Originaltitel | Janne Vängman i farten |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1952-09-29 |
Erik "Bullen" Berglund
Jon-Per Persson, storbonde
Georg Skarstedt
Vreding, Jannes kompanjon
Julia Cæsar
"Dahlkvista", fjärdingsmans hushållerska
Erik Ernsson är på väg till Jon-Persgården i Ångermanland för att söka arbete. Vandrande genom det vackra landskapet möter han en av gårdens torpare, originalet Janne Vängman, och...
En viss trötthet märktes hos recensenterna efter premiären på Janne Vängmans tredje filmade äventyr i den svenska glesbygden. Textmassan var mindre än vanligt. Mest spartansk var Ny Dag,...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Musikarrangör | |
Smink | |
Förtexter |
Adolf Jahr | Janne Vängman, torpare | ||
Anders Näslund | Erik Ersson | ||
Jane Friedmann | Greta, Jon-Pers dotter | ||
Erik "Bullen" Berglund | Jon-Per Persson, storbonde | ||
Georg Skarstedt | Vreding, Jannes kompanjon | ||
Julia Cæsar | "Dahlkvista", fjärdingsmans hushållerska | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | Anders i Skogstorpet, backstusittare | ||
Svea Holst | Malin, Jannes gumma | ||
Harry Ahlin | disponent Axel Nyberg, sågverkspatron | ||
Carl Jularbo | Carl Jularbo, dragspelare | ||
Gunnar Öhlund | luffaren som spelar "länsman Brager" | ||
Erik Strandell | fjärdingsman | ||
David Erikson | poliskommissarie Bredberg | ||
Millan Lyxell | Elin, Jon-Pers fru | ||
Gordon Löwenadler | Pontus Nyberg, patrons son | ||
- | Ej krediterade: | ||
Helga Brofeldt | torparänka på Sissla | ||
Harald Emanuelsson | Jon-Pers dräng | ||
Stig Grybe | Elof, stalldräng hos Krögar-Pelle | ||
Sven Melin | Karl Ersa, mannen som blir bestulen på postväskan | ||
Wilma Malmlöf | bondkvinnan på vägen | ||
Carin Norberg | bondkvinnans dotter | ||
Karl-Erik Forsgårdh | Nils Sissla | ||
Gustaf Hiort af Ornäs | Ante Sissla | ||
Nils Jacobsson | nämndeman på Jon-Pers fest | ||
Astrid Bodin | fru Nyberg, disponentens fru | ||
Marion Sundh | piga hos Jon-Per | ||
Uno Larsson | drevkarl | ||
Eric Dahlström | drevkarl |
Produktionsbolag | AB Europa Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Europa Film | 1952 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Erik Ernsson är på väg till Jon-Persgården i Ångermanland för att söka arbete. Vandrande genom det vackra landskapet möter han en av gårdens torpare, originalet Janne Vängman, och blir vän med honom. På Vängmans varma rekommendationer anställs Erik av storbonden Jon-Per. Särskilt glad över nykomlingen är gårdens unga dotter Greta, för Erik kan både handskas med verktyg och sjunga.
Vängman och hans ständige följeslagare Vreding har tjuvskjutit en älg och gömt den i skogen. När de kommer för att ta vara på köttet är det redan bortstulet. Misstankarna riktas mot Sisslabröderna Nils och Ante. I syfte att avslöja dem, lejer de en luffare, klär upp honom i fjärdingsmannens tillfälligt "lånade" uniform och knackar på hos änkan på Sissla. Efter förhör och meningsutbyten om vem som är skyldig till vad, görs ömsesidiga eftergifter och det framplockade köttet delas.
Erik och Greta fäster sig snart vid varandra. Jon-Per tänker sig emellertid ett gott parti för dotterns del och tolererar inte de ungas ömhetsbetygelser. Erik får sparken. Janne tror, i motsats till sin hustru Malin, att de älskande ändå till sist kommer att förenas.
Janne och Vreding råkar under ett fiskafänge få ett märkligt napp: en gammal postväska. De fyller den med sin dagsfångst och uppsöker Anders i Skogstorpet, som bor i närheten, för att bjuda honom på ett skrovmål. Den tömda väskan slängs på elden. På natten, då alla gått till vila, ser Janne hur Anders stiger upp, kratsar låset till väskan ur askan och slänger det i sjön.
Erik och Greta fortsätter att träffas i hemlighet. Hon får veta att han egentligen är född på en gård i trakten, som Jon-Per nu äger. För Janne berättar Erik att han kommit för att rentvå sin far Karl Ersson från misstanken att ha stulit en postväska med 10 000 kronor i. Pengarna hade sänts av Jon-Per till en bank. Händelsen tvingade fadern att lämna sin gård och kort därefter dog han. Janne lovar att hjälpa Erik och råder honom att söka upp kommissarie Bredberg i Härnösand. Denne var vid den aktuella tidpunkten länsman i socknen.
Erik återvänder i sällskap med Bredberg, som inte tror sig kunna göra något i brist på verkliga bevis. Om postväskan funnits hade man haft en ledtråd. Janne lägger ett och annat tillsammans, dyker efter det borttappade låset och finner det. Numret stämmer in på den försvunna väskans. Med nattliga spökerier skrämmer Janne och Erik skogstorparen att bekänna sin delaktighet i stölden. I själva verket är det sågverkspatronen Axel Nyberg som lagt beslag på pengarna. Vad pengarna skall användas till har Nyberg antecknat på kuvertet, vilket Anders ännu har kvar. Nu har man bevis på Karl Erssons oskuld.
Jon-Per och Nyberg är i färd med att träffa avtal om virkesleverans. I samband därmed förs förhållandet mellan Greta och Nybergs son Pontus på tal. Pontus uppvaktar utan framgång Greta. Innan Jon-Per bestämmer sig hur det skall bli i det ena eller andra fallet vill han först bjuda Nyberg på jakt. Tillfället utnyttjas av Janne och Vreding till iscensättning av ytterligare spökerier, fast nu i fullt dagsljus. Dolda i skinnet av den tjuvskjutna älgen uppträder de på jaktpassen. Jägarna avfyrar sina bössor men ingenting händer; Janne har i förväg plockat bort patronens kulor. Till sist delar älgen på sig, och halvorna går åt var sitt håll. Janne ger sig nu till känna och förklarar för Jon-Per, Nyberg och Pontus att de svåra järtecknen de sett kommer sig av att "det finns en stor syndare ibland oss".
Vid festen i Jon-Pers trädgård efter jakten håller Vängman räfst och rättarting i egenskap av självutnämnd domare. Nyberg avslöjas som tjuv och tvingas under hot om skriverier i ortspressen att återbetala två gånger det stulna beloppet: 10 000 till Jon-Per och lika mycket till iordningställandet av Karl Erssons gård, där Greta och Erik tänker slå sig ned med Jon-Pers välsignelse och bistånd. Pontus inser att han inte har någon chans och drar sig tillbaka.
Censurnummer | 81203 |
---|---|
Datum | 1952-09-24 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2375 meter |
Kommentar | Aktlängder: 450-495-525-570-335 = 2375 m - 87 minuter. Längden inkluderar ej filmens slutmusik på ca 50 meter. (Filmarkivets restaurerade kopia 1989: 453-498-526-568-387 = 2432 m - 89 minuter.) Aktlängder: 450, 495, 525, 570, 335. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Tobis Klangfilm |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2375 meter |
Längd i minuter | 87 min |
Akter | 5 rullar |
En viss trötthet märktes hos recensenterna efter premiären på Janne Vängmans tredje filmade äventyr i den svenska glesbygden. Textmassan var mindre än vanligt. Mest spartansk var Ny Dag, vars skribent slaktade filmen på sex rader med bl a omdömena "generande enkel, totalt poänglös, lågklassig och plump."
ATs Knut Lönngren tyckte synd om Adolf Jahr: "Han är värd ett bättre öde än att utgöra medelpunkten i denna 'folkskildring'. Janne Vängman är karlakarlen, som flaxar med armarna, spottar snus och med jämna mellanrum frustar ur sig ett frejdigt 'Tjo flöjt!' Det skrattades faktiskt ett par gånger på premiären. Främst då åt Kulörtens torpargestalt, men i övrigt var det beklämmande tyst även under de mest 'skojiga' situationer."
Även Jurgen Schildt (MT) noterade återkommande drag hos det norrländska folklustspelets centralfigur och funderade över släktförbindelser söderut: "Ibland tycker man sig urskilja själva Åsa-Nisses nuna bland de lantliga lövverken -- men nej, det är inte han, det är bara hans äldre kusin Janne, bosatt i Ångermanland." Schildt tyckte inte bara lite synd om Jahr utan om samtliga medverkande skådespelare: "Visst finns det människor som har roligt åt detta slags underhållning, som skrattar åt torparoriginalet Kulörten i kalsongerna eller tjuvskytten Jahr, uppflugen i en tall med en nafsande cirkusnalle två meter nedanför. Själv hör jag inte till de utvalda; jag kan tvärtom tänka mig många, många bättre sätt att använda celluloiden. Alldeles uppenbart är det här en film som snickrats ihop med välvillig adress till landsbygdspubliken -- som i sin tur knappast lär känna igen sig i dessa grova provinsiella karikatyrer."
Välvilligare till genren ställde sig Gösta Wernlöf (Expr). Trots reservationer mot inslag av märket "enklare svenskt lustspel" menade Wernlöf att huvudrollsinnehavaren i alla fall fick folket att skratta: "Det anses som bekant inte riktigt fint numera att ha trevligt när man ser svenska folklustspel -- jag tar risken och erkänner att jag hade rätt roligt åt Janne Vängmans bravader den här gången också. Handlingen i filmen är förstås i enklaste laget, och kärlekshistorien ska vi inte tala om, men Adolf Jahr som Janne V. är något av det bästa jag sett på länge då det gäller svensk skådespelarkonst. Jag tror inte det finns någon som kan göra rollen bättre!"
Längst och uppskattande skrev Movie i StT. I likhet med Schildt åberopade han den andre store filmtorparen:
"Janne Vängman-filmerna räknar en viss släktskap med Åsa Nisse-skapelserna -- vad innehållet beträffar. I bägge fallen kretsar handlingen kring en knipslug friskus och hans kumpan, som bägge råkar ut för diverse äventyr i skog och mark, för att slutligen reda upp de dunkla punkterna i intrigens lätt småtrassliga härva. Men utbroderingen av händelserna är det stor skillnad på. Karl Johan Rådström kan konsten att tota till rejäla folklivsfilmer, så gott som helt fria från det irriterande Åsa-Nissetjavset, det visar nu hans tredje Vängmanfilm (-). Fullt så lyckad som andra filmen i ordningen Janne Vängman på nya äventyr, är den kanske inte, men man har i alla fall mycket roligt åt Janne och hans resoluta uppklarande av en gammal stöldkupp."
Skaparen av Janne Vängman-figuren, Johan Rudolf Sundström, föddes i Långseruds församling i Värmland 1874, men flyttade vid tio års ålder med föräldrarna till Stigsjö i Ångermanland, då fadern övertog ett jordbruk i Risnäs. Efter skiftande sysselsättningar blev Sundström bonde, tidningsman och politiker, först liberal riksdagsman 1912-17, därefter bondeförbundare. Från 1918 var han med familjen bosatt i Grofhäll i Säbrå. Sundströms författarskap ägnas folklivet i gränstrakterna mellan Ångermanland och Medelpad, från Härnösand upp genom ådalarna längs Långsjön, Brunnesjön och Gussjön, en region som decennierna kring sekelskiftet befolkades av fattiga skogsarbetare och torpare.
Den första boken "'Ljuger gör jag inte', sa Janne Vängman" utkom 1934, och den sjätte och sista "'Slut i Kapernaum, käring', sa Janne Vängman" 1946. Förebilden till centralfiguren var skomakaren, torparen och friluftsmänniskan Johannes Vänglund (1858-1945), infödd i Gussjöbygden och en genial historieberättare, vars konst imponerade på Sundström redan i ungdomsåren.
Sundströms Vängman-berättelser gav upphov till sammanlagt fyra filmer, varav den här behandlade är den tredje. De övriga hade följande titlar: Janne Vängmans bravader (1948/27), Janne Vängman på nya äventyr (1949/18) och Janne Vängman och den stora kometen (1955/26). Adolf Jahr (1893-1964) bar upp filmerna med sin frodiga karaktäristik och fysiska närvaro men var kanske något kraftfullare än originalet.
Inspelningen av Janne Vängman i farten startade sista dagarna i juni 1952 och avslutades i början av augusti. Någon äkta Gussjö-miljö förekom inte i denna produktion; scenerna med björnen, som var svårhanterlig, togs i Värmland och Dalarna.
Johan Rudolf Sundström avled 1954. 1978 bildades i Gussjöbygden ett Janne Vängmansällskap för att förvalta det folkkulturella arvet efter regionens skalder och berättare.
Originaltitel | "Ljuger gör jag inte" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
Originaltitel | "Tjo flöjt" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
Originaltitel | "Tjosan käring!" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
Originaltitel | "Ja ä inte dö än" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
Originaltitel | "Skål och tack" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
Originaltitel | "Slut i Kapärnaum, käring" sa Janne Vängman (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Johan Rudolf Sundström |
(inspelning från slutet av juni till början av augusti 1952) | 1952-06 | 1952-08 | ||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | (ateljé) | |||
Hagfors, Värmland | Sverige | |||||
Munkfors, Värmland | Sverige | |||||
Selbäck, Dalarna | Sverige | |||||
Adolf Jahrs lantställe | Rimbo, Roslagen | Sverige | ||||
Össeby-Garn | Vallentuna | Sverige | ||||
Garnsviken | Vallentuna | Sverige | ||||
Sjöberg | Vallentuna | Sverige | ||||
Åkersberga | Sverige | |||||
Ekerö | Sverige |
Sverigepremiär | 1952-09-29 | Saga | Härnösand | Sverige | 87 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1952-09-29 | Saga | Gävle | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Grand | Skellefteå | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | China | Sundsvall | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Odéon | Umeå | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Saga | Östersund | Sverige | 87 min | ||
Urpremiär | 1952-09-29 | Saga | Härnösand | Sverige | 87 min | |
1952-09-29 | Saga | Gävle | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Grand | Skellefteå | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | China | Sundsvall | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Odéon | Umeå | Sverige | 87 min | ||
1952-09-29 | Saga | Östersund | Sverige | 87 min | ||
Stockholmspremiär | 1953-03-26 | Anglais | Stockholm | Sverige | 87 min | |
Annan visning | 1989-03-20 | |||||
TV-visning | 1990-09-04 | TV2 | Sverige | |||
1997-04-11 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Landskapsbilder | |
---|---|---|
Kompositör | Nathan Görling |
Originaltitel | Gånglåt | |
---|---|---|
Kompositör | Nils-Gustaf Holmquist | |
Textförfattare | Sven Gustafson | |
Sångare | Anders Näslund |
Originaltitel | Nog finns det pojkar ... | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann | |
Textförfattare | Sven Gustafson | |
Sångare | Anders Näslund | |
Jane Friedmann |
Originaltitel | Var jag går, i skogar, berg och dalar | |
---|---|---|
Textförfattare | Carl Olof Rosenius | (1847) |
Ragnar Holte | (textbearbetning 1986) | |
Sångare | Julia Cæsar |
Originaltitel | Vindarnas visa | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann | |
Textförfattare | Sven Gustafson | |
Sångare | Anders Näslund | |
Jane Friedmann |
Originaltitel | En visa | |
---|---|---|
Kompositör | Yngve Stoor | |
Textförfattare | Sven Gustafson | |
Tor Bergner | ||
Sångare | Anders Näslund |
Originaltitel | Tiden är långsam | |
---|---|---|
Kompositör | Gunnar Olsson | |
Textförfattare | Gunnar Olsson | |
Sångare | Anders Näslund |
Originaltitel | Uti vår hage | |
---|---|---|
Sångare | Marion Sundh |
Originaltitel | Smålandsvals | |
---|---|---|
Arrangör | Erik Baumann | (1938) |
Originaltitel | Mazurka-polkett | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Jularbo | |
Instrumentalist | Carl Jularbo | (dragspel) |
Bibelspråk |
Björn |
Bonde |
Dalarna |
Dialekt |
Dragspel |
Ekerö |
Fester |
Fiske |
Folkdomstol |
Hagfors |
Jakt |
Länsman |
Munkfors |
Nakenbad |
Oskyldigt misstänkta |
Rimbo |
Sekelskiftet |
Spökerier |
Stölder |
Sågverkspatron |
Tjuvjakt |
Torp |
Torpare |
Värmland |
Ångermanland |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2432 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2430 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JANNE VÄNGMAN I FARTEN |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JANNE VÄNGMAN I FARTEN |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | [?] Holmström |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | P.M. betr. synopsis II till Janne Vängman III |
Omfång | 2 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i domaretagen. |
Omfång | 90 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i farten. En filmidé av Karl Johan Rådström efter J R Sundströms folklivsskildringar. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman III. Av Karl Johan Rådström. |
Omfång | 13 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i domartagen. Version I. |
Omfång | 116 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i domaretagen. Version II. |
Omfång | 97 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i domaretagen. |
Omfång | 90 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Janne Vängman i farten. En filmidé av Karl Johan Rådström efter J R Sundströms folklivsskildringar. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Ja |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |