Pimpernel Svensson (1950)

Media (88 st)

Originaltitel	Pimpernel Svensson
Svensk premiärtitel	Pimpernel Svensson
Distributionstitel	Pimpernel Svensson (Danmark) Pimpernel Svensson (Norge) Pimpernel Svensson (USA)
Manustitel	Svensson från Tommerup

Regi	Emil A. Lingheim
Manus	Åke Ohlmarks Margit Beckman
Produktionsledare	Otto Scheutz
Foto	Karl-Erik Alberts
Musik	Erik Baumann Nathan Görling (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Sven Rydh
Inspicient	Olle Brunæus
Musikarrangör	Eduard Hladisch Knut Edgardt (som Knut Eddy)
Speaker	Lars Madsén

Edvard Persson	Anders ''Pimpernel'' Svensson, hemmansägare, mejerikontrollant
Arne Wirén	Badajsky, general, sovjetisk militärbefälhavare i Stettin
Rodja Persidsky	Pusjkin, major, Badajskys adjutant
Ivar Wahlgren	Ville Lundgren, sjöman, Svenssons brorson
Aurore Palmgren	Stina, Villes mor
Gunnel Wadner	Elsa, Villes hustru
Signe Wirff	fru Anna-Lisa Sonnenwald, flykting
Algot Larsson	August Andersson, skeppare
Mikael Sotnikov	Schultze, flyktinghaj
Ove Flodin	Pålsson, godsägare
John Degerberg	klockare
Walter Sarmell	Jönsson, stins
Svea Holst	hushållerska hos Svensson
Minna Larsson	Karla, skeppar Anderssons hustru
Maj-Britt Thörn	nattfjäril
Inger Sotnikov	flicka i Stettin
Millan Olsson	kvinna
Kerstin Moheden	kvinna

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film
Laboratorium	AB Film-Labor

Andra världskriget är slut. De befriade folken firar freden. På sin gård i Simris by i Österlen går odalmannen Anders Svensson och mår gott. Hårt arbete är inte hans melodi; en lagom ansträngande verksamhet för honom är att avsmaka den goda mjölk som levereras till mejeriet och sköta bokföringen.

En dag anländer ett brev från Anders' brorson, sjömannen Ville Lundgren. Han har varit försvunnen under kriget. Anledningen är att han suttit i ett tyskt läger. Vid kapitulationen våren 1945 har han följt med flyktingtåg norrut och hamnat i den av sovjetarmén besatta staden Stettin.

Svensson är till en början inte särskilt initiativrik och klandras för detta av Villes mor, men vid ett marknadsbesök blir han av en romsk kvinna spådd att han skall göra en resa över vatten och uppleva en mängd spännande äventyr. Han slår vad med sina vänner, klockaren och stinsen, att han skall lyckas hämta hem Ville.

Fru Sonnenwald, av svenskt ursprung och en av dem som lyckats fly till Sverige, kontaktar Svensson och berättar att hon var med då Ville avvisades från en flyktingbåt, på vilken han försökt köpa sig plats. Båtplatserna säljs till höga priser av en skum person vid namn Schultze, som utöver flyktingtransport tycks bedriva diverse illegala verksamheter. Villes situation förvärras av att han saknar identitetspapper och tillgångar. Fru Sonnenwald rekommenderar Svensson att själv skaffa en båt. Han kommer då på idén att ta hyra som kock på vännen August Anderssons båt. August är skeppare i Brantevik och går bl a på Stettin. Han är med på planen att rädda Ville.

Omedelbart efter ankomsten till Stettin försöker Svensson förgäves ta sig igenom den ryska hamnbevakningen. Nu slår honom tanken att "hjärtats nyckel heter sång"; med den nyckeln skall han besegra ryssarna. Arresterad för försök till brevsmuggling förs Svensson till den sovjetiske militärbefälhavarens högkvarter. Befälhavaren, general Badajsky, förhör honom i närvaro av sin adjutant, major Pusjkin. Med hemmagjort språk, musik och sång förmår Svensson övertyga de sovjetiska officerarna om sitt goda och hederliga sinnelag.

Ett häftigt svenskt-ryskt pokulerande och musicerande vidtar. I lånad generalsuniform ger sig Svensson ut i den sönderbombade stan och lyckas leta rätt på Ville. Tillsammans gör de upp en plan att smuggla Ville ombord på båten samma kväll som Svensson skall supera med Badajsky och Pusjkin på Café Imperial. Planen går i lås; Ville och ryssarna följer med på nachspiel ombord. I ett anfall av samvetsnöd bekänner Svensson under tårar för sina nya vänner att han lurat dem. Generalen lugnar honom emellertid; alla papper är redan ordnade för Villes del.

