Bränt barn (1967)

Media (1 st)

Originaltitel	Bränt barn
Svensk premiärtitel	Bränt barn

Regi	Hans Abramson
Manus	Hans Abramson
Producent	Tore Sjöberg
Produktionsledare	Tore Sjöberg
Foto	Sven Nykvist
Musik	Georg Riedel (originalmusik) Ludwig van Beethoven
Arkitekt	Vibeke Lindgren (som Vibeke Hallberg) Erik Bjørk
Klippning	Ingemar Ejve
Ljudtekniker	Per-Olof Pettersson (som P.O. Pettersson) Olle Unnerstad
Scripta	Nita Värhammar (som Nita Gamble) Titti Mörk-Norén (som Titti Mörk)
Inspelningsledare	Stig Hallgren
B-foto	Jan-eric Söderman Roland Lundin
Stillbildsfoto	Leif Hedman
Orkester	Grünfarbkvartetten
Rekvisita	Karl-Arne Bergman
Kläder	Eivor Kullberg
Smink	Inger Forsberg
B-ljud	Lennart Engholm Kjell Hööst

Bente Dessau	Gun, biografkassörska
Keve Hjelm	Knut Lundin, snickare
Hans Ernback	Bengt Lundin, hans son
Marie Göranzon	Berit, Bengts fästmö
Annika Tretow	Alma, Knuts hustru
Meta Velander	Ena systern
Sissi Kaiser	Andra systern
Jan Erik Lindqvist	Läkaren
Monica Strömmerstedt	Sköterskan
Siegfried Fischer	Grannen
Mats Abramson	Bengt som pojke
Curt Ericson
Inga-Lill Åhström
Gustav Samuelsson
Mariann Rudberg
Ann Mari Lindblom
Stig Alinder
Anna Vetter
Karin Miller
Margareta Sjödin
Barbro Nordin	Begravningsgäster

Produktionsbolag	Minerva Film AB
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Minerva Film AB
Laboratorium	FilmTeknik AB

Snickare Knut Lundins hustru Alma har dött. De närmaste slä- ktingarna och vännerna samlas till gravöl i hemmet. Alma har inte lämnat något större tomrum efter sig bland de närvaran- de utom hos sonen Bengt.

Senare samma dag ringer en kvinna och Bengt svarar i telefo- nen. Av hennes ord och tonfall förstår Bengt att fadern har en älskarinna. Hon heter Gun och arbetar som biografkassörs- ka. Bengts förbittring växer när han upptäcker att fadern givit en av moderns klänningar till Gun och övertagit Guns hund Tarzan. På Bengts frågor svarar fadern med lögner. Knut tänker gifta om sig med Gun och vill få Bengt att acceptera henne som styvmor men han vägrar.

Fadern ordnar en middag för Gun med Bengt och hans fästmö Berit närvarande. Stämningen är tryckt och fadern gör sig löjlig genom att upprepade gånger låtsas krossa disken. På natten iakttar Bengt hur fadern och Gun ligger med varandra. Han får utlopp för sin svartsjuka genom att slå hunden men ångrar sig genast efteråt.

Över midsommaren åker de fyra ut till en ö i skärgården. Fa- derns intimiteter med Gun plågar Bengt och Berit känner att hon inte står i centrum för Bengts intresse. Under vistelsen på ön börjar Bengt känna sig dragen till Gun som möter honom med ömhet och en öppen sensualism. Men till Berit säger han att han bara vill göra Gun illa. Det vaknande erotiska intr- esset för Gun kommer snart Berit tillgodo; hon upplever en ovanlig hetta i hans famntag.

De återvänder till stan. En dag när fadern är borta kommer Gun på besök. Nu tar känslorna överhand och de ligger med varandra. På natten återvänder fadern från ett femtioårskal- as. Skuldmedvetna gömmer sig de älskande i Bengts säng.

Bengt skall göra sin värnplikt och firas av på Tivoli. Men i själva verket får han uppskov och använder friheten till vis- telse hos Gun på hennes skärgårdsö medan fadern arbetar i stan. Gun älskar honom på ett moderligt sätt, som en son. Hon berättar för honom att hon varit gift med en framgångs- rik frisör. Denne har flyttat till Amerika och lämnat henne ön i gåva.

Knut och Gun gifter sig. Det är vinter och Bengt och Berit kommer ut till ön över en weekend. Men Bengt klarar inte av de nya relationerna. I ett anfall av svartsjuka slår han till Gun och skär sig sedan överväldigad av skuldkänslor i handleden. På spark forslas han över isen och kommer i tid till sjukhuset. Bengt har lekt med elden och bränt sig men han vet att han kommer att göra om det. Också Gun inser att deras förhållande kommer att bli smärtfyllt. Men hon tänker inte upphöra att älska honom.

Censurnummer	106233
Datum	1967-12-07
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2825 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2825 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Det tredje försöket att filma en av Stig Dagermans romaner utföll inte väl enligt kritikerna som dock gjorde undantag för den danska skådespelerskan Bente Dessau i rollen som den andra kvinnan, "det enda riktigt övertygande i filmen" (DN).

Under rubriken "Bränt barn luktar illa" inledde Jurgen Schi- ldt sin recension i AB med följande kommentar: "God konst, inkl god filmkonst, är aldrig tråkig. Filmversionen av "Bränt barn" är tråkig. Det är följaktligen en dålig film. Svårare än så: den rymmer en principiell uselhet som knuffar den över tröskeln mellan misslyckandet och katastrofen." Schildt noterade att Abram- son helt frångått diktaren Dagermans vision, "ett modernt och symbolladdat Fedra-drama bland söderkåkar", flyttat handlin- gen från 40-tal till nutid och, vad som var värre, använt sig av "de nudistiska fjantigheter som markerar spekulatio- nens övertag över omdömet (-)". "Ännu värre", fortsatte kri- tikern, "är det logiska virrvarret, härvan av outredda och oredovisade relationer". Det grövsta hugskottet var dock att göra filmen i färg: att tänka sig Dagerman i färg var en di- rekt utmaning, tyckte Schildt. Hans slutsats blev att det enda man kunde göra med filmen var att "auktionera bort skräpet". För egen del deklarerade han: "Jag bjuder tio öre, och skulle avlida av häpnad om slutbudet överskred en krona."

Hanserik Hjertén (SvD) ansåg att problematiken i denna och andra filmade Dagermanromaner kommit bort och att de uttryck som burit upp dem blivit obegripliga eller likgiltiga. Han skrev: "Kärlekshistorien som hos Dagerman bara är ett medel att karakterisera människorna, samhället och livsvillkoren blir en planlös skildring av något som kan hända i de bästa familjer. Huvudpersonen Bengt får ingen ordentlig genomlysn- ing. Han är en trumpen gosse. Visserligen framställs han av en välgörande avglamouriserad Hans Ernback. Och filmen sakn- ar inte scener där Abramson nått en viss intimitet, en närh- et till de avgörande upplevelserna. (-) Men ambitionen är inte nog. "Bränt barn" är alltför stum, tung, doftlös, dyst- ert relaterande som sitt färgfoto, kringskuren i sin fanta- si, avskuren från yttervärlden. "Det är synd på Abramsons ambition", sammanfattade Hjertén, "men också på Dagermans författarskap som genom dessa filmatiseringar kan verka så fruktansvärt avlägset. Ett dött barn".

Jonas Sima (Expr) saknade ett personligt förhållningssätt till Dagermans "rätt ojämna" roman hos regissören och skrev: "Denna svåra brist förklarar till en del varför "Bränt barn" blivit ett rätt nedslående misslyckande. Som kanske gått att undvika, föreställer jag mig, med en mera självständig eller igenkännande regi." För övrigt ansåg Sima Hans Ernback kata- strofalt felplacerad i sin roll.

Mauritz Edström (DN) ville inte förmena Abramson den frihet han tillämpat vid bearbetningen av Dagermans roman som Edst- röm inte ansåg vara "någon lyckad skapelse, med sin tunga ö- verbyggnad och sin oerhört maniska stil, som nästan krossar människoskildringen". Men, frågade sig Edström, om man "str- untar i förlagan och inte ens sysslar med en tolkning, vad är det då för mening att ändå binda sig vid den"? Kritikern fortsatte: "Abramson binder sig vid ett snärjande nät av associationer och dessutom - vilket är värre - vid detaljer i mönstret, vilkas motivering ligger utanför berättelsen. Det är naturligtvis en tänkbar del av förklaringen till att filmen, trots sin skenbara självständighet, verkar just kon- ventionell romanfilmatisering. Jag kan se de konfliktmönster som för Abramson måste vara väsentliga. Men det blir platt och utan eld och angelägen- het."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Bränt barn" av Stig Dagerman (1923-1954) utkom 1948. "Bröllopsbesvär" (1964/8) och "Ormen" (1966/9) av samme författare hade tidigare filmats. Dessa produktioner ingick i producenten Tore Sjöbergs satsning på modern svensk kvali- tetslitteratur. Inspelningstiden sträckte sig från mitten av mars till början av juli 1967 och exteriörscener togs bl a i Öregrund (vinterscener) och i Stockholms skär- gård.

Efter premiären försvarade sig regissören Abramson mot den hårda kritiken med förklaringen (DN 28.12.1967) att han arb- etat fritt i förhållande till romanen och önskat göra en ly- cklig film, där huvudpersonerna utvecklades åt rätt håll och så småningom vågade spränga sina tabugränser. Han påpekade dessutom att han underlåtit att filma romanens 23 samlagsbe- beskrivningar. Reklamen för filmen byggde dock på ett för- ment erotiskt innehåll, vilket bl a AB påpekade i Innersp- alten 8.1.1968.

I Tyskland och England distribuerades filmen under de locka- nde titlarna "Ich - seine Geliebte" (Jag - hans älskade), respektive "The Sinning Urge" (Lusten att synda).

Harry Hedman, Stockholm, representerande "Opinionsgruppen för skärpt filmcensur", överklagade Biografbyråns beslut att tillåta filmens visning. Kgl Maj:t förklarade dock att Hedman ej var behörig föra talan mot Biografbyrån och upp- tog ej hans besvär till prövning.

Originaltitel	Bränt barn (Roman)
Författare	Stig Dagerman

Filmstaden, Råsunda. Stockholms skärgård, Öregrund

Sverigepremiär	1967-12-26	Focus	Stockholm	Sverige	103 min
	1967-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
Urpremiär	1967-12-26	Focus	Stockholm	Sverige	103 min
	1967-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
TV-visning	1977-02-22	TV1		Sverige
Annan visning	1993-06-10
	1999-05-30
Cinemateksvisning	2018-10-26	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-10-26
Filmhusetvisning	2023-02-14		Stockholm	Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Arbetarfamilj

Dödsfall

Filmad litteratur

Föräldrar och barn

Hundar

Oidipuskomplex

Otrohet

Självmordsförsök

Skärgården

Sparkstöttingar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2953

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Stig Dagermans BRÄNT BARN
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Stig Dagermans BRÄNT BARN
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Bränt barn. Manuskript Hans Abramson efter Stig Dagermans roman.
Omfång	121 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Bränt barn.
Omfång	19 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Burned child (Bränt barn).
Omfång	17 s. + 1 s. dialoglista trailer.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	6
Färg papper	3
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Engelska