Grundfakta

Media (88 st)

Originaltitel Pimpernel Svensson
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1950-08-30

Medverkande

Edvard Persson
Anders ''Pimpernel'' Svensson, hemmansägare, mejerikontrollant

Arne Wirén
Badajsky, general, sovjetisk militärbefälhavare i Stettin

Rodja Persidsky
Pusjkin, major, Badajskys adjutant

Ivar Wahlgren
Ville Lundgren, sjöman, Svenssons brorson

Aurore Palmgren
Stina, Villes mor

Gunnel Wadner
Elsa, Villes hustru

Visa fler

Handling

Andra världskriget är slut. De befriade folken firar freden. På sin gård i Simris by i Österlen går odalmannen Anders Svensson och mår gott. Hårt arbete är inte hans melodi; en...

Visa hela handlingen

Press

StTs Robin Hood, uppväxt i Leningrad (S:t Petersburg), var mycket nöjd. "En festlig historia. Inte bara en av Edvard Perssons bästa filmer, utan ett av de bästa svenska lustspelen på...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Inspicient
Musikarrangör
Speaker

Medverkande

Edvard Persson Anders ''Pimpernel'' Svensson, hemmansägare, mejerikontrollant
Arne Wirén Badajsky, general, sovjetisk militärbefälhavare i Stettin
Rodja Persidsky Pusjkin, major, Badajskys adjutant
Ivar Wahlgren Ville Lundgren, sjöman, Svenssons brorson
Aurore Palmgren Stina, Villes mor
Gunnel Wadner Elsa, Villes hustru
Signe Wirff fru Anna-Lisa Sonnenwald, flykting
Algot Larsson August Andersson, skeppare
Mikael Sotnikov Schultze, flyktinghaj
Ove Flodin Pålsson, godsägare
John Degerberg klockare
Walter Sarmell Jönsson, stins
Svea Holst hushållerska hos Svensson
Minna Larsson Karla, skeppar Anderssons hustru
Maj-Britt Thörn nattfjäril
Inger Sotnikov flicka i Stettin
Millan Olsson kvinna
Kerstin Moheden kvinna

Bolag

Produktionsbolag AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm) AB Europa Film
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Andra världskriget är slut. De befriade folken firar freden. På sin gård i Simris by i Österlen går odalmannen Anders Svensson och mår gott. Hårt arbete är inte hans melodi; en lagom ansträngande verksamhet för honom är att avsmaka den goda mjölk som levereras till mejeriet och sköta bokföringen.

En dag anländer ett brev från Anders' brorson, sjömannen Ville Lundgren. Han har varit försvunnen under kriget. Anledningen är att han suttit i ett tyskt läger. Vid kapitulationen våren 1945 har han följt med flyktingtåg norrut och hamnat i den av sovjetarmén besatta staden Stettin.

Svensson är till en början inte särskilt initiativrik och klandras för detta av Villes mor, men vid ett marknadsbesök blir han av en romsk kvinna spådd att han skall göra en resa över vatten och uppleva en mängd spännande äventyr. Han slår vad med sina vänner, klockaren och stinsen, att han skall lyckas hämta hem Ville.

Fru Sonnenwald, av svenskt ursprung och en av dem som lyckats fly till Sverige, kontaktar Svensson och berättar att hon var med då Ville avvisades från en flyktingbåt, på vilken han försökt köpa sig plats. Båtplatserna säljs till höga priser av en skum person vid namn Schultze, som utöver flyktingtransport tycks bedriva diverse illegala verksamheter. Villes situation förvärras av att han saknar identitetspapper och tillgångar. Fru Sonnenwald rekommenderar Svensson att själv skaffa en båt. Han kommer då på idén att ta hyra som kock på vännen August Anderssons båt. August är skeppare i Brantevik och går bl a på Stettin. Han är med på planen att rädda Ville.

Omedelbart efter ankomsten till Stettin försöker Svensson förgäves ta sig igenom den ryska hamnbevakningen. Nu slår honom tanken att "hjärtats nyckel heter sång"; med den nyckeln skall han besegra ryssarna. Arresterad för försök till brevsmuggling förs Svensson till den sovjetiske militärbefälhavarens högkvarter. Befälhavaren, general Badajsky, förhör honom i närvaro av sin adjutant, major Pusjkin. Med hemmagjort språk, musik och sång förmår Svensson övertyga de sovjetiska officerarna om sitt goda och hederliga sinnelag.

Ett häftigt svenskt-ryskt pokulerande och musicerande vidtar. I lånad generalsuniform ger sig Svensson ut i den sönderbombade stan och lyckas leta rätt på Ville. Tillsammans gör de upp en plan att smuggla Ville ombord på båten samma kväll som Svensson skall supera med Badajsky och Pusjkin på Café Imperial. Planen går i lås; Ville och ryssarna följer med på nachspiel ombord. I ett anfall av samvetsnöd bekänner Svensson under tårar för sina nya vänner att han lurat dem. Generalen lugnar honom emellertid; alla papper är redan ordnade för Villes del.

Svensson återvänder med Ville och överlämnar honom till en lycklig hustru och en tacksam moder. Av sina vänner inkasserar han fyrahundra kronor i vunna vad. Ortsbefolkningen döper honom till "Pimpernel" Svensson, vilket smeknamn han så småningom -- sedan han förstått att det inte har med pimplandet av drycker att göra -- accepterar som en hederstitel.

(Redigerad 2019-03-27)

Censur / granskning

Censurnummer 77450
Datum 1950-08-24
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2275 meter
Kommentar Aktindelning: 440-440-440-350-375-230 = 2275 m - 83 minuter. Aktlängder: 440, 440, 440, 350, 375, 230.


Censurnummer 77211
Datum 1950-07-19
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2345 meter
Kommentar Aktindelning: 440-440-440-375-420-230 = 2345 m - 86 minuter. Filmen saknade svenska texter till det delvis ryska och tyska talet i filmen. Aktlängder: 440, 440, 440, 375, 420, 230.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Tobis Klangfilm
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2345 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

StTs Robin Hood, uppväxt i Leningrad (S:t Petersburg), var mycket nöjd. "En festlig historia. Inte bara en av Edvard Perssons bästa filmer, utan ett av de bästa svenska lustspelen på länge", skrev han och utpekade scenen där Pimpernel lämnar Café Imperial i sällskap med de ryska officerarna och sin brorson bärande en korg med champagneflaskor som en av "pärlorna i lättare svensk film".

"Det har gällt som ett axiom", fortsatte kritikern, "att tre saker förstört Perssons filmer: sentimentaliteten, filosoferandet och det evinnerliga sjungandet. Här är sentimentaliteten borta från hela det utmärkta mittpartiet, de få filosofiska reflexionerna framkallar spontana applåder och sången -- mera sång än i något tidigare E.P.-opus -- bär upp hela filmen, fyller den med en betagande charm" (-). Lika charmerade var inte övriga kritiker men flera underströk att det sjöngs mycket och bra och att man kunde ha roligt om man lät bli att tänka.

I AB skrev signaturen Filmson: "Det hela är vänligt och gemytligt och man får ju hålla med Edvard P. att världen vore bättre om alla generaler -- och i synnerhet kanske de ryska -- vore lika snälla som Arne Wiréns. Han är så bra att man nästan kan ta honom för en Sovjetunionens hjälte med hemlängtan och balalajka. Rodja Persidsky är också verkligt stilig i rysk uniform och båda två sjunger utmärkt."

Till dem som gjorde reservation för intellektet hörde Berton i AT: "Upptakten hemma i Skåne är så eländigt amatörmässig att man skäms första halvtimmen. Men så kommer upplevelserna i Stettin och kopplar man av förnuftet -- det bör man nog göra omedelbart efter den stilfulla inledande kortfilmen om Småland -- kan många ha hur roligt som helst." Publiken jublade, ibland dock utan skäl, enligt Berton, som kommenterade: "Om man skall se denna film? Är man biten av det slags filmframträdande som heter Edvard P. finns här större anledning än någonsin att gå på biografen. I motsatt fall handlar man därefter."

Mikael Katz i Expr var däremot en kritiker som led av innehållet: "Man kan inte bedöma en film som denna på allvar. Den är så amatörmässig, så fri från spiritualitet, så lallande uddlös, att vanliga bedömningsgrunder blir meningslösa. Somliga dåliga filmer är förargelseväckande, denna är inte ens det (-)."

Somliga tidningar anlade politiska aspekter på Edvard Perssons mission. I MT skrev Nils Beyer: "Det har legat den populäre komikern om hjärtat att säga sin mening om Europas ödesfråga. (-) Nå, så anländer han med en liten båt till Stettin för att hämta hem en släkting, som blivit kvar bakom den ryska taggtråden efter krigsslutet. Hur bär han sig då åt i denna för hans redliga svenskmannahjärta så främmande miljö? Var han kommer larvande, sätter en soldat en bajonett emot magen på honom. Inte heller behärskar han språket, varken tyska eller ryska. Men sjunga kan han. Och hjärtats nyckel heter sång. Det är filmens nyckelreplik, och så får vi se hur den fruktade ryske kommendanten smälter som vax inför Anders Svenssons känsliga toner. Låt mig bara få sjunga för Stalin, det är filmens undermening, så är världsfreden räddad!"

Signaturen Fors i Ny Dag kallade filmen "Edvard Perssons eget lilla inlägg i valdebatten". "Men", tyckte kritikern, "sannerligen han ens lyckades, trots lovvärda ansträngningar, slå enfalden i Ryska snuvans hets mot socialismen. Trist för marshallfronten här hemma, ty den breda men politiskt indifferente pågen från Söder om landsvägen har spelat dem ett spratt -- han hittar bara mänskliga och trevliga prickar bland officerarna i sovjetarmén under sina äventyr i Tyskland". För övrigt avrättade Ny Dag filmen med följande slutkläm: "Allt som allt, ett rekordartat naivt och humorfritt misch-masch och en ypperlig illustration till en av orsakerna bakom den svenska filmkrisen."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades i två omgångar, den första från början av oktober 1949 till julen samma år, den andra under perioden mitten av mars -- början av juni 1950. Anledningen var Europa Films missnöje med det preliminära resultatet.

Stora partier av det första inspelade materialet klipptes bort och berättelsen ändrades delvis, vilket krävde kompletteringar. En av de mer tidsbundna repliker som försvann vid omredigeringen löd: "Vilken hutlöshet att sätta en svensk i koncentrationsläger!"

Filosofie doktor Åke Ohlmarks har i sin memoarbok "Drömfabriken -- äventyr i filmens värld", utgiven på förlaget Zindermans i Göteborg 1970, givit en starkt personligt färgad skildring av filmens tillkomst och efterspel.

Med hänsyn till kostnaderna för de kasserade avsnitten föreslog Ohlmarks producenten, Gustav Scheutz, Europa Films ägare, att utnyttja materialet i en ny film, till vilken Ohlmarks lovade skriva en crazybetonad ramhistoria. Scheutz accepterade och Pimpernel Svensson gav följ!aktligen upphov till en andra film, Greve Svensson (1951/29). I den senare spelar Edvard Persson sin ursprungligen planerade roll -- järnhandlare i Tommerup -- och Ivar Wahlgren hans svåger ingenjör Lundgren. Några likheter i motiv hade inte de två filmerna.

I sin uppsats "Det skånska filmlustspelet: Edvard Persson -- och i någon mån de andra" skriver Jan Richter: "Man kan säga att Edvard Persson regerade över det svenska filmlustspelet 1936-1946. Med Jens Månsson i Amerika hade han redan tagit adjö av den stora publiken och för recensenterna var han efter detta ett i princip avslutat kapitel.

Är man det minsta samvetsöm räknar man Pimpernel Svensson 1950 som den sista Edvard Persson-filmen. Han gjorde ytterligare fem filmer, men att kalla dem lustspel skulle vara att begå våld på sanningen. Edvard Persson var en sjuk man, han utnyttjades på ett skamligt sätt av sitt bolag, och någon lust fanns det numera inte i hans spel. -- Tiden hade lämnat honom."

"The Scarlet Pimpernel" (Röda Nejlikan) dök upp på de engelska teatrarna 1905 och blev en stor succé. Den handlade om den föregivet dekadente aristokraten Sir Percy Blakeny som under franska revolutionen, maskerad till oigenkännlighet, räddar bördsfränder från giljotinen. Egentlig upphovskvinna till den populära gestalten var den ungerskfödda romanförfattarinnan Emmuska Orczy (1865-1947), verksam i England. Den engelske skådespelaren Leslie Howard (1893-1943) odödliggjorde Sir Percy i filmversionen av Den röda nejlikan 1935, liksom han senare i den antinazistiska omarbetningen Pimpernel Smith (1941) övertygande porträtterade den engelska intelligens!aristokratins ideal.

Den finska filmcensuren förbjöd av politiska skäl Pimpernel Svensson våren 1951. Filmen hade premiär i New York 5.2.1953 på 55th Street Playhouse (dist Scandia Films) och recenserades ganska hårdhänt i New York Times följande dag (F6, 1953, 16:4).

Förlaga

Originaltitel The Scarlet Pimpernel (Pjäs)
Författare Emmuska Orczy
Montague Barstow


Inspelning

1950-03 1950-06
1949-10 1949-12
Europa Studio Sundbyberg (ateljé)
Helgeåns mynning utanför Åhus Åhus, Skåne Sverige (m.fl. platser i Skåne)

Visningar

Sverigepremiär 1950-08-30 Saga Stockholm Sverige 83 min
Urpremiär 1950-08-30 Saga Stockholm Sverige 83 min
Cinemateksvisning 1981-01-28 Sverige
1981-01-29 Sverige
TV-visning 1990-07-22 TV2 Sverige 80 min
1996-10-04 SVT1 Sverige 80 min
1999-10-05 SVT1 Sverige 80 min

Musikstycken

Originaltitel En sjöman älskar havets våg
Textförfattare Ossian Limborg (svensk text 1875)


Originaltitel Examens-sexa på Eklundshof
Kompositör Gunnar Wennerberg
Textförfattare Gunnar Wennerberg


Originaltitel Dåne liksom åskan, bröder
Kompositör Joseph Hartmann Stuntz ("Auf Ihr Brüder")
Textförfattare Johan Jolin (svensk text 1849)


Originaltitel Linnéa eller En titt i sjömanskistan
Kompositör Evert Taube (1923)
Textförfattare Evert Taube (1923)


Originaltitel Mandom, mod och morske män
Textförfattare Richard Dybeck (1858)


Originaltitel Nur wer die Sehnsucht kennt
Kompositör Pjotr Tjajkovskij (1869)
Textförfattare Johann Wolfgang von Goethe (1815)


Originaltitel Säj mej vem du umgås med
Kompositör Harald Mortensen (1924)
Textförfattare Karl-Ewert (svensk text 1924)


Originaltitel Det är bara dig jag väntar på
Kompositör Knut Eddy (1949)
Textförfattare Arne Pärson (1949)


Originaltitel Sjung kosack
Kompositör Knut Eddy (1949)
Textförfattare Arne Pärson (1949)


Originaltitel Burlatskaja/Svornik russkich narodnych psen/Éj uchnem'!
Textförfattare Miguel Torres (svensk text)


Originaltitel Sten'ka Razin / Volga, Volga mat' rodnaja
Textförfattare Dmitrij Sadovnikov (rysk text 1883)


Originaltitel Hej, tomtegubbar ...


Originaltitel Helan går


Originaltitel Karusellen


Originaltitel Vi äro musikanter


Originaltitel Sobre las olas
Kompositör Juventino Rosas (1888)


Originaltitel Kom, kom, kom till smörgåsbordet
Kompositör Helge Lindberg (1929, bearb. av "Björneborgarnas marsch")
Textförfattare Gösta Stevens (1929)


Originaltitel Volga-marsch
Kompositör Erik Baumann


Originaltitel Oči čërnyja, oči strastnyja/Otji tjornyja, otji strastnyja
Textförfattare Karin Juel (svensk text)


Originaltitel I'm So Lonesome Tonight
Kompositör Francis Chagrin
Textförfattare Francis Chagrin


Originaltitel Jazz Interlude
Kompositör Billy Munn


Originaltitel Paso doble
Kompositör Knut Edgardt


Originaltitel Rysk marsch
Kompositör Knut Edgardt


Originaltitel Rosen aus dem Süden, vals, op. 388
Kompositör Johann Strauss d.y. (1880)


Ämnesord

Alkoholförtäring
Dryckesvisor
Flykting
General
Godsägare
Hemmansägare
Nationella minoriteter, romer
Ockupationsmakt
Officer
Romer
Ryska visor
Ryssar
Satir/politisk
Sjöman
Skeppare
Skåne
Sovjetunionen
Stinsar
Vadslagning
Världskriget/Andra

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bärare 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 16 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 16 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel PIMPERNEL SVENSSON
Tryckeri Borås kliché & litografiska AB
Affischdesign Walter Bjorne


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel PIMPERNEL SVENSSON
Tryckeri Ewes O.B. -tryck
Affischdesign Walter Bjorne


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Svensson från Tommerup. Av M. Bechman - Åke Ohlmarks.
Omfång 117 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 117 s. + 17 s. kompletterings-scenario, löst i manus.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 20 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Omfång 3 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kompletteringsscener.
Omfång 19 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Svenska versionen av översättning av tyska och ryska texter.
Omfång 3 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 4 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 4 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Svensson från Tommerud. M. Bechman - Åke Ohlmarks.
Omfång 117 s. + ett antal lösa sidor ändringar, nyskrivningar och kompletteringsscener.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Tyska och ryska texter översatta till svenska.
Omfång 7 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper uppsättning
Färg papper Nej
Bakombild papper Nej
Dia Nej
Digitala bilder Ja
Negativ Nej
Kontaktkartor Nej
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?