Originaltitel | Lillebror och jag |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1940-03-11 |
Elof Ahrle
John Andersson
Thor Modéen
Hurtig, förvandlingskonstnär
Åke Söderblom
Flink, förvandlingskonstnär
Birgit Rosengren
Mary Björkman
Gösta Cederlund
direktör Björkman, Marys far
Marianne Löfgren
Kaj Lind, Björkmans sekreterare
En förväxlingshistoria, där nästan alla oavbrutet ger sig ut för att vara någon annan. I lustspelets form berättas om den bankruttmässige direktör Björkman, som representerar den...
Stockholms recensenter föll inte i farstun för Lillebror och jag, även om flera spådde stor publikframgång för filmen. O R-t i DN kallade den "rena pippin. . . en sällsam blandning av...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Koreograf | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Konstnärlig rådgivare | |
Scripta | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Elektriker | |
Musikarrangör |
|
Orkester | |
Orkesterledare | |
Instrumentalist |
|
Scenografiassistent | |
Smink | |
B-ljud | |
Förtexter |
Elof Ahrle | John Andersson | ||
Thor Modéen | Hurtig, förvandlingskonstnär | ||
Åke Söderblom | Flink, förvandlingskonstnär | ||
Birgit Rosengren | Mary Björkman | ||
Gösta Cederlund | direktör Björkman, Marys far | ||
Marianne Löfgren | Kaj Lind, Björkmans sekreterare | ||
Eric Abrahamsson | direktör Andersson, Johns far | ||
Hjördis Petterson | fröken Björkman, direktör Björkmans syster | ||
Kotti Chave | Francesco | ||
Eivor Landström | Rosita | ||
Gustaf Lövås | Albin Andersson, brudgummen | ||
Carin Swensson | bruden | ||
Magnus Kesster | pokerspelare Andersson | ||
Gaby Stenberg | växeltelefonist på Björkmans kontor | ||
Nils Jacobsson | Persson, boxare | ||
Eric Gustafson | fabrikör Magnusson | ||
Artur Cederborgh | målare | ||
John Botvid | målare | ||
Arne Lindblad | portier på Hotel Nordland i Berlin | ||
Erik A. Petschler | portier på Hotel d'Italia i Venedig | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | pokerspelare Andersson | ||
- | Ej krediterade: | ||
Nils Idström | Andersson, man på Inkassobyrån | ||
Betty Bjurström | en gäst på Hotel d'Italia | ||
Sol-Britt Pilotti (som Sol-Britt Agerup) | kontorist | ||
Gunnar Scheutz | tyrolare | ||
Evert Svensson | kontorspojken | ||
Carin Appelberg-Sandberg | tjock dam i foajén | ||
Albert Johansson | gäst på Hotel Nordland | ||
Paul Hagman | gäst på Rathauskeller i Berlin | ||
Leon Liljequist | ledare för Tyrolerkapellet | ||
Eric Sundquist | gäst på Rathauskeller | ||
Axel Isaksson | gäst på Hotel d'Italia | ||
Sixten Sparre | gäst på Hotel d'Italia | ||
Gerd Mårtensson | gäst på Hotel d'Italia | ||
Arne Hülphers | orkesterledare | ||
Gösta Hedén | trumslagare i Arne Hülphers orkester | ||
Charlie Hanson | gitarrist i Arne Hülphers orkester | ||
John Jändel | basist i Arne Hülphers orkester | ||
Erik Frank | dragspelare i Arne Hülphers orkester | ||
Erik Andersson | saxofonist i Arne Hülphers orkester | ||
Tony Mason | saxofonist i Arne Hülphers orkester | ||
Åke Warthel | saxofonist i Arne Hülphers orkester | ||
Gösta "Stam-Pelle" Petersson | trumpetare i Arne Hülphers orkester | ||
Gösta Redlig | trumpetare i Arne Hülphers orkester | ||
Gösta Törner | trumpetare i Arne Hülphers orkester |
Produktionsbolag | AB Wivefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Wivefilm | 1940 | |
Laboratorium | AB Kinocentralen |
En förväxlingshistoria, där nästan alla oavbrutet ger sig ut för att vara någon annan. I lustspelets form berättas om den bankruttmässige direktör Björkman, som representerar den italienska firman Francesco men håller på att förlora agenturen, om han inte kan få den rike grosshandlaren Andersson i Göteborg att gå i borgen för honom.
Medan Andersson skickar sin son John för att i hemlighet undersöka saken, först i Stockholm och sedan i Venedig, skickar Björkman sin dotter Mary och sin sekreterare, fröken Lind, till Venedig för att övertala Francesco. Alla tre möts på vägen och trasslar till allting ytterligare.
När Björkman får egendomliga brev från sin dotter, engagerar han två privatdetektiver men tar fel på dem och deras grannar, svält- och förvandlingskonstnärerna Hurtig och Flink, som genast förklarar sig beredda att resa vart som helst mot ett kontant förskott. De avreser genast till Venedig och ingriper energiskt i handlingen, skickar så sensationella telegram till Björkman att han tror dottern råkat i klorna på vita slavhandlare.
Men så reder allt upp sig. Mary lägger definitivt av sin herrkostym, i vilken hon uppträtt som sin egen lillebror. Hon och John får varandra och pappa Björkman får behålla agenturen. De enda förlorarna är Hurtig och Flink; de förlorar definitivt ansiktet.
Censurnummer | 61172 |
---|---|
Datum | 1940-03-06 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2682 meter |
Kommentar | Aktindelning: 583-579-557-548-415 = 2682 meter. Aktlängder: 583, 579, 557, 548, 415. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2682 meter |
Längd i minuter | 98 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Stockholms recensenter föll inte i farstun för Lillebror och jag, även om flera spådde stor publikframgång för filmen. O R-t i DN kallade den "rena pippin. . . en sällsam blandning av fars och lustspel". Han skriver: "Den hör till det stolligaste Weyler Hildebrand gjort. Men det skall villigt erkännas att de flugiga upptågen bitvis äro genomförda med både fart, humör och handlag. Hildebrand kan göra fars, där blommar hans fantasi i hundra dårfinkidéer, och han har blivit ganska driven när det gäller att genomföra dem."
Andra, t ex Roderick i SvD, är ovanligt kritiska:
"Weyler Hildebrand har i flera lustspel visat sig kunna ge farsupptågen den rätta farten och snärten. Men han har stora svagheter. Tyvärr saknar han i hög grad omdöme. Han har energi och kraft i regiarbetet, men han tager för burdust och grovt på sina uppgifter. Elegans är sannerligen inte hans starka sida.
I Lillebror och jag (-) har Hildebrand riktigt släppt gäcken lös. Delvis med kastrofala verkningar. Han har velat göra en svensk crazy. Försöket har misslyckats, emedan Hildebrand förbisett, att även en crazyfilm kräver ett visst mått av logik och rimlighet. Den amerikanska crazyfilmen brukar exempelvis ha en syftning, vara ett stycke satir. Lillebror och jag är en rad pajasupptåg, en räcka sketcher, utan verklig motivering. Lustigheterna i Hildebrands film komma inte naturligt, kvickheterna äro krystade och andtrutna. Det är flåshumor av ett mycket genant slag. Skämtet i denna film står på en beklämmande låg nivå. Det trampas då och då gällt och grundligt i klaveret."
Inför Elof Ahrle i huvudrollen ställer sig nästan alla recensenter tveksamma. Edg skriver i SocD att det verkar som om han ville bli en svensk Robert Taylor, "charmör ända ut i manicuren". Ahrle får, skriver han, "inte i en enda liten scen något utlopp för sin komiska talang".
Roderick: "Elof Ahrle missbrukas ganska grundligt. Han har fått en stel och otacksam charmörroll. Hans komiska ådra har täppts till med sorglig verkan. Birgit Rosengren spelar sin dubbelroll piggt och skälmaktigt. Hon är faktiskt ljuspunkten."
O R-t talar om Birgit Rosengrens "knubbiga charm" och fortsätter: "Hon är verkligen en utomordentligt behaglig liten person och avslöjar dessutom här ett briljant subretthumör och en ingalunda oäven skådespelersketalang då hon uppträder både som sig själv och sin lillebror. (-) Lillebror och jag är först och främst Birgit Rosengrens film. Hon är här en svensk Anny Ondra, men oändligt mycket trivsammare än den tyska skådespelerskan."
Lillebror och jag kan sägas vara typisk för den slags publiksäkra produktion som de ledande svenska filmbolagen, i detta fall Wive i samarbete med SF, hade inlett under 1930-talet och med stora produktionstekniska och ekonomiska resurser fortsatte under 1940-talet. I dessa filmer samlade man så många som möjligt av Sveriges vid denna tid mest populära filmskådespelare, alltifrån "pessimisten" Eric Abrahamsson till de för varje film alltmer lössläppt dåraktiga och upptågsglada Åke Söderblom och Thor Mo!déen.
Weyler Hildebrand hade skrivit manuskriptet tillsammans med Torsten Lundqvist och även regisserat filmen. Men innan ämnet kom i hans händer, hade det gått igenom flera andras. SF hade i december 1935 inköpt filmrätten till pjäsen, vilken i kontraktet angavs som "en österrikisk farsoperett med namnet "Ich und mein Brüderchen". I köpet hade medföljt rätt att använda det av den inom tysk film i början av 1930-talet verksamme tyske författaren Herbert Rosenfeld utarbetade filmmanuskriptet på ämnet. SF hade fr o m den 15 maj 1936 engagerat Gunnar Tannefors som fast anställd manuskriptförfattare, och hans första uppdrag blev att av Rosenfelds manuskript göra ett svenskt inspelningsmanuskript med titeln "Min lilla bror och jag". Men herrarna på SF blev inte nöjda med resultatet. Avtalet med Tannefors förnyades visserligen för en kortare tid, men ämnet fick vila i tre år. Då uppdrog man åt Sölve Cederstrand och Gösta Rodin att utarbeta ett filmmanuskript att levereras den 20 september 1939. Inte heller detta manuskript blev man nöjd med. Då fick Weyler Hildebrand och Torsten Lundqvist hand om saken, och deras manuskript spelades in.
Filmen spelades in under sista dagarna i december 1939, januari, och första hälften av februari 1940, nästan helt i SF:s ateljéer i Råsunda. De exteriörbilder som förekom från bl a Venedig, torde vara tagna utan någon medverkan av filmens huvudrollsinnehavare. Spelscenerna i Venedig med det unga paret i en gondol var i varje fall helt inspelad i ateljé och med bakprojektion.
Avsnitt ur Lillebror och jag ingick senare i kavalkadfilmen Åke klarar biffen (1952/4).
Ämnet lades senare i bearbetat skick (och anonymt) till grund för ytterligare två svenska filmer: Peggy på vift (1946/10) och Två sköna juveler (1954/35).
1939-12-28 | 1940-02-23 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige |
Sverigepremiär | 1940-03-11 | Skandia | Eskilstuna | Sverige | 98 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1940-03-11 | Palladium | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
1940-03-11 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 98 min | ||
Urpremiär | 1940-03-11 | Skandia | Eskilstuna | Sverige | 98 min | |
1940-03-11 | Palladium | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
1940-03-11 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 98 min |
Originaltitel | Får jag bli Er gondoljär, Signorina? | |
---|---|---|
Kompositör | Mac Morris | (1940) |
Textförfattare | Dardanell | (1940) |
Sångare | Elof Ahrle |
Originaltitel | Jag är en glad tyrolare | |
---|---|---|
Kompositör | Leon Liljequist | |
Orkester | Leon Liljequists Tyrolerkapell |
Originaltitel | På sätervallen | |
---|---|---|
Kompositör | Leon Liljequist | |
Orkester | Leon Liljequists Tyrolerkapell |
Originaltitel | Väva vadmal |
---|
Originaltitel | Flickan hon går i ringen |
---|
Originaltitel | The Hot Gavotte | |
---|---|---|
Kompositör | James Cavanaugh | (1939) |
John Redmond | (1939) | |
Frank Weldon | (1939) |
Originaltitel | Luciaparodi | |
---|---|---|
Kompositör | Teodoro Cottrau | ("Santa Lucia") |
Textförfattare | Weyler Hildebrand | |
Sångare | Tatiana Angelini | (dubbningsröst) |
Originaltitel | Belle nuit, ô nuit d'amour. Ur Les contes d'Hoffmann | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Offenbach | (1881) |
Textförfattare | Jules Barbier | (fransk text 1881) |
Michel Carré | (fransk text 1881) | |
Ernst Wallmark | (svensk text 1881) | |
Emil Grandinson | (svensk text 1912) |
Originaltitel | Tre giorni sono che Nina | |
---|---|---|
Kompositör | Giovanni Battista Pergolesi |
Originaltitel | Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch | |
---|---|---|
Kompositör | Felix Mendelssohn-Bartholdy | (1842) |
Förväxlingar |
Utklädsel |
Venedig |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1460 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Kopia |
Affischdesign | Sven Lundqvist |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Bror Ekegrens boktryckeri |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Textkartong |
---|---|
Arkivalietitel | Lillebror och jag |
Storlek | 213x149 mm |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Lillebror och jag. |
Omfång | 185 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Lillebror och jag. |
Omfång | 48 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Ja |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Ja |
Typ | Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |