadwiga Malik | kvinna vid polska kyrkan | ||
Rolf Kastrup | man vid polska kyrkan | ||
Britta Kastrup | kvinna vid polska kyrkan | ||
Ingrid Broström | kvinna i hamnkvarteren | ||
Folke Broström | man i hamnkvarteren | ||
Kerstin Sjöberg | kvinna vid polska kyrkan | ||
Sonja Rosendahl | kvinna vid polska kyrkan | ||
Elisabeth Rosendahl | kvinna vid polska kyrkan | ||
Maria Tamminen | kvinna vid polska kyrkan | ||
Anneli Kastrup | kvinna vid polska kyrkan | ||
Henrik Sköld | man vid polska kyrkan | ||
Irena Lipska | kvinna vid polska kyrkan | ||
Maria Polak | kvinna vid polska kyrkan | ||
Marzena Podskarbi | ung kvinna vid polska kyrkan | ||
Jenny Grundén (som Jenny Sittenfeld) | ung kvinna i hamnkvarteren | ||
Tomasz Orlik | man i hamnkvarteren | ||
Lilian Wahlgren | kvinna i hamnkvarteren | ||
Tore Henningsson | man i hamnkvarteren | ||
Jan-Erik Ternstedt | man i hamnkvarteren | ||
Allan Carlsson | man i hamnkvarteren | ||
Kent Gagervall | man i hamnkvarteren | ||
Eric Brodin | man i hamnkvarteren |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
---|---|---|---|
Treklövern HB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film & Teater AB | 1979 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
Laboratorium | AB Film-Labor | ||
Sales | SF Studios | 2022 |
Den historiska och politiska bakgrunden till Kejsaren är de skånska betodlarnas import av billig utländsk arbetskraft från Polen och Galizien i början av 1900-talet. Mot dessa fattiga, genom språk och reigion isolerade säsongarbetare protesterade de svenska lantarbetarna, som nu hade börjat organisera sig, med hat och rasism. "Sverige åt svenskarna" blev ett slagord som växte fram vid denna tid. Invandringen avtog på 20-talet, men upphörde först vid andra världskrigets utbrott.
Handlingen i filmen är koncentrerad till åren 1938-40, då Hitler står på höjden av sin makt.
Elje Ström är son till en skånsk lantarbetare och en polsk betplockeraska som har återvänt till sitt land. Elje är psykiskt handikappad, mobbad av sina jämnåriga, vild i sin längtan efter en mor, men också efter en kvinna. Han söker sig till byhoran, en kvardröjande polska, kanske lik hans mor.
Detta leder till än mer förakt och gyckel från grannarna, men han skyddas av sin far som älskar honom. Konflikten mellan invandrare och svens!kar ligger dock latent -- och i bakgrunden berättar radion om nazismens frammarsch. Elje beslutar att åka till Polen för att söka efter sin mor. Han får plats som sjöman på en båt men hoppar av när han kommer till Polen. Där finner han emellertid bara prostituerade som lurar honom och som får myndigheterna att bura in homom, sedan han har misshandlats grovt av en sutenör.
Här följer "Berättelsen om svinvakterskan", en i filmen inlagd, drömsk berättelse om en polsk kvinna som utnyttjas av en främling, stöts bort från sin familj och samhället, blir prostituerad och slutligen får missfall, ensam ute i skogen.
I filmens tredje del, "Berättelsen om Kejsaren", har Elje sänts tillbaka till Sverige där han placerats på S:t Lars mentalsjukhus i Lund. Han tror sig vara kejsare och följer med tillfredsställelse Hitlers frammarsch, men han finner också kärlek och förståelse hos ett polskt biträde (svinvakterskan) i vilken han finner den modersbild han har letat efter -- men som han nu i sitt vansinne, tar livet av.
Efter morder flyr han hem till sin far som tar emot honom med kärlek. Han lägger sig vid Eljes sida på sängen -- innan Elje ska hämtas av polisen.