Svensson återvänder med Ville och överlämnar honom till en lycklig hustru och en tacksam moder. Av sina vänner inkasserar han fyrahundra kronor i vunna vad. Ortsbefolkningen döper honom till "Pimpernel" Svensson, vilket smeknamn han så småningom -- sedan han förstått att det inte har med pimplandet av drycker att göra -- accepterar som en hederstitel.

(Redigerad 2019-03-27)

Censurnummer	77450
Datum	1950-08-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2275 meter
Kommentar	Aktindelning: 440-440-440-350-375-230 = 2275 m - 83 minuter. Aktlängder: 440, 440, 440, 350, 375, 230.

Censurnummer	77211
Datum	1950-07-19
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2345 meter
Kommentar	Aktindelning: 440-440-440-375-420-230 = 2345 m - 86 minuter. Filmen saknade svenska texter till det delvis ryska och tyska talet i filmen. Aktlängder: 440, 440, 440, 375, 420, 230.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Tobis Klangfilm
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2345 meter
Längd i minuter	86 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

StTs Robin Hood, uppväxt i Leningrad (S:t Petersburg), var mycket nöjd. "En festlig historia. Inte bara en av Edvard Perssons bästa filmer, utan ett av de bästa svenska lustspelen på länge", skrev han och utpekade scenen där Pimpernel lämnar Café Imperial i sällskap med de ryska officerarna och sin brorson bärande en korg med champagneflaskor som en av "pärlorna i lättare svensk film".

"Det har gällt som ett axiom", fortsatte kritikern, "att tre saker förstört Perssons filmer: sentimentaliteten, filosoferandet och det evinnerliga sjungandet. Här är sentimentaliteten borta från hela det utmärkta mittpartiet, de få filosofiska reflexionerna framkallar spontana applåder och sången -- mera sång än i något tidigare E.P.-opus -- bär upp hela filmen, fyller den med en betagande charm" (-). Lika charmerade var inte övriga kritiker men flera underströk att det sjöngs mycket och bra och att man kunde ha roligt om man lät bli att tänka.

I AB skrev signaturen Filmson: "Det hela är vänligt och gemytligt och man får ju hålla med Edvard P. att världen vore bättre om alla generaler -- och i synnerhet kanske de ryska -- vore lika snälla som Arne Wiréns. Han är så bra att man nästan kan ta honom för en Sovjetunionens hjälte med hemlängtan och balalajka. Rodja Persidsky är också verkligt stilig i rysk uniform och båda två sjunger utmärkt."

Till dem som gjorde reservation för intellektet hörde Berton i AT: "Upptakten hemma i Skåne är så eländigt amatörmässig att man skäms första halvtimmen. Men så kommer upplevelserna i Stettin och kopplar man av förnuftet -- det bör man nog göra omedelbart efter den stilfulla inledande kortfilmen om Småland -- kan många ha hur roligt som helst." Publiken jublade, ibland dock utan skäl, enligt Berton, som kommenterade: "Om man skall se denna film? Är man biten av det slags filmframträdande som heter Edvard P. finns här större anledning än någonsin att gå på biografen. I motsatt fall handlar man därefter."

Mikael Katz i Expr var däremot en kritiker som led av innehållet: "Man kan inte bedöma en film som denna på allvar. Den är så amatörmässig, så fri från spiritualitet, så lallande uddlös, att vanliga bedömningsgrunder blir meningslösa. Somliga dåliga filmer är förargelseväckande, denna är inte ens det (-)."

Somliga tidningar anlade politiska aspekter på Edvard Perssons mission. I MT skrev Nils Beyer: "Det har legat den populäre komikern om hjärtat att säga sin mening om Europas ödesfråga. (-) Nå, så anländer han med en liten båt till Stettin för att hämta hem en släkting, som blivit kvar bakom den ryska taggtråden efter krigsslutet. Hur bär han sig då åt i denna för hans redliga svenskmannahjärta så främmande miljö? Var han kommer larvande, sätter en soldat en bajonett emot magen på honom. Inte heller behärskar han språket, varken tyska eller ryska. Men sjunga kan han. Och hjärtats nyckel heter sång. Det är filmens nyckelreplik, och så får vi se hur den fruktade ryske kommendanten smälter som vax inför Anders Svenssons känsliga toner. Låt mig bara få sjunga för Stalin, det är filmens undermening, så är världsfreden räddad!"

