En dotter född (1944)

Media (43 st)

Originaltitel	En dotter född
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gösta Cederlund
Manus	Lars Tessing Torsten Lundqvist
Förlaga	En dotter född (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Imago
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-03-06

Medverkande

Barbro Kollberg
Inger Padius

Naima Wifstrand
fröken Edit Johansson, kallad Draken

Rune Carlsten
kanslirådet Axel Padius, Ingers far

Margot Ryding
Sigrid Padius, Ingers mor

Claes Thelander
Holger Padius, Ingers bror

Björn Berglund
Allan Helling, läkare vid RFSU

Visa fler

Handling

Det är sent en kväll. Inger springer genom staden. Hon kommer hem och går in på sitt rum. Där tittar hon sig i spegeln. Det ligger svårmod i blicken. Vid frukostbordet morgonen...

Visa hela handlingen

Press

SvD (Lill): "Kjerstin Göransson-Ljungmans lilla roman häromåret om en flicka av god familj, som råkade i s k olycka men bar sin olycka med frejdigt mod och god karaktär, hörde ingalunda...

Visa all press

Det är sent en kväll. Inger springer genom staden. Hon kommer hem och går in på sitt rum. Där tittar hon sig i spegeln. Det ligger svårmod i blicken.

Vid frukostbordet morgonen därpå ger kanslirådet Padius sin dotter förmaningar för hennes sena hemkomst. Han fortsätter att predika om den ansvarslösa ungdomen. Inger och hennes bror Holger ler i samförstånd.

Ett par dagar senare blir Inger uppringd av en ung man som vill bjuda ut henne. Inger gör slut på samtalet med ett kort Nej.

Inger arbetar på kontor. Tillsammans med en grupp flickor sitter hon och skriver maskin. Arbetet leds av Edit, fruktad bland flickorna.

En kväll går flickorna ut på restaurang. Stämningen är god. Men plötsligt faller Karin avsvimmad ihop på golvet. Inger hjälper henne hem. Karin berättar att hon ska ha barn och att den blivande fadern har övergivit henne. Inger tar starkt intryck.

En morgon läser kanslirådet i tidningen att en ung flicka har begått självmord. Kände du inte henne? frågar han Inger. Inger svarar Ja. Den döda är Karin, som skulle ha barn. Fadern förfasar sig över föräldrarnas öde.

På kontoret talar flickorna om Karin. Det är tragiskt att hon inte visste hur man kan undvika att bli med barn, säger någon. Inger måste erkänna att inte heller hon vet något om preventivmedel.

Inger går till en läkare. Hon tror att hon är med barn, berättar hon. Hon får först sin tro bekräftad och sedan några råd. Hon bör söka upp barnets far. Även om det kanske inte finns kärlek mellan dem nu, så kan ett barn göra underverk.

Med tvekan gör Inger som läkaren sagt. Hon går hem till Archim Wendecrona. Först undrar han hur hon kan veta att just han är far till barnet. Sedan erbjuder han sig att ordna abort. Inger går förtvivlad sin väg.

Inger är ensam hemma. Hon går ut i köket och öppnar gaskranarna.

Brodern Holger och hans fästmö Lisbeth kommer hem från bio. De är helt uppfyllda av varandra, då Lisbeth plötsligt känner att det luktar gas. De finner Inger i tid. Hon kvicknar snart till och avslöjar sin hemlighet. Holger säger att hon måste tala med föräldrarna.

Dagen därpå följer ett stort familjegräl. Inger vägrar först att yppa faderns namn. Till sist klämmer hon fram det, men tillägger att hon inte vill ha något med honom att göra. Namnet Wendecrona får dock kanslirådet att växla humör.

Kanslirådet söker upp Archims far, en gammal vän. Tillsammans börjar de planera giftermål. Men ingen av äktenskapskandidaterna vill låta sig övertalas.

Nu börjar kanslirådet i stället tala om födsel i skymundan och bortadoption av barnet. Då Inger vägrar lyssna på sådant tal, kör han henne på porten.

Inger försöker skaffa bostad, men det är svårt. Hon vänder sig till läkaren som lovar att försöka hjälpa henne. Hon känner sig genast lättare om hjärtat.

Inger fortsätter att söka bostad också på egen hand. En av de dörrar hon knackar på öppnas överraskande av Edit, som nu visar sig som en helt annan människa än den Inger skrämts av på kontoret. Hon bjuder in Inger på kaffe -- och visst har hon ett rum som hon gärna hyr ut till Inger.

Inger förlorar sin anställning, men Edit hjälper henne att få en ny. Edit ger henne också rådet att i fortsättningen kalla sig fru i stället för fröken, det hindrar skvaller. Och det visar sig att Edit i sin ungdom fått ett foster borttaget; sedan dess har hon burit på bitter ånger.

Inger föder en välskapt flicka. Fru Padius vill besöka sin dotter och dotterdotter. Men kanslirådet förbjuder henne att över huvud taget nämna dotterns namn.

Inger återgår till arbetet. En dag får direktörn veta att Inger inte alls är någon "fru". Han säger omedelbart upp henne, inte därför att hon är ogift mor, påpekar han, utan därför att hon ljugit för honom.

Edit vill göra allt för att hjälpa Inger. Tillsammans med sin bror Artur kommer hon fram till att han bör gifta sig med Inger. Han är klart intresserad, men hon avvisar anbudet.

En afton möter Inger läkaren, Allan, som frågar om hennes dotter. Han känner ett visst ansvar för den lilla, säger han, och följer Inger hem för att träffa barnet. Han kommer sedan allt oftare på besök.

På julafton spelas kanslirådet ett spratt av den övriga familjen Padius. Honom ovetande har de bett Inger komma hem med barnet. Och när dotter och dotterdotter träder in genom dörren, brister mycket riktigt hans motstånd. Familjen är återförenad.

Telefonen ringer, och Inger svarar. Det är Allan som frågar, om hon vill gifta sig med honom. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Lill): "Kjerstin Göransson-Ljungmans lilla roman häromåret om en flicka av god familj, som råkade i s k olycka men bar sin olycka med frejdigt mod och god karaktär, hörde ingalunda till de större litterära händelserna. Men det var en frisk och sympatisk vardagsberättelse med god människo- och miljöskildring, speciellt av det borgerliga hemmet och familjelivet. Av detta ha nu ett par filmförfattare lyckats åstadkomma en filmhistoria, som tappat bort vad som var klokt, trovärdigt och tilltalande i boken och blivit en förgrovad och fördummad, tjatig och tråkig upplaga. Kanslirådshemmet är ensidigt karikerat, och man har infört en samling kontorsflickor, som i generande enkla repliker diskuterar det outslitliga ämnet sexualkunskap, den präktiga och hjälpsamma fröken Edit har av okänd anledning gjorts till drake på kontoret, varför figuren inte längre hänger ihop, man har totat ihop en scen där Inger Padius söker gasförgifta sig men hindras av brodern i det även för denne psykologiska ögonblick då han håller på att förföra sin fästmö etc. etc. Till publikens heder skall sägas, dels att den var ovanligt fåtalig, dels att den hade svårt att hålla sig för skratt mitt i tragedien."

AB (Filmson): "En dotter född på Skandia står på höjden av den dramatiska konst som brukar glädja oss i reklamfilmer för tandkrämer och kaffeblandningar, fast dessa brukar vara rappare och kortare. I väsentlig grad visar sig också filmen vara reklam för preventivmedel och i någon mån riksförbundet för sexuell upplysning. För att göra denna enkla reklam så mycket mera behjärtansvärd blir hjältinnan slutligen gift eller åtminstone förlovad med sexualförbundets unge läkare sedan hon vänt på den gamla Hinke Berggrenska satsen att kärlek utan barn är bättre än barn utan kärlek."

StT (Movie): "Man blir onekligen litet orolig under filmens första hälft, som går mycket i kolportageromanens skugga. Här finns alla de gamla säkra ingredienserna i en sentimental skildring ur det s k 'levande livet': den förförda flickan, abortfunderingarna, självmord i Riddarholmskanalen, gasdrama på Östermalm eller var det nu var det förnäma kanslirådet Padius bodde. Men slutavsnittet är betydligt bättre. Från och med 'en dotter är född' kommer filmen upp på ett betydligt högre plan. Den får mera värdighet, mer säker balans. (-)

Denna romantiserade upplysningsfilm skulle ha fallit platt till marken om den inte spelats så bra. Barbro Kollberg har det svårt ibland, och man måste beundra hennes energiska spel i den svåra upptakten. Fortsättningen bjöd på många lättnader och den duktiga skådespelerskan tog hem spelet med glans. Men varför inte ge Barbro Kollberg mera värdiga uppgifter -- hon är i alla fall en av svensk films allra bästa krafter just nu.

Naima Wifstrand är briljant som 'Draken'. Barbro Flodqvist gör en pigg kontorsflicka och filmens 'resonör', Claes Thelander, gläder med sin kandidattyp och Ruth Kasdan är hans unga, sympatiska fästmö."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "En dotter född" av Kjerstin Göransson-Ljungman (1901--1971) utkom 1942.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se