Censurnummer | 119919 |
---|---|
Datum | 1979-02-14 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2665 meter |
Kommentar | Aktlängder: 585-465-515-565-535 = 2665 meter. (samt 2 st 16 mm (Svenska Filminstitutet)) |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2665 meter |
Längd i minuter | 97 min |
Akter | 5 rullar |
Jösta Hagelbäcks och Sten Holmbergs debutfilm mottogs övervägande positivt -- framför allt som debut betraktad. Mot innehållet var kritiken mer tveksam:
"Äntligen ett äventyr i svensk film!" skrev Hanserik Hjertén i DN inledningsvis, "(-) ett djärvt försök att filma en svårfilmad roman av Birgitta Trotzig som genomförts med imponerande formvilja", ty någon "kristallklar historia är det inte fråga om. Hagelbäck arbetar med antydningar och suggestioner i Trotzigs anda, och de som vill ha entydiga besked om allt på bio bör stanna hemma.
Men i så fall med risk för att gå miste om oerhört mycket. För Kejsaren är en fascinerande film om de mänskliga villkoren, om ondskans makt och rötter i vår vardag. Här fångas ett större vanvett i gestaltningen av ett pojköde vid de skånska sockerbetsfälten när hela världen stacks i brand förra gången.
Och sättet på vilket Hagelbäck gör det är uppseendeväckande. Här finns en konstnärlig intensitet i utförandet som man inte är bortskämd med. Människor och landskap får en nästan hypnotisk tydlighet och inslag av elektronmusik får bilderna av en själ i nöd att kvida och skälva."
Bernt Eklund i Expr:
"Jösta Hagelbäck debuterar med en mäktig och omskakande skapelse. Han berättar i tunga bilder (fotografen Sten Holmberg har varit hans närmaste och betydelsefullaste medarbetare). De är komponerade inte bara med stor medvetenhet utan också med stor säkerhet.
Resultatet liknar inget annat i svensk film. Det för snarare tankarna till Polen, eller varför inte till västtys!ken Werner Herzog.
Kejsaren gestaltas helt i bilder. Det kan tyckas djärvt i överkant när dialogen bitvis är oöversatt polska. Men i själva verket har orden väldigt lite att säga oavsett tungomål. (-)
Kejsaren är en rik film som går att se från många håll. Den hör till exempel hemma i den aktuella diskussionen om nazismens orsaker."
Mario Grut i AB:
"I täthet kan den inte mäta sig med Trotzigs roman. Filmen är mer episodisk och mindre sammanhängande. Men i själva filmspråket finns en enkelhet, en folkviseton, som väl bär berättelsens allvar.
Resultatet har blivit ett vackert sorgespel för vår tid, en svårmodig saga, stämd efter tidens hopplöshet."
Hans Schiller i SvD:
"Det som gör Kejsaren till en problematisk upplevelse är filmens ändrade riktning efter dess första timme då Elje jagar flydda och diffusa modersgestalter och försöker fly från en i hög grad verklig fadersgestalt i ett skånskt landskap där intolerans och rasism påskyndar en själslig emigration in i sinnessjukdom.
Hagelbäck böjer nämligen här av från berättelsen om Elje och lägger in en historia om en polsk svinvakterska innan drömmen tar över och verkligheten placeras på dårhus. Metoden fungerar kanske litterärt och hade möjligen också gjort det med en annan berättarstil från filmens början, men som nu Hagelbäck arbetat, stödd av Sten Holmbergs utsökt understrykande foto, skapar det en förvirring som irriterar och som följer filmen till dess slut. Förmodligen hade det varit bättre för Hagelbäck och hans film om han hade fortsatt och förankrat sin historia i den skånska jorden och därifrån berättat om en värld och en människas sjukdom.
Kejsaren är en debut som övertygar om upphovsmännens begåvning, men den är tyvärr också en film som föder frågan vad publiken kan eller ska använda den till. Kejsaren är sålunda en film på gott och ont, den visar en ny väg för svenskt filmberättande men är på samma gång mer ett experiment på den vägen än ett färdigt och konstnärligt moget verk. Se den gärna, men var beredd på att det är en film som bjuder motstånd och att behållningen mer ligger i enstaka bilder och scener än i filmens helhet."
Monika Tunbäck-Hanson i GP berättade inledningsvis att få böcker hade gjort ett större intryck på henne än Birgitta Trotzigs "Sjukdomen". Hennes förhandsinställning mot en filmatisering av den svåra romanen var därför skeptisk:
"Men se och häpna! Kejsaren är en av de märkligaste och mest personliga filmdebuter som gjorts i Sverige på bra länge. (-) Kejsaren är en film, där orden spelar en mycket liten roll, ja, det är faktiskt så att långa stycken talas på polska utan att översättas. Filmen handlar nämligen om kommunikation mellan människor. (-) Det är en film om de ordlösas tragedi och om känslor, som talar ett tydligare språk är orden. Kejsaren är en film, där dramatiken finns i landskapet, och kropparna, i ljuset och i rörelserna och orörligheten. Ragnar Grippes musik fördjupar kommunikationen mellan åskådaren och bilderna. (-) Hagelbäck och Holmberg behärskar bilden suveränt och med en frihet och säkerhet som är sällsynt i svensk ung film."
Sven E Olsson i Arbetet:
"Kejsaren är, vilket torde ha framgått av recensionen, ingen film som man lättvindigt avslutar en jobbig dag med. Den ställer krav på sin publik liksom den ställt höga krav på sig själv. Den tar -- men den ger ännu mer. Den vågar göra det såriga och dubbla inne i utanförmänniskan Elje synligt för oss. Den gör det med en form som är nästan osvenskt avancerad."
Jan Aghed i SDS:
"Hagelbäck är en filmregissör som tänker och skapar i bild långt mer än ord, förmodligen den mest betydande och i varje fall den mest egensinniga talangen i den vägen som kommit fram i svensk film på länge. Han och fotografen Sten Holmberg, redan en urstyv ljussättare, är uppenbarligen ett idémässigt och konstnärligt mycket samstämt par.
I Kejsaren arbetar de på en starkt personlig och egenartad våglängd, med djärv tilltro till åskådarnas mottaglighet för suggestioner och sammansatt berättande och med en bildstil som -- frestas man säga med risk för att missförstås -- är påfallande osvensk i sina belysningar, sina bildperspektiv och i sin symbolik. Visst har deras film blottor, svagheter och alltför dunkla punkter, men dessa överskuggas av helhetsintrycket, som tveklöst innebär att det här är en ovanligt imponerande och lovande långfilmsdebut."
Det visuella attraherade också Carl-Eric Nordberg i Vi:
"Genom deras debutverk vandrar ett målaröga som aldrig tröttnar att se", men analysen av romanen satte han frågetecken för, "inlevelsens besvärjande intensitet saknas ofta."
Bo Heurling var inne på samma tankegångar i Chaplin:
"Kejsaren har mycket att erbjuda en mottaglig åskådare, men det är ingen fullgången film. Drastiskt uttryckt är den tvärtom halvgången. (-) Mångtydigheten i berättandet leder inte till motsvarande mångtydighet i budskapet. De meddelanden som formuleras till åskådaren blir i stället vaga och allmänna." Det som lever i filmen, menar Heurling, är miljöerna, bilderna, klippningen.
Jösta Hagelbäck (f 1943) är ursprungligen målare och poet men fick 1974 lust att pröva på ett nytt konstnärligt medium och sökte därför in på Dramatiska Institutets regilinje. Han blev antagen och bl a kurs!kamrat med den två år yngre Sten Holmberg, som gick fotolinjen. De fann snart varandra och gjorde bl a tillsammans en examensfilm, Besöket, som renderade Hagelbäck ett stipendium vid American Film Institute 1976/77.
Innan Hagelbäck reste, satte Holmberg en bok i händerna på honom, "Sjukdomen" av Birgitta Trotzig (f 1929), utgiven 1972. Den tyckte han att de tillsammans skulle göra film av.
Borta i Amerika skissade Hagelbäck på en synopsis, och i juni 1977 dök de bägge två upp på Filminstitutet och presenterade sin idé som även innehöll bildskisser. Det visade sig att bägge hade förmåga att göra bildmanus.