Signaturen Fors i Ny Dag kallade filmen "Edvard Perssons eget lilla inlägg i valdebatten". "Men", tyckte kritikern, "sannerligen han ens lyckades, trots lovvärda ansträngningar, slå enfalden i Ryska snuvans hets mot socialismen. Trist för marshallfronten här hemma, ty den breda men politiskt indifferente pågen från Söder om landsvägen har spelat dem ett spratt -- han hittar bara mänskliga och trevliga prickar bland officerarna i sovjetarmén under sina äventyr i Tyskland". För övrigt avrättade Ny Dag filmen med följande slutkläm: "Allt som allt, ett rekordartat naivt och humorfritt misch-masch och en ypperlig illustration till en av orsakerna bakom den svenska filmkrisen."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades i två omgångar, den första från början av oktober 1949 till julen samma år, den andra under perioden mitten av mars -- början av juni 1950. Anledningen var Europa Films missnöje med det preliminära resultatet.

Stora partier av det första inspelade materialet klipptes bort och berättelsen ändrades delvis, vilket krävde kompletteringar. En av de mer tidsbundna repliker som försvann vid omredigeringen löd: "Vilken hutlöshet att sätta en svensk i koncentrationsläger!"

Filosofie doktor Åke Ohlmarks har i sin memoarbok "Drömfabriken -- äventyr i filmens värld", utgiven på förlaget Zindermans i Göteborg 1970, givit en starkt personligt färgad skildring av filmens tillkomst och efterspel.

Med hänsyn till kostnaderna för de kasserade avsnitten föreslog Ohlmarks producenten, Gustav Scheutz, Europa Films ägare, att utnyttja materialet i en ny film, till vilken Ohlmarks lovade skriva en crazybetonad ramhistoria. Scheutz accepterade och Pimpernel Svensson gav följ!aktligen upphov till en andra film, Greve Svensson (1951/29). I den senare spelar Edvard Persson sin ursprungligen planerade roll -- järnhandlare i Tommerup -- och Ivar Wahlgren hans svåger ingenjör Lundgren. Några likheter i motiv hade inte de två filmerna.

I sin uppsats "Det skånska filmlustspelet: Edvard Persson -- och i någon mån de andra" skriver Jan Richter: "Man kan säga att Edvard Persson regerade över det svenska filmlustspelet 1936-1946. Med Jens Månsson i Amerika hade han redan tagit adjö av den stora publiken och för recensenterna var han efter detta ett i princip avslutat kapitel.

Är man det minsta samvetsöm räknar man Pimpernel Svensson 1950 som den sista Edvard Persson-filmen. Han gjorde ytterligare fem filmer, men att kalla dem lustspel skulle vara att begå våld på sanningen. Edvard Persson var en sjuk man, han utnyttjades på ett skamligt sätt av sitt bolag, och någon lust fanns det numera inte i hans spel. -- Tiden hade lämnat honom."

"The Scarlet Pimpernel" (Röda Nejlikan) dök upp på de engelska teatrarna 1905 och blev en stor succé. Den handlade om den föregivet dekadente aristokraten Sir Percy Blakeny som under franska revolutionen, maskerad till oigenkännlighet, räddar bördsfränder från giljotinen. Egentlig upphovskvinna till den populära gestalten var den ungerskfödda romanförfattarinnan Emmuska Orczy (1865-1947), verksam i England. Den engelske skådespelaren Leslie Howard (1893-1943) odödliggjorde Sir Percy i filmversionen av Den röda nejlikan 1935, liksom han senare i den antinazistiska omarbetningen Pimpernel Smith (1941) övertygande porträtterade den engelska intelligens!aristokratins ideal.

Den finska filmcensuren förbjöd av politiska skäl Pimpernel Svensson våren 1951. Filmen hade premiär i New York 5.2.1953 på 55th Street Playhouse (dist Scandia Films) och recenserades ganska hårdhänt i New York Times följande dag (F6, 1953, 16:4).

Originaltitel	The Scarlet Pimpernel (Pjäs)
Författare	Emmuska Orczy
	Montague Barstow

				1950-03	1950-06
				1949-10	1949-12
Europa Studio	Sundbyberg		(ateljé)
Helgeåns mynning utanför Åhus	Åhus, Skåne	Sverige	(m.fl. platser i Skåne)

Sverigepremiär	1950-08-30	Saga	Stockholm	Sverige	83 min
Urpremiär	1950-08-30	Saga	Stockholm	Sverige	83 min
Cinemateksvisning	1981-01-28			Sverige
	1981-01-29			Sverige
TV-visning	1990-07-22	TV2		Sverige	80 min
	1996-10-04	SVT1		Sverige	80 min
	1999-10-05	SVT1		Sverige	80 min

Originaltitel	En sjöman älskar havets våg
Textförfattare	Ossian Limborg	(svensk text 1875)

Originaltitel	Examens-sexa på Eklundshof
Kompositör	Gunnar Wennerberg
Textförfattare	Gunnar Wennerberg

Originaltitel	Dåne liksom åskan, bröder
Kompositör	Joseph Hartmann Stuntz	("Auf Ihr Brüder")
Textförfattare	Johan Jolin	(svensk text 1849)

Originaltitel	Linnéa eller En titt i sjömanskistan
Kompositör	Evert Taube	(1923)
Textförfattare	Evert Taube	(1923)

Originaltitel	Mandom, mod och morske män
Textförfattare	Richard Dybeck	(1858)

Originaltitel	Nur wer die Sehnsucht kennt
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1869)
Textförfattare	Johann Wolfgang von Goethe	(1815)

Originaltitel	Säj mej vem du umgås med
Kompositör	Harald Mortensen	(1924)
Textförfattare	Karl-Ewert	(svensk text 1924)

Originaltitel	Det är bara dig jag väntar på
Kompositör	Knut Eddy	(1949)
Textförfattare	Arne Pärson	(1949)

Originaltitel	Sjung kosack
Kompositör	Knut Eddy	(1949)
Textförfattare	Arne Pärson	(1949)

Originaltitel	Burlatskaja/Svornik russkich narodnych psen/Éj uchnem'!
Textförfattare	Miguel Torres	(svensk text)

Originaltitel	Sten'ka Razin / Volga, Volga mat' rodnaja
Textförfattare	Dmitrij Sadovnikov	(rysk text 1883)

Originaltitel	Hej, tomtegubbar ...

Originaltitel	Helan går

Originaltitel	Karusellen

Originaltitel	Vi äro musikanter

Originaltitel	Sobre las olas
Kompositör	Juventino Rosas	(1888)

Originaltitel	Kom, kom, kom till smörgåsbordet
Kompositör	Helge Lindberg	(1929, bearb. av "Björneborgarnas marsch")
Textförfattare	Gösta Stevens	(1929)

Originaltitel	Volga-marsch
Kompositör	Erik Baumann

Originaltitel	Oči čërnyja, oči strastnyja/Otji tjornyja, otji strastnyja
Textförfattare	Karin Juel	(svensk text)

Originaltitel	I'm So Lonesome Tonight
Kompositör	Francis Chagrin
Textförfattare	Francis Chagrin

Originaltitel	Jazz Interlude
Kompositör	Billy Munn

Originaltitel	Paso doble
Kompositör	Knut Edgardt

Originaltitel	Rysk marsch
Kompositör	Knut Edgardt

Originaltitel	Rosen aus dem Süden, vals, op. 388
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1880)

Alkoholförtäring

Dryckesvisor

Flykting

General

Godsägare

Hemmansägare

Nationella minoriteter, romer

Ockupationsmakt

Officer

Romer

Ryska visor

Ryssar

Satir/politisk

Sjöman

Skeppare

Skåne

Sovjetunionen

Stinsar

Vadslagning

Världskriget/Andra

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PIMPERNEL SVENSSON
Tryckeri	Borås kliché & litografiska AB
Affischdesign	Walter Bjorne

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PIMPERNEL SVENSSON
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck
Affischdesign	Walter Bjorne

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Svensson från Tommerup. Av M. Bechman - Åke Ohlmarks.
Omfång	117 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	117 s. + 17 s. kompletterings-scenario, löst i manus.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	20 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	3 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kompletteringsscener.
Omfång	19 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Svenska versionen av översättning av tyska och ryska texter.
Omfång	3 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	4 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	4 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Svensson från Tommerud. M. Bechman - Åke Ohlmarks.
Omfång	117 s. + ett antal lösa sidor ändringar, nyskrivningar och kompletteringsscener.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Tyska och ryska texter översatta till svenska.
Omfång	7 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	Nej
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Ja
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska