Den åttonde dagen (1979)

Media (1 st)

Originaltitel	Den åttonde dagen
Svensk premiärtitel	Den åttonde dagen

Regi	Anders Grönros
Manus	Anders Grönros
Producent	Olle Hellbom
Produktionsledare	Waldemar Bergendahl
Foto	Jörgen Persson
Musik	Gustaf Sjökvist (originalmusik)
Scenograf	P.A. Lundgren
Klippning	Anders Grönros Jan Persson
Ljudtekniker	Eddie Axberg Lasse Ulander
Scripta	Yolande Knobel (som Jolande Knobel)
Inspelningsledare	Catti Edfeldt Sven-Gösta Holst
B-foto	Rolf Lindström
Ljussättare	Sten Lindberg
Rekvisita	Lasse Westfelt
Ljudläggning	Göran Carmback Lars Lundberg
Mixning	Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Johan Schell

Susanna Rådö	Anna
Benny Fehér	Pejter
Sten Johan Hedman	Pejters pappa
Mimmo Wåhlander	Annas mamma
Lars Amble	Annas pappa
Tintin Anderzon	Mariette
Per Lönnström	Kassettkillen
Nina Säbom	Yvonne, Annas storasyster
Bo-Patric Gusterman	Mats, Annas lillebror
Susanne Frankzén	Vuxna Anna

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
Laboratorium	FilmTeknik AB

Ända sedan förra sommaren har den tolvåriga Anna väntat på Pejter -- väntat och väntat i ett helt år, berättar hon i inre monolog.

Men när den krullhårige Pejter anländer med båten för att bo hos pappa en vecka (mamma har semester), vågar Anna nästan inte tala med honom. Hon följer honom på avstånd, när han med en tung väska vandrar vägen till pappa. Det är han som börjar tala med henne. Han ger henne en pärla som hon till synes motvilligt tar emot.

Anna har kommit hem. Hon gråter i smyg och är arg på sig själv. Ilskan går ut över familjen. Värst drabbas lillebror som förundras över att hon är arg jämt. Över honom häller hon en balja vatten.

Anna är på stranden i skymningen. Hon ser ett par tonåringar närma sig, Mariette och en kille med kassettspelare. Mariette visar brösten för honom och berättar att killen med krullet kommit tillbaka. De upptäcker att de är iakttagna av Anna som för att freda sig ger Mariette pärlan. När Anna berättar att hon fått den av Pejter, kastar Marietta ut den i vattnet. Vad brukar ni hålla på med? frågar Mariette, dra ner brallorna? Du är för liten för sånt, säger Mariette. Killen med krullet ska få ångra sig.

Anna springer i väg gråtfärdig. Tonåringarna skrattar.

Nästa dag söker Anna upp Pejter. Du måste akta dig för att springa efter mig, säger hon. Det gör jag inte heller, säger han. Men han följer efter henne och vill att de ska hitta på något. Hon ler förnöjt, när han inte kan se hennes ansikte.

En stund senare får hon syn på Mariette och kassettkillen. Hon ber Pejter springa hem, och de skiljs.

Anna och Pejter återses. Det är farligt för honom att vara hemifrån, varnar hon, men han vill inte lyssna till råd. Då lockar hon i stället hem honom till sig. Där finns en massa god mat, säger hon, och ingen annan är hemma.

Hemma hos Hanna är kylskåpet tomt, och Pejter känner sig lurad. Då försöker hon i stället intressera honom för avklädning. Hon håller i troskanten, färdig att dra ned, men han visar sig helt kallsinnig. Han får ett glas mjölk och säger att det var inte mycket att komma för. Hon blir arg, och han går. Hon ångrar sig och försöker ropa honom tillbaka från fönstret. Nej! svarar han. Du får aldrig se mig mer! skriker hon.

Anna kommer hem till Pejter. Hon har hittat ett gömställe åt honom, berättar hon -- ett gammalt torn. Med lock och pock får hon med honom dit. För att komma in slår hon sönder ett hänglås med en sten.

En vecka är så kort, bara sju dagar, säger Anna inne i tornet. Det borde finnas en åttonde dag, då man får göra vad som helst, säger Pejter.

Pejter stannar kvar, när Anna lämnar tornet för att gå hem och äta. Hon stänger porten och hakar på hänglåset.

Anna måste stanna hemma för att vara barnvakt åt lillebror. Först nästa förmiddag kommer hon tillbaka till tornet, där hon finner Pejter hopkrupen och hulkande. Ångerfull pratar hon på. Han säger inget, innan han går.

Anna har sökt ensamheten ute i en blomsteräng. Plötsligt hör hon musik och ser Mariette och kassettkillen komma gående från ett håll och Pejter från ett annat. De gående möts. Du ska ge fan i småtjejer, säger killen och drar sedan ned byxorna på Pejter. Harpitt! säger killen. Myggpitt! säger Mariette. Sedan går tonåringarna. Pejter drar upp byxorna.