Producenten Bengt Forslund tände på idén och gav dem ett manuskontrakt (3.6.1977) och såg senare också till att de fick planeringsstöd från H-fonden (11.8.1977), vilket bl a användes till en s k pilotfilm på 13 minuter, en testfilm som visade hur de tänkte sig att göra filmen. Projektet kallades nu Elje Jesaja efter huvudpersonen i boken. Senare kallades det en tid för Kejsarens ansikte.
Bildmanus och pilotfilm imponerade även på H-fondsledamöterna och den 12 december 1977 beviljades filmen produktionsgaranti. Forslunds preliminära inspelningsplan beräknade inspelningen till 1.3.1978 -- 19.5.1978.
Från januari 1978 övertog producenten Anna-Lena Wibom ansvaret för projektet. Inspelningen fick okej från Harry Schein -- innan han själv avgick till sommaren -- och den kunde dras igång endast 14 dagar försenad. Den pågick 13.3.1978 -- 2.6.1978, huvudsakligen förlagd till Skåne och Svenska Ords ateljéer i Tomelilla. Budgeten löd på 2,7 miljoner kronor, inklusive administrationskostnader, vilket var extrem "lågbudget" för en kostymfilm förlagd utanför Stockholm och med många medverkande. Wibom löste detta genom att enbart engagera okända aktörer och många från de skånska teatrarna. Huvudrollsinnehavaren Anders Åberg var verksam vid den fria teatergruppen TUR-Teatern. Detta blev hans filmdebut.
Inspelningen förlöpte i stort sett väl, men några scener fick tas om under en vecka i juli. Något större överdrag blev det dock inte fråga om. Efterarbetet blev någon månad försenat, men redan innan filmen var helt färdig, sågs den av Berlinfestivalens utsända, som valde ut den till tävlan i Berlin i februari, varför premiärerna synkroniserades -- i Stockholm 24.2.1979, i Berlin den 26.2.1979.
Mottagandet i Sverige blev övervägande positivt -- och i Berlin fick Sten Holmberg en silverbjörn för bästa foto. Men publiken svek. Berättelsen var troligen för mörk och för svår. Endast 13 000 såg den på biograf. I svensk TV visades filmen den 8.10.1983.
Hösten 1979 fick Anders Åberg en guldbagge som bästa manliga skådespelare säsongen 1978/79, och filmen fick det näst högsta kvalitetsstödet (566 000 kronor) efter Ett anständigt liv (1979/7) -- men först 1988 fick Hagelbäck möjlighet att komma tillbaka som långfilmsregissör med Venus 90.
(filmens prolog) | 1978-12-06 | 1978-12-07 | ||||
1978-07-08 | 1978-07-09 | |||||
1978-05-16 | 1978-06-02 | |||||
1978-03-30 | 1978-05-05 | |||||
1978-03-13 | 1978-03-21 | |||||
Närtuna, Norrtälje | Sverige | |||||
Långholmen | Stockholm | Sverige | ||||
Djurgården | Stockholm | Sverige | ||||
Odensala, Sigtuna | Sverige | |||||
Frescati | Stockholm | Sverige | ||||
Skåne (diverse platser) | El Salvador | |||||
Värtan | Stockholm | Sverige | ||||
Långholmen | Stockholm | Sverige | ||||
Ronnehamn, Gotland | Sverige |
Sverigepremiär | 1979-02-24 | Grand 1 | Stockholm | Sverige | 97 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1979-02-24 | Grand 1 | Stockholm | Sverige | 97 min | |
Cinemateksvisning | 1979-09-22 | Sverige | ||||
1982-05-20 | Sverige | |||||
1982-05-27 | Sverige | |||||
TV-visning | 1983-10-08 | TV2 | Sverige | 93 min | ||
Cinemateksvisning | 1990-10-17 | Sverige | ||||
1990-10-22 | Sverige | |||||
1999-11-24 | Bio Victor | Stockholm | Sverige | |||
1999-11-26 | Sture | Stockholm | Sverige | |||
TV-visning | 2001-11-29 | SVT1 | Sverige | 93 min | ||
Cinemateksvisning | 2002-01-09 | Bio Victor | Stockholm | Sverige | ||
2007-03-19 | Sture | Stockholm | Sverige | |||
2007-04-11 | Sture | Stockholm | Sverige | |||
Extern biograf, Sverige | 2010-03-06 | Kopian skarvas vid visning. |
Originaltitel | Bass Drum Sounds | |
---|---|---|
Kompositör | Sam Fonteyn |
Originaltitel | Hawaiian Beach | |
---|---|---|
Kompositör | Peter Dennis |
Originaltitel | Sorgen och glädjen de vandra tillsammans | |
---|---|---|
Textförfattare | Thomas Kingo | (dansk text 1681) |
Oskar Wågman | (svensk text 1914) | |
Johan Gustav Thorsell | (svensk text 1934) | |
Torsten Fogelqvist | (svensk text 1937) | |
Britt G. Hallqvist | (svensk text 1983) |
Originaltitel | Heimweh kennt kein Zigeuner | |
---|---|---|
Av | Edmund Kötscher | (text och musik) |
Originaltitel | Mein Herz hat Heimweh | |
---|---|---|
Av | Hans-Otto Borgmann | (text och musik) |
Silberner Bär (Silverbjörn) | Berlin | 1979 | Sten Holmberg | (bästa foto) | |
---|---|---|---|---|---|
Guldbagge | Stockholm | 1979 | Bästa skådespelare | Anders Åberg | |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1979 | (bidrag om 566 254 kr) |
Betodling |
Betplockerska |
DK Drama |
DK Relationer, Samliv |
DK Sjukhus |
Fängelse |
Galitzien |
Hitler, Adolf (1889-1945) |
Invandrare |
Lantarbetare |
Mentalsjukhus |
Missfall |
Mord |
Nazism |
Polen |
Prostituerade |
Sjömän |
Skåne |
Sutenör |
Säsongarbetare |
Tomelilla |
Världskriget |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2657 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2648 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2380 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2650 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2665 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild Neutral bakgrund |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | I-band effekter |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band musik |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | KEJSAREN |
Tryckeri | American printing |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | THE EMPEROR A Swedish Film by Jösta Hagelbäck and Sten Holmberg |
Tryckeri | American printing |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | DER KAISER Ein schwedischer Film von Jösta Hagelbäck und Sten Holmberg |
Tryckeri | American printing |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Arkivalietitel | "Kejsaren" |
Teknik | Handmålad |
Storlek | A4 5 + 62 s. |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. Filmmanuskript utarbetat av Jösta Hagelbäck/Sten Holmberg. Fritt efter Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. |
Omfång | 159 s. Rollista (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. |
Omfång | 28 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. Filmmanuskript utarbetat av Jösta Hagelbäck/Sten Holmberg. Fritt efter Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. |
Omfång | 155 s. (Sid. 139 saknas). |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Sjukdomen. Skissmanus, blockindelat. J. Hagelbäck. |
Omfång | 114 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Elje Jesaja. Fritt efter romanen Sjukdomen av Birgitta Trotzig. Av Jösta Hagelbäck Sten Holmberg. |
Omfång | 123 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. |
Omfång | Ca 360 s. + Ca 225 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. Bildmanuskript. Efter Birgitta Trotzigs roman: Sjukdomen. Jösta Hagelbäck/Sten Holmberg. |
Omfång | Ca 200 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Sjukdomen, fritt efter en roman av Birgitta Trotzig. Skiss till manuskript. Utarbetad av Jösta Hagelbäck i samråd med Sten Holmberg. |
Omfång | 58 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The emperor. |
Omfång | 16 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Prolog. Översättning till tyska. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Der Kaiser. |
Omfång | 3 s. Produktionsuppgifter ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | El emperador. |
Omfång | 3 s. Produktionsuppgifter ingår. |
Språk | Spanska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. Filmmanuskript utarbetat av Jösta Hagelbäck/Sten Holmberg. Fritt efter Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. |
Omfång | 159 s. Rollista (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. |
Omfång | 28 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kejsaren. Bildmanuskript. Efter Birgitta Trotzigs roman: Sjukdomen. Jösta Hagelbäck/Sten Holmberg. |
Omfång | Ca 200 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 16 |
---|---|
Färg papper | uppsättning |
Bakombild papper | uppsättning |
Dia | 11 |
Digitala bilder | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |