Vändkorset (1944)

Media (87 st)

Originaltitel	Vändkorset
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Rune Carlsten Lauritz Falk
Manus	Ragnar Hyltén-Cavallius Bengt Janzon
Förlaga	Vändkorset (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Filmo AB Svensk Talfilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-12-21

Medverkande

Lauritz Falk
Jean le Fort, möbelarkitekt

Marianne Aminoff
Ulla le Fort, Jeans hustru

Irma Christenson
Regina Montán, lärarinna

Olof Widgren
Malte Odelman, kyrkoherde

Anna Lindahl
Dagmar Udd-Odelman, Maltes hustru, läkare

Anders Nyström
Olle Odelman, Maltes och Dagmars son

Visa fler

Handling

Gåtatorp i Småland lever genom ortens industri, en möbelfabrik. Även internationellt har den gott rykte på grund av den djärva formgivning som arkitekten Jean le Fort ger dess produkter....

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "Filmos debut Vändkorset på Skandia gör ett sällsamt intryck. Inte gott och inte dåligt, men sällsamt. För det första undrar man varifrån filmen fått sitt namn. Det...

Visa all press

Gåtatorp i Småland lever genom ortens industri, en möbelfabrik. Även internationellt har den gott rykte på grund av den djärva formgivning som arkitekten Jean le Fort ger dess produkter. Jeans hustru Ulla är dotter till företagets disponent, en företagsledare som dock inte är riktigt vuxen sin viktiga uppgift.

Jean har sedan en tid ett kärleksförhållande med lärarinnan Regina Montan, berättas i en återblick. När Ulla väntar barn, försöker Jean göra slut. Det är omöjligt, säger Regina.

Kyrkoherde Malte Odelman har problem med kyrksamheten i Gåtatorp. Få går i kyrkan. Folk lyssnar på predikan i radio, tröstar en kyrkvärd.

Samtidigt som Malte i högmässan ber Gud förlåta sina ogudaktiga församlingsbor, jobbar arbetarna i fabriken, trots att det är vilodag. Fabrikens ekonomi är undergrävd, och i dag får man besök av direktören för den bank, som i praktiken är företagets ägare. Direktören ska göra revision. Han inleder besöket med att imponerad provsitta Jeans senaste skapelse, länstolen Ulla.

Bland arbetarna är man medveten om att fabriken missköts. Albert Fristedt, en av arbetarna, får av bankdirektörens chaufför veta, att banken tänker lägga ned fabriken. När direktören genom telefonsamtal kallas från Gåtatorp utan att ha slutfört sitt ärende, ber Albert att få åka med i bilen. Och han lyckas få direktörens löfte, att banken går i borgen för en arbetarägd fabrik; arbetarna kommer att teckna andelar så att det räcker för övertagandet, och betalningarna till banken ska inte heller vara något problem. Men direktören ställer ett villkor -- att Jean stannar som arkitekt vid fabriken.

När Albert lägger fram planerna för Jean, är Jean avvisande; i hans karriärplaner är Gåtatorp en liten avkrok. De skils som ovänner.

Skvaller om Jeans och Reginas förhållande har börjat spridas i bygden, och detta når även Ullas öron. När hon anser sig ha fått ryktet bekräftat, söker hon upp kyrkoherden. Men han avvisar bryskt hennes trevande vädjan om hjälp.

Ulla försöker dränka sig. Hon räddas av Albert, som för henne tillbaka hem till kyrkoherden; Maltes hustru, Dagmar, är läkare.

Jean väntar oroligt vid Ullas sjukläger. Ska hon överleva? Regina kommer på besök. Gör vi henne en tjänst genom att väcka henne? frågar hon. Tig! Gå! skriker Jean.

I kyrkan gör Malte en personlig bekännelse inför sin församling. Medan han talat om andras ogudaktighet, har han själv visat bort en själ i nöd.

Ulla vaknar till för ett kort ögonblick. Jag ser ljuset, säger hon. Sedan dör hon.

Efter gudstjänsten skyndar Regina hem. På vägen träffas hon av en sten från en slangbåge. Hemma faller hon ihop på golvet.

Bankdirektören försöker övertala Jean att stanna vid fabriken. Han säger nej.

Också Malte vill lämna Gåtatorp. Dagmar försöker få honom att tänka om: det är inte rätt sätt att möta svårigheter.

Malte ser genom fönstret Jean komma till kyrkan. Han går ut till honom. Gåtatorp behöver dig, säger Malte. Det fortsatta samtalet blir kort.

Jean återvänder till fabriken. Maskinerna startas. Sirenen kallar till arbete.

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "Filmos debut Vändkorset på Skandia gör ett sällsamt intryck. Inte gott och inte dåligt, men sällsamt. För det första undrar man varifrån filmen fått sitt namn. Det förekommer visserligen ett vändkors som folk går igenom några gånger. Men korset spelar ingen som helst roll i denna handling. Lika väl kunde en film uppkallas 'Vägen' för att där förekommer en väg, eller 'Pannkakan' för att det äts pannkaka vid ett frukostmål. För det andra undrar man över detta uppbåd av rollfigurer för att berätta denna enkla grundhistoria. Att just Filmo intresserat sig för ämnet är förklarligt. Det gäller en möbelfabrik långt inne i Småland, som kommit i klorna på en bank. (-)

Men man undrar varför det behövs mobiliseras så många konstiga människor och så många individuella konflikter -- så mycket telefonväxlar, själskriser och självmord -- för att åstadkomma happy end för fabriken. (-)

Förklaringen både till filmnamn och filmhandling är Elin Wägners roman, som är lika rik på stoff som en kriminalbok, en munter skälmroman, en tragisk kärlekshistoria och en bruksmonografi sammanslagna. Att filma den ordentligt skulle ge minst en Klockan klämtar-föreställning. Filmen har bara tagit med hälften av figurerna, och klippt bort hälften av de medtagnas konflikter. Av vändkorset finns sålunda bara filmnamnet här. (-)

I detta divertissement -- för att använda balettens uttryck för en svit lösryckta nummer utan inre sammanhang -- utmärker sig Anna Lindahl som en auktoritativ och charmfull kvinnlig läkare, som har ingenting i stycket att göra. Olof Widgren som en tvivlande präst som av obekant anledning på filmens sista metrar finner sig själv, Marianne Aminoff, själfullt vacker i dödsögonblicket, och Sven Magnuson, rejäl arbetare som av okänd anledning sågar sönder fingrarna."

AT (Stig Almqvist): "Lauritz Falk har svarat för regin. Manuskriptet måste ha varit svårt för honom att brottas med. Bildmässigt har han varit uppgiften vuxen. Vändkorset är gediget gjord, och fotografen Sten Dahlgren har försett sin regissör med stämningsfulla, ofta plastiskt vackra och mättade bilder, blott något för mörka.

Att bära fram den psykologiska innebörden har lyckats mindre väl för Falk. Det mänskliga materialet vill icke alltid lyda honom. Han är väl inte någon djuplodande och mäktig personinstruktör. Många spelscener har en teatralisk ton, som kan bli påfrestande. Man säger sig gång efter annan, att så beter sig icke folk i ett småländskt brukssamhälle. Givet är, att här inverkar den från romanen övertagna högtravande dialogstilen olyckligt."

BLM (Georg Svensson): "Filmversionen av Vändkorset har inte kunnat få med mer än bitar av romanen och inte lyckats sammanfoga dessa till en självständig enhet. Skall man göra en film på en roman måste man väl ändå räkna med att den skall kunna ses och begripas även av dem som inte läst boken. Vad som imponerar i filmen är den utsökta fotograferingen och de smakfulla uppställningarna. I fråga om själva hantverket har svensk film inte längre något att lära. Illustrera kan man, men berätta med nerv och kraft i filmens eget medium -- hur ofta ser man exempel på det?"

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades från mitten av augusti till början av november 1944.

Vändkorset var den första långfilm, som producerades av Filmo, Folkrörelsernas Filmorganisation. Det ursprungliga initiativet till filmen låg hos Svensk Talfilm, som engagerat Rune Carlsten som regissör och gått samman med Filmo om gemensam finansiering av inspelningen, som skulle ske i Filmos ateljé. Så skedde också, men Filmos ekonomiska inflytande ökades mycket snabbt, samtidigt som det kom till en allvarlig schism. Denna löstes så att Rune Carlsten ersattes som regissör av Lauritz Falk, som ratade de flesta av Carlstens redan inspelade scener och tog om dem.

Elin Wägners (1882--1949) roman "Vändkorset" utkom 1935. Den 20 december 1944, vilket var dagen före filmens premiär, installerades Elin Wägner i Svenska Akademien. (GW)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se