Det gör i alla fall ingenting, säger Pejter till Anna efteråt. Säg att det inte gör något! Han räcker fram handen, och hon tar den. Sedan släpper hon den och rusar i väg.

Anna är hemma. Ansiktet speglar hjärtesorgen.

Hon kommer hem till Pejter som håller på att packa. När han kånkar väskan till båten, försöker hon hindra honom, och till sist förmår hon säga det rent ut: Jag vill att du stannar.

Jag stannar väl då, säger Pejter.

Resten av dagen förflyter under lyckligt samförstånd, och nästa morgon vaknar Anna med glädje i hjärtat. Hon går in på toaletten, drar ned trosorna och tittar sig mellan benen. Vad många hår! säger hon. Synd att ingen får se dem.

Hon kommer hem till Pejter. Det är ju inte så farligt att inte ha brallor på sig, säger hon. Det är ju bara kul att vara utan. Jag måste åka i kväll, säger Han. Mamma ringde.

Anna får ett infall och springer ut. Pejter lyckas nätt och jämt jaga i kapp och säga hej, innan hon rusar vidare.

När hon kommer tillbaka hem till honom, är han borta.

Solen går ned över stranden. Där är Anna. En vuxen kvinna kommer fram till henne och säger: Du är en typisk räddarinna.

Vem är du? frågar Anna. Anna, svarar kvinnan och ger unga Anna en klapp och en kram. Ja, säger unga Anna.

Sedan skiljs de.

Censurnummer	119773
Datum	1978-12-29
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2630 meter
Kommentar	Aktlängder: 485, 460, 425, 535, 500, 225.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2630 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Den åttonde dagen hade urpremiär i Stockholm, där kritikermottagandet varierade mellan stark uppskattning (Elisabeth Sörenson i SvD) och skoningslös avrättning (Hanserik Hjertén i DN). Den senare recensionen gav upphov till en pressdebatt (se Kommentar).

SvD nElisabeth* sörenson): "Hon [Anna! gör valhänta försök att få honom [Pejter! att stanna. Allt hon företar sig av idel kärlek blir fel, motsägelsefyllt, ologiskt och fullkomligt galet. Ofta obegripligt även för föremålet, även om han intuitivt förstår väldigt mycket som en vuxen aldrig någonsin skulle förstå, fast vi, biopubliken, gör det -- därför att Grönros låter oss uppleva allting med Annas sinnen.

Det gäller också hennes relation till familjen. Med Anna känner vi hur integriteten ständigt är hotad av en klumpig familj.

Den åttonde dagen är en film som alldeles outtalat men obönhörligt väcker kravet på respekt för människan -- även om hon bara råkar vara 12 år. Också den som varken har ord eller mod för förklaringar har en känslovärld som omgivningen måste respektera.

Det intressanta med Anders Grönros' debutfilm ligger inte enbart i den förståelse han dokumenterar: han har också ett filmspråk att uttrycka sig på. Det är ett i all sin egensinnighet förbluffande moget och personligt filmspråk. Han tar tid på sig: otåligheten och kravet på snabbhet bör man lämna i foajén när man går att se hans film. I gengäld visar han oss ett sinnenas och sinnlighetens landskap, ett inre skeende som stundom skenbart strider mot den yttre handlingen. Och i den andan har han fått de unga aktörerna Susanna Rådö och Benny Fehér att agera.

Anders Grönros kommer in i svensk film med en egen ton som är utan falskhet."

GP (Monika Tunbäck-Hanson): "Rose Lager!crantz' roman 'Räddarinnan' har jag inte läst. Kanske är det därför som jag inte förstår slutet på Anders Grönros' film Den åttonde dagen, som bygger på 'Räddarinnan'. Allt är alltså inte klart och tydligt och allt är inte heller väl. Här finns bilder som är sig själva nog och därför inte erbjuder känslan något fäste och ej heller kunskapen en vidgad ram. Schablonbilder alltså.

Men Den åttonde dagen har någonting annat och det är viktigt nog: den har en lust och en strävan efter att skildra Anna 12 år och hennes Pejter med alla de under- och övertoner, som sällan verkligheten förstår. (-)

Anders Grönros är befriande lätt på handen och sällan vuxet förnumstig. Här finns roliga scener mellan Anna och hennes lillebror, scener mellan Anna och äldre kamrater som skrämmer, speglar som de är av en vuxenvärld, som klampar över ömtåliga känslor och alls ingenting förstår.

Den åttonde dagen är en debutfilm gjord av en regissör som är blott 24 år. Med tanke på det och att film mer än mycket annat kräver erfarenhet av både liv och teknik så visst är resultatet hyggligt."

DN (Hanserik Hjertén): "En ung debutant inleder det nya svenska filmåret. Det är Anders Grönros som gjort Den åttonde dagen efter en roman av Rose Lagercrantz. Den handlar om en tolvårig flickas förälsk!elese i en jämnårig grabb i pubertetens första pulserande gryning och är en barnskildring med en lite obestämd publikinriktning. (-)

Det är en förälskelse som ännu utspelas på barndomens lekplatser, men med glimtar av vaknande könsmedvetande och skuggad av äldre tonåringars tuffa tag.

Det är annars en berättelse där samhället och vuxenvärlden är nästan obefintliga, en barnskildring där enkla saker blir viktiga, en tärning man fått, ett tugg-'gummi man lånar ut, ett gammalt bevakningstorn där man försöker glömma den man tycker om och där den åttonde dagen är drömmen om att alltid få vara tillsammans.

Problemet med att filma en så odramatisk historia är dock uppenbar. Visst kan jag förstå att Grönros velat göra ett försök. Men vad jag inte begriper är att han gjort en långfilm av den. Rose Lagercrantz lilla berättelse på knappt hundra sidor hade lämpat sig för en kortfilm som säkert gjort mera rättvisa åt dess bräckliga stämningsvärld.

Nu får den i stället ett omfång som varken handlingen eller de i och för sig duktiga Susanna Rådö och Benny Fehér orkar bära upp och som understryker det lite valhänta i Grönsros bilder.

Det blir tråkigt och innehållsfattigt, det psykologiska intresset rinner ur historien och den sinnliga verkligheten förflyktigas.

Grönros verkar vara en konstnärligt allvarsam yngling, det vill man gärna säga till hans beröm, och Den åttonde dagen är på sätt och vis ovanlig i sitt kompromisslösa försök att fånga det finstämda. Men det räcker inte den här gången."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Den åttonde dagen påbörjades 4.7.1977 och avslutades 25.9.1977.

Med filmen regidebuterade Anders Grönros.

Barnboken "Räddarinnan" av Rose Lagercrantz (f 1947) utkom 1976.

Stockholmspubliken hade svårt att hitta till Den åttonde dagen, och konsekvensen blev att söndag 4.2.1979 fastställdes som sista speldag.

Kritikermottagandet i allmänhet och i synnerhet Hanserik Hjerténs negativa recension inspirerade till en rad debattinlägg i Dagens Nyheter, och de kanske mest uppmärksammade inflöt just 4.2.1979, författade av Carl-Olof Lång respektive Inger Skote.

Inger Skote skrev bland annat så här:

"Det ganska ljumma mottagandet av Den åttonde dagen är för mig och mina barn (10 och 18 år) obegripligt. Man har t ex knappast nämnt att filmen är r o l i g också eller att barnens spel är utomordenligt fint och nyanserat. Visst kan man hålla med om att tempot någon gång kanske känns lite långsamt -- men 'tråkigt' eller 'tålamodsprövande' om en film så mättad av liv och starka känslor -- nej! Och som tioåringen belåtet sa: 'Va bra att det inte gick så fort! Man hann å k ä n n a e f t e r!'

Alla vi med barn i tioårsåldern och uppåt har äntligen möjlighet att tillsammans se en biograffilm som angår och berör oss oavsett ålder. Gå till Puck, unna er en film som går rakt in i hjärtat! Och unna den frusna kroppen en stunds varm, blommande sommar!"

Redan några dager senare (närmare bestämt lördag 9.2.1979) fick filmen en ny chans på stockholmsrepertoaren, och det nyväckta intresset räckte för att spela filmen i ytterligare några veckor.

Originaltitel	Räddarinnan (Barnbok)
Författare	Rose Lagercrantz

	Gotland	Sverige		1977-07-04	1977-09-25
	Öregrund	Sverige

Sverigepremiär	1979-01-13	Spegeln	Stockholm	Sverige	96 min
Urpremiär	1979-01-13	Spegeln	Stockholm	Sverige	96 min
Cinemateksvisning	1979-09-21			Sverige
	1981-06-15			Sverige
	1981-06-16			Sverige
	1983-04-02			Sverige
	1983-04-04			Sverige
	1986-05-03			Sverige
	1986-05-10			Sverige
TV-visning	1997-07-01	SVT2		Sverige
	2001-12-26	SVT1		Sverige

Originaltitel	Konsert i Lausanne 20 mars 1973, part II B
Kompositör	Keith Jarrett

Originaltitel	James Marshal
Kompositör	Electra Stuart
	Alan Edward Waller

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1979			(bidrag om 338 499 kr)

Barnfilm

Barnsexualitet

Barnvakt

Förälskelse

Gotland

Mobbning

Olycklig kärlek

Tonår

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2611

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En ung svensk filmhändelse. DEN ÅTTONDE DAGEN -den första kärleken. En film av Anders Grönros Efter Rose Lagercrantzs "Räddarinnan".
Affischdesign	Olle Frankzen
	Design 2001

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En ung svensk filmhändelse DEN ÅTTONDE DAGEN -den första kärleken.
Tryckeri	Uddeholms Offset

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Typ	Priser

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En vuxen film om barn och kärlek för er. Filmmanus av Anders Grönros. Den huvudsakliga handlingen och de flesta situationerna är hämtade från Räddarinnan av Rose Lagercrantz.
Omfång	126 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanuskript av Anders Grönros.
Omfång	191 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	uppsättning
Bakombild papper	1
Dia	uppsättning
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck