På livets ödesvägar (1913)

Media (36 st)

Originaltitel	På livets ödesvägar : Skådespel i 4 akter
Filmtyp	Kortfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Mauritz Stiller
Manus	Peter Lykke-Seest
Förlaga	Rosen på Tistelön (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1913-10-06

Medverkande

Carlo Wieth
Benjamin Green, fiskarson

Clara Pontoppidan (som Clara Wieth)
Eleonore Renskiöld

Emil Bergendorff
Arthur Renskiöld, godsägare, Eleonores far

Jenny Tschernichin-Larsson
Eleonores mor

William Larsson
Green, fiskare, Benjamins far

Stina Berg
Benjamins mor

Visa fler

Handling

Benjamin, den fattige fiskarsonen, och Eleonore, dotter till godsägare Renskiöld, älskar varandra, men när denne kommer underfund med det, gör han allt för att skilja dem åt. Det lyckas...

Visa hela handlingen

Press

Inga recensioner har återfunnits i stockholmspressen, vare sig omedelbart efter filmens premiär eller senare. Dagen efter filmens premiär i Malmö skrev SDS: "I hufvudrollerna spelar...

Visa all press

Benjamin, den fattige fiskarsonen, och Eleonore, dotter till godsägare Renskiöld, älskar varandra, men när denne kommer underfund med det, gör han allt för att skilja dem åt. Det lyckas också. Benjamin går till sjöss, medan Eleonore lovar att troget vänta på honom.

Godsägaren har emellertid dåliga affärer och hotas av konkurs. En spekulant på godset, den rike Johnstone från Amerika, infinner sig tillsammans med sin son. De tas älskvärt emot och Johnstone junior börjar genast uppvakta Eleonore, som dock skrattar ut honom.

Samtidigt får Benjamins föräldrar underrättelse om att fartyget, där Benjamin tagit hyra, har gått under med man och allt. Eleonore är förtvivlad av sorg.

Men Benjamin har blivit räddad av ett band smugglare, som tagit upp honom som en av de sina. De kidnappar sonen till ägaren av en lustjakt, som kastat ankar utanför deras tillhåll, och begär en hög, kontant lösenpenning.

Under tiden har godsägarens ekonomiska situation blivit desperat. Enda utvägen är att Eleonore accepterar att gifta sig med unge Johnstone. Efter lång övertalning går hon med på det.

I smugglarlägret har Benjamin emellertid under ett supgille lyckats befria den kidnappade pojken och ror ut med honom till lustjakten, vars ägare furstligt belönar honom med en check på 4.000 pund.

Benjamin återvänder nu hem, lagom för att bland åskådarna utanför kyrkan kunna bevittna hur Eleonore kommer brudklädd för att gifta sig med Johnstone junior.

Men utanför kyrkporten får Eleonore syn på Benjamin och då vänder hon och vägrar gå in i kyrkan.

Med sina 4.000 pund räddar Benjamin godset, och får Eleonore som belöning.

Pressreaktion Svensk filmografi

Inga recensioner har återfunnits i stockholmspressen, vare sig omedelbart efter filmens premiär eller senare.

Dagen efter filmens premiär i Malmö skrev SDS: "I hufvudrollerna spelar det här redan så kända och uppskattade danska skådespelarparet Wieth. Det är att hoppas, att det ej endast är ett 'gästspel'. Det vore otvifvelaktigt en stor vinst för A. B. Svenska Biografteatern att medelst ett längre engagemang binda dessa båda ypperliga filmskådespelare vid företaget. Särskilt fru Wieth är utmärkt; hon kan utan tvifvel räknas bland nutidens bästa kvinnliga filmdivor.

Innehållet i det nya dramat är godt, och utförandet naturligtvis med tvenne så eminenta krafter i de främsta uppgifterna utmärkt. Iscensättningen är mycket lyckad."

Följande dag upprepade SkD ordagrant delar av recensionen utan att ange dem som citat.

Kommentar Svensk filmografi

På livets ödesvägar spelades in i augusti 1913. Dess anknytning till Emilie Flygare-Carléns roman "Rosen på Tistelön" är ytterst obetydlig och består egentligen endast i västkustmiljön (inspelad i Dalarö) och vissa i romanen förekommande personer. I det kontrakt, där författaren Peter Lykke-Seest säljer manuskriptet till Svenska Bio (bevarat i SF:s arkiv), finns heller ingen referens till Flygare-Carléns roman utan Lykke-Seest försäkrar att manuskriptet är hans eget originalarbete.

Manuskriptet till filmen är bevarat i ett exemplar, som kunnat identifieras som Stillers regiexemplar. Det innehåller talrika ändringar, tillägg och strykningar, samtliga gjorda med Stillers handstil. Utom detta exemplar, som finns i SFIs samlingar, finns (hos SF) ett exemplar, som varit arbetsexemplar för inspicienten Nils Elffors och som innehåller talrika anteckningar om scener, scenändringar, rekvisita m.m., gjorda med hans handstil.

Manuskriptet bär titeln "Fiskarens son" med undertiteln "Lustspel i 3 akter". Förutom att Stiller förändrat filmens karaktär av lustspel, har han också förflyttat handlingen från Kanadas ostkust, dit Lykke-Seest förlagt den, till svensk miljö. Han har även företagit andra, genomgripande förändringar av innehållet.

På livets ödesvägar betraktades länge som i sin helhet förlorad, men våren 1980 återfanns tre kortare avsnitt, som förvärvades av SFI. De visar en interiör hos familjen Renskiöld, när herrarna Johnstone första gången kommer på besök, vidare några scener från smugglarnas läger på stranden med en kikarbild av vraket, där de hittar den skeppsbrutne Benjamin, samt slutligen ett par korta bilder av lustjakten. Totalt utgör avsnitten 44 meter, vilket motsvarar en visningstid av två och en halv minut.

På livets ödesvägar är den första av Stillers filmer, för vilken uppgifter föreligger om dess utlandsförsäljning. Enligt i SFs arkiv förvarade avtal och noteringar såldes filmen under 1913-1915 till Danmark, Norge, Finland, Belgien, Storbritannien, Irland, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Italien, Österrike, Ungern, Albanien, Montenegro, Grekland, Turkiet, Kanada, USA, Sydamerika, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Därvid levererades tio kopior till Storbritannien samt åtta kopior till USA och Kanada.

Emilie Flygare-Carléns (1807-1892) "Rosen på Tistelön" kom ut 1842 och har i mer eller mindre fri bearbetning spelats in vid flera tillfällen: Rosen på Tistelön eller Grottöns hemlighet (1915/23), Havsgamar (1916/5) och Rosen på Tistelön (1945/17).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se