Folket i Simlångsdalen (1947)

Media (105 st)

Originaltitel	Folket i Simlångsdalen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Åke Ohberg
Producent	Åke Ohberg
Manus	Harald Beijer
Förlaga	Folket i Simlångsdalen (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Svenska AB Nordisk Tonefilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1947-12-26

Medverkande

Edvin Adolphson
Sig Folkesson

Eva Dahlbeck
Ingrid Folkesson, Sigs dotter

Kenne Fant (som Carl-Henrik Fant)
Sven Brand

Arthur Fischer
gästgivare Brand, Svens far

Signe Wirff
gästgivarefrun

John Norrman
Marsgårdsbonden

Visa fler

Handling

I gränsskogarna mellan Halland och Småland håller tattarna till, fruktade och hatade av bybefolkningen i Simlångsdalen. Men de har en hållhake på den rikaste mannen i byn, Stig Folkesson,...

Visa hela handlingen

Press

AB (Alfa): "Fredrik Ströms 'Folket i Simlångsdalen' är en bok med socialt patos, konstnärligt ofullgången, men bräddfull av innhåll. Filmen om samma sak är tämligen ointresserad av de...

Visa all press

I gränsskogarna mellan Halland och Småland håller tattarna till, fruktade och hatade av bybefolkningen i Simlångsdalen. Men de har en hållhake på den rikaste mannen i byn, Stig Folkesson, som en gång i sin ungdom var förälskad i en tattarkvinna, Skog-Börta, med vilken han fick en dotter, Marit, som han aldrig vågat erkänna. Marit togs om hand av en fattig familj nere i dalen. Den ende som med säkerhet vet att Marit är Folkessons dotter är bygdeoriginalet Sibelius, en man som bättre än någon annan känner till vad som hänt och händer i stugorna kring Simlångsdalen.

Marit och Folkessons inom äktenskapet födda dotter Ingrid är väninnor, men en kväll råkar deras pojkvänner i gräl och Marits älskade, tattarpojken Jan, drar kniv mot Ingrids älskade, Sven, och de unga männen försonas inte.

Folkesson vill inte att hans dotter ska gifta sig med en fattiglapp och inför det starka motståndet planerar Ingrid och Sven att lämna Simlångsdalen och skapa ett nytt liv tillsammans i Amerika.

Folkesson har, bl a driven av skuldkänsla gentemot Marit, beslutat sig för att offra större delen av sin förmögenhet på uppförandet av en ny kyrka i byn och sätter in hela sin prestige för att genomdriva projektet. Men han blir nedröstad på kyrkostämman och samtidigt kommer tattarna dragande ner till bygden. Skog-Börta har avlidit och tattarna, som förgäves försökt pressa ut pengar från Folkesson, kommer för att ta hämnd. Det blir ett vilt slagsmål med knivar och bössor och Folkesson skulle inte ha klarat sig om inte tattarpojken Jan ingripit och räddat honom. Nu glömmer Folkesson för första gången i sitt liv sin stolthet, erkänner Marit och lovar att ordna inte bara hennes och Jans bröllop utan också Ingrids och Svens.

Pressreaktion Svensk filmografi

AB (Alfa): "Fredrik Ströms 'Folket i Simlångsdalen' är en bok med socialt patos, konstnärligt ofullgången, men bräddfull av innhåll. Filmen om samma sak är tämligen ointresserad av de sociala -- trots att dir. Kilboms folkbiografer har sin hand med i spelet -- och pysslar mest med kärlek och kyrkbygge. En samling teaterbönder ingriper mer eller mindre rustikt i handlingen: de yngre parar sig enligt det gamla vanliga schemat, d v s mellan släkter som ligger i fiendeskap, och de äldre fungerar huvudsakligen som krumelurer."

DN (Jerome): "Folket i Simlångsdalen som film har blivit ett lyckokast, inte minst för Åke Ohberg i hans dubbla egenskap av producent och regissör. Det är en historia med ovanligt svepande fart över handlingen och must och färg över bilderna. Här berättas det -- efter ett utmärkt manus av Harald Beijer på basis av Fredrik Ströms bok -- om konflikter mellan yngre och äldre generationer, mellan bygdefolk och tattarpack, om uppgörelser inför döden och om romantik mellan ungt folk. Ett folkskådespel i god mening, ömsom kärvt och dramatiskt, ömsom vekt och poetiskt med Simlångens sjö som tjusande bakgrund. Kropparnas och sinnenas stora och våldsamma lidelser och passioner kanske det aldrig blir -- Ohbergs temperament ligger knappast åt det hållet -- men det räcker gott till ändå av kärlek och längtan mellan könen, av bitterhet och oförstånd och hat för att dramatiken skall hållas vid liv och blomma."

MT (Helge Åkerhielm): "Regissören Åke Ohberg och manusförfattaren Harald Beijer har visat en utomordentligt fin blick för det bärande i Fredrik Ströms roman, blandningen av ljus lyrism och magiska mollsånger, av mörkt hetsiga passioner och bräcklig nordisk sommaridyll. Gången av det hela har skickligt anpassats till bokens grundtema: det lågande hatet mellan bygdefolk och tattare som ständigt föder nya våldsgärningar. Sedan betyder det inte så mycket om tragiken inte fullföljs ut i sina yttersta konsekvenser så som Ström själv gör det.

Det är ytterst ovanligt i svensk film med ett så levande grepp om en folklig miljö, en sådan frihet från varje slag av filmbondskhet. Det finns avsnitt som formligen bränner sig fast på näthinnan. Höjdpunkten är ändå tattaröverfallet och det vilda slagsmålet, iscensatt med en styrka och en furia som kommer en att sitta andlös."

Ny Dag (Snapp) "Det är en härlig film med färg, fart, must, spänning, poesi och mening som regissören Åke Ohberg åstadkommit på det manuskript som Harald Beijer baserat på Fredrik Ströms snart 50-åriga ungdomsroman om folket i hans kära och vackra halländska Simlångsdal."

Kommentar Svensk filmografi

Fredrik Ströms (1880--1948) roman "Folket i Simlångsdalen" utkom 1903. Enligt manusförfattaren Harald Beijer blev Ström motarbetad av det litterära etablissemanget, främst av den inflytelserike Oscar Levertin.

Folket i Simlångsdalen är tidigare inspelad av Filmindustri AB Triumvir i regi av Theodor Berthels efter ett manus av Berthels och Ivar Johansson. Denna version hade premiär i Stockholm 3.11.1924.

Inspelningen av Folket i Simlångsdalen påbörjades 8.8.1947 och avslutades 2.10.1947.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se