Petri tårar (1995)

Media (2 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Bland hjälmar och trikåer – medeltiden på film"

Originaltitel	Petri tårar
Svensk premiärtitel	Petri tårar
Samproduktionstitel	Ihmeelliset kyyneleet (Finland)
Videotitel i Sverige	Petri tårar

Regi	Erich Hörtnagl
Manus	Jonas Cornell Erich Hörtnagl
Producent	Anders Granström
Produktionsledare	Anders Durvall
Foto	Rolf Lindström
Scenograf	Jan Olof Ågren
Klippning	Lasse Lundberg
Ljudtekniker	Olle Unnerstad
Regiassistent	Nina F. Grünfeld
Regi, andrateam	Lasse Lundberg
Scripta	Marianne Wallin
Dramaturg	Kirsten Bonnén Rask (som Kirsten Bonnén-Rask)
Inspelningsledare	Patrick Ryborn
Produktionsassistent	Linda Ahnell Jessica Lundeberg
Inspelningsassistent	Lotti Carlgren
Produktionsekonom	Birgitta Levin
Pressinformation	Eva Svendenius Kerstin Lofjärd
Filmkonsulent	Peter Hald
B-foto	Lars Karlsson
Stillbildsfoto	Mikael Silkeberg
Foto, andrateam	Dan Myhrman
Fotoassistent	Calle Von Sydow Persson (som Calle Persson)
Elektriker	Bengt Steiner
Elassistent	Daniel Lind Stefan Carlsson
Passare	Martin Bergenström
Ljussättare	Sten Lindberg
Negativklippning	Kerstin Hellgren
Optisk printer	Gunnar Ahlgren
Kompositör	Haimo Wisser
Exekutör	Maria Ausserlechner (assistent musik)
Musiker	Franz Hackl Karl Fischer Angelika Hensler Peter Quehenberger
Scenografiassistent	Anneli Scheutz
Snickare	Hans Hedberg Magnus Hedvall Örjan Kriström Johan Norrby Göran Nilsson Michael Kollberg (assistent) Daniel Lindström (assistent) Andreas Ohlsson (assistent)
Dekormålare	Malin Hallqvist Alfonso Sangüesa Bengt Hård Anna-Lena Hansen My Leffler Frida Thofelt Ann Lillqvist (assistent) Anna Lerbom (assistent)
Rekvisita	Britta Rehn Mari Eriksson
Rekvisitaassistent	Sofia Skans
Kläder	Gunilla Norlund Anneli Edström
Sömmerska	Cecilia Löfström (chef) Karin Sjöstedt Ruth Andersson
Skräddare	Mats Norin
Maskör	Kaj Grönberg
Smink	Caroline Löthner Maria Strid
Chaufför	Benny Öhman Per Wahlgren
Byggledare	Magnus Sjöholm Lars-Göran Floser
Klädassistent	Sofia Hoas Tove Carlgren Lisa Hansson Jeanette Johansson
Sminkassistent	Karin Westholm Anna Nordberg
Catering	Christin Oldenborg Paul Bergström
B-ljud	Carlos Contreras
Ljudläggning	Bengt Löthner
Mixning	Bengt Löthner
Övrig medarbetare	Anders Granström Waldemar Falck (antikvarisk kontrollant) Svante Gärdek (skulptör) Björn Söderberg (pyrotekniker) Kimmo Rajala (stuntman) Salek Altauz (fäktinstruktör) Lotta Rudman (patinerare) Lars Klettner (optiskt ljud) Jan Lundkvist

Izabella Scorupco	Marcellini/Carla
Carl-Einar Häckner	Mark
Rolf Lassgård	borgmästaren
Enrico Bonavera	Tabarin
Lasse Pöysti	krymplingen
Leif Andrée	kastraten
Ritva Valkama	biskopen
Erika Höghede	Luisa
Marianne Hedengrahn	änka och nunna
Jan Malmsjö	Herr von Toppler
Robert Sjöblom	kort bror
Asko Sarkola	lång bror
Mats Bergman	luggsliten präst
Bernt Ström	fångvaktaren
Niklas Falk	riddaren
Åke Lagergren	flintskallig prelat
Elisabet Svensson	sekreteraren
Johanna Sällström	fröken Karin
Lennart Bäck	vakten Jerker
Patrik Troedsson	självmördaren
Christer Hall	rådsherren
Per-Gunnar Hylén	en vakt
Henry Ottenby	domedagsprofeten
Stig Troedsson	Marcellinis kusk
Thomas Wrisemo	en spetälsk
Mårten Klingberg	snobben
Magnus Engström	gycklaren
Mats Flink	borgmästarlakejen
Lena Ingmansson (som Lena Bolin)	borgmästarpigan
Johan Kylén	borgare
Rino Brezina	borgare
Irene Duckert	borgarfru
Lena Bogegård	borgarfru
Annika Fehling	borgarfru
Margareta Lindholm	borgarfru
Bengt Hård	skärsliparen
Tovan Obrador	horan
Morten Jonsson	tiggaren
Janne Ström	slaktaren
Yvonne Karlsson	fiskmånglerskan
Patrick Jonsson (som Patrick "Palten" Jonsson)	vasallen
Anna Lerbom	stand-in för Izabella Scorupco

Produktionsbolag	MovieMakers Sweden AB
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	AB Svensk Filmindustri
	TV4 Nordisk Television AB
	FilmTeknik AB
	Northern Lights Film & TV Produksjon A/S
	Kenneth Madsen Filmproduktion A/S
	Kinotuotanto Oy
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1995
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	SF Video	1995
Laboratorium	FilmTeknik AB
Mixning	Tonservice Löthner & Löthner KB

Till hansastaden Visby anländer 1483 den unge, levnadsglade och förföriske italienaren Carlo Marcellini. Tillsammans med två kumpaner, Tabarin och en man som spelar krympling, reser han runt i Europa och säljer undermedlet Petri tårar. Utan passersedlar mutar de sig med sin gycklarvagn förbi stadsvakten.

Stadens burgne borgmästare är en hård man, som ogillar lurendrejare och rånare, vilka han torterar utan förbarmande. Han för en häftig kamp mot biskopen och kyrkan, vilka han vägrar ge pengar. Hans svaga punkt är kärleken till ende sonen Mark, som sörjer sin nyligen avlidna käresta Susanna. Borgmästaren vill att Mark i stället ska gifta sig med dottern till den tyske välborne herr von Toppler, något som Mark själv sätter sig emot. Borgmästaren försöker också föga framgångsrikt göra en man av Mark genom att låta undervisa honom i svärdfäktning.

Från sin gycklarvagn säljer Marcellini sitt elixir, som botar allt och även förlänger livet. För att övertyga de köpare som kräver bevis för detta lovar han att efter precis sju dagar återuppväcka de som dött i staden de senaste tio åren. Mark, som hört det hela, får genast förhoppningar om att få återse sin älskade Susanna. Mannen som spelar krympling uppviglar folket mot Marcellini, och för att tygla dem får krymplingen smaka elixiret. Krymplingen kastar genast sin krycka och börjar dansa.

För att ytterligare öka sin trovärdighet lovar charlatanen Marcellini att inte tala förrän efter sju dagar och låter folket kedja fast hans vagn och föra bort hästarna. Tabarin tycker det hela har gått för långt och vill att de ska ge sig av. Bakom Marcellinis skägg och peruk döljer sig i själva verket en kvinna, Carla.

Hos kyrkan växer oron över den utländske kättaren. Försäljningen av vigvatten minskar drastiskt, då folk i stället köper Petri tårar. I vagnen blandar Marcellini sitt elixir och färgar det med blått pulver. En ström av oroliga stadsbor kommer dit och ber honom att inte återuppliva deras oönskade släktingar; två bröder vill inte uppliva fadern och en änka, som blivit nunna, vill inte ha sin man tillbaks i livet. Till samtliga skriver Marcellini en lapp som meddelar att endast borgmästaren kan upphäva hans löfte.

Mark kommer också till Marcellini, men kräver att han ska väcka Susanna till liv igen. Som borgmästarens son har han stor makt och om inte detta sker, garanterar han Marcellini en smärtsam död. Mark visar Marcellini en medaljong med ett porträtt av Susanna och låter honom lukta på en näsduk med hennes parfym.

På kvällen sörjer Mark vid Susannas grav. Som i en dröm ser han en kvinna i vit klänning och känner doften av Susannas parfym. Han jagar ifatt kvinnan och finner Carla, som återskapat parfymen för att locka honom. Carla berättar att hon lever ensam efter att en tid ha gått i kloster på grund av att hennes älskade kom tillbaka helt förändrad efter ett krig i Flandern. Till Marks förvåning försvinner hon spårlöst i natten.

En intrigerande kastrat berättar för biskopen att han funnit en av Marcellinis lappar till borgmästaren, och undrar om det inte enbart är biskopen som tillåts häva löften. Borgmästaren får en massa pengar av stadsborna för att be Marcellini att häva löftet. Biskopen anländer till borgmästaren och kräver att han ska få bort den utländske humbugen. Tabarin, som älskat med borgmästarens köksa, har hört samtalet och springer för att varna Marcellini. Med huva för ansiktet har dock denne redan rövats bort. Det visar sig vara nunnan som fattat tycke för ynglingen. Naken vänder sig nunnan bort från Marcellini, som i kärleksakten ersätts av Tabarin, som förföljt kidnapparna.

På stranden träffar Mark återigen Carla, som han kallar Syster Natt. Carla kastar sig i vattnet och försvinner, men dyker strax upp igen. Mark kan inte simma, men Carla lovar att lära honom det så att han kan rädda sin käresta från att drunkna om det skulle behövas. På Marks häst rider de till staden, där Carla på nytt försvinner Hon antastas av män som försöker förgripa sig på henne, men räddas av "krymplingen".

Prästerskapet fortsätter att oroa sig över Marcellinis framfart. Med biskopens tysta medgivande sänder de kvinnan Luisa till Marcellini för att förföra honom och locka honom till att tala och sålunda bryta sitt löfte. Marcellini motstår Luisas frestelser utan att säga något. För biskopen förklarar Luisa att hon själv blivit galen av vällust, och att Marcellini har två väldiga manslemmar, en fram och en bak. Prästerna konspirerar mot biskopen för att han inte gör något.

Carla lär Mark att simma. De kysser varandra i vattnet och älskar på stranden. Men de är iakttagna av en spetälsk. När Carla smiter från den sovande Mark för att hämta sina gömda manskläder upptäcker hon till sin förtvivlan att de är borta. Hon springer genom natten och faller ned i en grotta där den spetälske bor. Mark har redan hunnit tillbaka till staden och ser när Carla senare springer in i Marcellinis vagn. Han knackar på och blir förvånad när han inte hittar någon Syster Natt i vagnen. Carla hade redan hunnit klä om till Marcellini.

Nästa dag går Marcellini till badstugan. Där tar Carla av sig sin manliga förklädnad och kliver ned i ett stort badkar. Hon får snart sällskap i badkaret av Mark. Han visar sin kärlek till henne genom att släppa Susannas medaljong i vattnet. Efter ett tag kommer Luisa in till dem och kliver ned i badet och erbjuder sig till dem båda.

Under tiden har borgmästaren otåligt väntat på Mark, som ska träffa herr von Toppler med dotter. När han får reda på var Mark är rusar han till badhuset och anklagar Mark för att ha svikit honom. Han arresterar både Carla och Luisa, vilka kastas i fängelsehålorna. Borgmästaren hotar tortera Carla om hon inte berättar vem hon är. Luisa, som har känt igen Carlas fickspegel från sitt besök i Marcellinis vagn, räddar henne genom att säga att hon är trollkarlens älskarinna.

Mark bönar sin far om att släppa kvinnorna, men när denne motvilligt gått med på det har Carla och Luisa, med hjälp av Tabarin, redan överlistat fängelsevakten och flytt. I trollkarlens vagn tar Luisa av sig Marcellinis kläder, som hon använt vid rymningen. Hon hittar en lösmustasch och inser hur det hela hänger ihop. Utanför vagnen försöker Mark övertala Carla att få träffa Marcellini för att be honom att inte återuppliva Susanna då han nu är kär i Carla. Ut kommer Luisa utklädd som Marcellini och försöker rädda situationen. Mark påpekar lyckligt att löftet brutits i och med att Marcellini talat, och Carla tvingas söva honom för att tysta honom.

Biskopen har fått höra att prästerna vill få honom att abdikera. Han tvingas därför skrida till handling och försöker på kvällen få folkhopen på torget att förgöra djävulens emissarie Marcellini. Men när han vill att folket ska falla i bön innan de går till verket reser sig Luisa upp och ger Marcellini sitt stöd, de andra följer efter. Biskopen tvingas fly därifrån.

Följande dag är dagen då de döda ska återuppstå. När det är en timme kvar till utsatt tid, kastar en upprörd folkmassa sten på borgmästarens fönster för att få honom att förmå Marcellini att låta de döda stanna kvar i sina gravar. Motvilligt låter borgmästaren sig övertalas, då han inser att han kan vinna folkets gunst.

Efter borgmästarens vädjan häver Marcellini beslutet att uppväcka de döda, men först tillskansar han sig en kassakista samt ett intyg från borgmästaren att de bett honom avstå från sitt löfte och att han kan uppväcka döda. När lurendrejarna givit sig av beordrar borgmästaren sina soldater att råna deras vagn och döda alla däri. Vad han inte vet är att Mark fortfarande ligger nedsövd i vagnen.

En spetälsk kommer till borgmästaren. Det är han som tagit Carlas manskläder, och han berättar också att han sett Carla och Mark älska på stranden. Borgmästaren inser att Mark är i vagnen, och rider iväg för att rädda sin son. När han anländer till platsen för överfallet har Marcellini med anhang redan överlistat soldaterna och flytt. Borgmästaren är tacksam att Mark är i livet, men förtvivlad över att han är försvunnen.

Några år har förflutit och Marcellini/Carla säljer sitt elixir som förr. Till hjälp finns nu två tillskott i gycklarskaran: Mark och parets gemensamma barn.

Censurnummer	133410
Datum	1995-07-21
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2752 meter
Kommentar	Aktlängder: 558-520-557-567-550 = 2 752 meter.

Bildformat	1.85:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2752 meter
Längd i minuter	100 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var nedgörande kritiska mot regissören Erich Hörtnagl och hans debutfilm Petri tårar. Recensionsrubriker som "Obegåvat och pinsamt" (SDS), "En medeltidskalkon" (Arbetet), "Klumpig dialog i kärlekssaga" (DN), "Kalkon med snopp och tuttar" (iDag) och "Medeltida filmmörker" (GP) talar sitt tydliga språk. Försonande drag hittade recensenterna i en skicklig scenografi, duktiga klädskapare och ett snyggt foto. Den som fick utstå hårdast kritik var Carl-Einar Häckner, i mindre grad Izabella Scorupco, medan flera menade att filmen slösade bort talanger som Rolf Lassgård och Marianne Hedengrahn.

Helena Lindblad, DN: "Att regissören Erich Hörtnagl vågar trampa medeltida mark är modigt, men dumdristigt. Sedan Monty Python-humorn en gång för alla totalt underminerat den sortens miljö blir nu de burleska scenerierna och fysionomierna ofrivilligt komiska, särskilt i kombination med en bitvis klumpig dialog och grovt tillyxade karaktärer. Filmen spretar åt flera håll samtidigt, buskis, försök till ett elegant förvecklingsdrama och känslig kärlekssaga, utan att Hörtnagl riktigt bestämt sig för en riktning.

Men intrigen i Petri tårar, som bygger på en kortnovell av Peter Kihlgård med samma titel, är fyndig och drivet berättad. En historia som Hörtnagl broderat ut med en kärlekskrank borgmästarson (Häckner) som sörjer sin döda fästmö, men samtidigt dras till den Tintomara-liknande främlingen spelad med självsäkerhet och övertygelse av Izabella Scorupco."

Jan-Olov Andersson, AB: "Regissören Erich Hörtnagl har haft svårare att hitta en kontinuerlig stil för sin film. Ibland är allt övertydligt, som i en barnfilm. Men med jämna mellanrum tar han oss också med in i sexorgierna i ett badhus. De scenerna känns mest som en ursäkt för att Scorupco (främst) och andra kvinnliga skådisar ska få visa tuttarna. Sensualismen är totalt frånvarande, regissören borde kanske ha tjuvtittat på tunisiska Halfaouine - bakom slöjan före inspelningen.

Scorupco är, faktiskt, mer övertygande som man än kvinna. I rollen som Carla får hon mest gå omkring och se söt ut. Och även hennes repliker låter stundtals mer nutid än medeltid. Om Häckner är filmens katastrof, finns i gengäld några starka birollsfigurer."

Gunnar Rehlin, iDag: "Alltnog - Petri tårar är alltså en riktigt dålig film. Att den trots det får 'i' (ett i) beror till stor del på att Rolf Lassgård spelar rikemannen som ska klås på pengar. Honom är det alltid kul att beskåda, även i sammanhang som Petri tårar.

I övrigt får vi se en ofta osammanhängande historia med gapande logiska luckor (varför tar det t ex en gång en hel natt att rida från en strand till stadsporten, medan det nästa gång är möjligt att springa sträckan på några minuter), en klaustrofobisk scenografi, som ofta utspelas i ett förvirrande mörker, en oerhört konstig blandning av nästan barnslig humor och försök till s k mustig realism (komplett med likmaskar och bisarra sexorgier inne på ett badhus) och ett komplett misslyckat försök att göra en film som både ska vara rolig och spännande (den är intetdera).

Izabella Scorupco är söt och en inte oäven aktris, medan hennes motspelare Carl-Einar Häckner - tja, han borde nog inte ha öppnat munnen. Dels låter det hela tiden som om han läser sina repliker innantill, dels framstår hans göteborgska som oerhört apart (speciellt ställt i relation till de dialekter hans far, Lassgård, och andra i hans omgivning talar). Instruerad av en tuff regissör skulle Häckner kanske kunna vara bra - i det här sammanhanget är han det definitivt inte."

Bo Ludvigssson, SvD: "Ambitionsnivån är sympatisk. Men Hörtnagl förefaller osams med sig själv när det gäller hur att få det uppsluppet dåraktiga att stillna i grundtemats allvar. Han väljer farsartade grimaser och burleskerier, fastnar också med ena benet i sagoäventyrets actionfälla och får ingen fason på kärleken. Petri tårar påminner lite om några Decamerone-tablåer, om Ronja Rövardotter och Hans Alfredsons Vargens tid.

Långfilmsdebuterande Erich Hörtnagl, som är filmutbildad i Italien och verkat som regiassistent vid åtskilliga svenska inspelningar, är dock bekväm i det rent filmtekniska hantverket och förmår skapa rumsillusioner med Jan Olof Ågrens dekor och Gunilla Nordlunds kostymer. Bildmässigt är det därför objektivt sett inte mycket att klaga på; här finns avskurna perspektiv och mättade färger i fotografen Rolf Lindströms suggestiva ljusdunkel långt borta och nära. Ibland blir det riktigt stämningsfullt mellan ekande kyrkorum och urtida raukar. Men också tillgjort i bilder och situationer utan djupare uttryck och riktigt flyt. Kostymfilmen är en besvärlig genre."

Mats Johnson, GP: "I filmens reklammaterial berömmer Hörtnagl personkemin mellan sina två unga stjärnor - tyvärr sprakar det inte så värst uppe på bioduken. Petri tårar är nämligen en långtråkig och pratig film som spretar åt för många olika håll. Äventyrsdrama, kärleksfilm och komedi kryddat med malplacerade sexscener. Karaktärer introduceras för att sedan mystiskt försvinna ur handlingen. Ett tag trodde jag att detta öde även drabbat den ridderlige Mark men till slut dök han upp bredvid en gotländsk rauk.

Annars börjar filmen inte så oävet. Scenografin känns medeltida autentiskt skitig och persongalleriet är av det mustiga slaget."

Bertil Palmqvist, Arbetet: "Det hela är i och för sig snyggt gjort. Inspelningen skedde på Gotland så en hel del hjälp med medeltidsstämningen fick man.

Men scenografen Jan Olof Ågren och kostymmakerskan Gunilla Norlund har ändå fått ligga i och Rolf Lindström har snyggt fotograferat deras mödor.

Rolf Lassgård som stor och bullersam borgmästare tar ut de svängar som finns i manuset och Lasse Pöysti gör en festlig figur som skojarens medhjälpare.

Överhuvud taget är rollbesättningen generöst tilltagen, Marianne Hedengrahns kåta nunna och Jan Malmsjös tyska rikemanskrämare för att nämna ett par.

Tyvärr kan inte ens så rutinerade rävar rädda detta ambitiösa men omöjliga manus.

Slutresultatet blir något som bra mycket liknar en medeltida kalkon."

Jan Aghed, SDS: "Väl släppta så långt som till inspelningsmiljöerna, en blandning av gotländska raukar, Visby ringmur och ateljé, lyckas regissören Hörtnagl och hans skådespelare till fullo infria de misstankar som någon produktionsansvarig i tid borde ha hyst om att det hela riskerade att likna buskis och amatörspektakel. Vilket det mycket riktigt gör. Jan Malmsjö har en skonsamt liten roll, men andra kapaciteter, Rolf Lassgård som gniden och despotisk borgmästare och Marianne Hedengrahn som kättjefull nunna, tar väl till vara rikliga tillfällen att verka malplacerade, för att utrycka saken milt. Den sistnämnda har den tunga plikten att hamna i sketcher som tyder på att Hörtnagl inspirerats av den burleska erotiken i Boccaccios 'Decamerone' ".

Inspirerats är kanske inte rätta ordet; slutresultatet är obegåvat och pinsamt, på sin höjd något för den tyska mjukporrmarknaden, som likaså borde vara en given adressat för de fjantiga, groteskt anakronistiska sexscenerna under och ovanpå Östersjön mellan Isabella Scorupco och Carl-Einar Häckner. Skådespeleri är det inte någonsin fråga om från någondera hållet: bägges insatser i den vägen förtjänar en barmhärtig tystnad. Och filmen gör anspråk på samma behandling."

Kommentar Svensk filmografi

Petri tårar var österrikaren Erich Hörtnagls (f 1950) första egna långfilm. Efter att ha studerat måleri, grafisk formgivning och fotografi i Wien, genomgick han filmutbildning vid Centro Sperimentale di Cinematografia i Rom 1976-79. I Italien regisserade han flera egna kortfilmer och arbetade som assistent på bl a Fellinis Casanova (1976). 1979 kom Hörtnagl till Sverige, där han arbetat som produktionsledare och regiassistent på en rad film- och TV-produktioner, bl a TV-serierna Jane Horney (1985), Strindberg - ett liv (1985) och Kopplingen (1991).

Som produktionsledare på TV-serien Apelsinmannen (1992) samarbetade han för första gången med regissören och författaren Jonas Cornell (f 1938). Tillsammans skrev Hörtnagl och Cornell sedan manus till Petri tårar, som bygger på en novell med samma namn av författaren Peter Kihlgård (f 1954). Till en början var Kihlgård också inkopplad på manuset och utvecklade sin berättelse ytterligare.

När Hörtnagl visade filmens synopsis för producenten Anders Granström (f 1953) på MovieMakers Sweden AB tände denne genast på idén och drev sedan projektet efter det att andra produktionsbolag kommit till.

Fotomodellen och sångerskan Izabella Scorupco (f 1970) kom till Sverige från Polen på 70-talet. Hon filmdebuterade i Staffan Hildebrands (f 1946) ungdomsfilm Ingen kan älska som vi (1988/12). Ingen av de filmroller hon erbjöds därefter lockade henne förrän rollen som Carla/Marcellini dök upp. Samma år som Petri tårar hade premiär (1995) fick hon sitt internationella genombrott i rollen som James Bond-bruden Natalya i GoldenEye.

Före rollen som Mark i Petri tårar hade trollkarlen och ståuppkomikern Carl-Einar Häckner (f 1969) på film tidigare bara haft en replik och en liten roll som varietéartist i Änglagård (1992/4). Humorvetenskapliga forskningsrådet tilldelade honom 1994 priset "Årets roligaste svensk".

Petri tårar var en nordisk samproduktion med en budget på 17,5 Mkr. TV 4 följde filminspelningen och gjorde ett reportage i serien Bakom kulisserna... , som visades 9.8.1995, dvs två dagar före premiären. Bland de orter där filmen hade sverigepremiär fanns naturligtvis Visby. En kopia premiärvisades också i Slite, för att sedan komma till Burgsvik, Klintehamn, Fårösund och Hemse. Det visade sig också enbart vara på Gotland som filmen publikmässigt överträffade förväntningarna. Överallt annars var filmen ett kritiker- och publikfiasko.

Premiärhelgen hade filmen endast 5.101 besökare, varav 1.626 gotlänningar. Publiksiffran kan jämföras med att 123.219 personer såg Änglagård - andra sommaren och 112.424 lockades av Vendetta under deras premiärhelger. Knappt tio månader efter premiären hade Petri tårar setts av 30.628 besökare.

Titeln Petri tårar syftar på de tårar som Petrus fällde när han förrått Jesus.

Originaltitel	Petri tårar (Novell)
Författare	Peter Kihlgård

		Sverige		1994-09-11	1994-11-24
S:t Lars	Visby, Gotland			1994-09-11	1994-11
S:ta Katarina	Visby, Gotland
S:t Drotten	Visby, Gotland
Domkyrkan S:ta Maria	Visby, Gotland
S:t Nicolaus	Visby, Gotland
Helge And	Visby, Gotland
Ringmuren	Visby, Gotland
Kapitelhuset, Häggska huset	Visby, Gotland
Pallisaderna	Visby, Gotland
Dalmansporten	Visby, Gotland
Norrport	Visby, Gotland
Högklint	Gotland
Roma	Gotland
Bunge	Gotland
Sjonhem	Gotland
Lickershamn	Gotland
Digerhuvud	Fårö
Grogarnshuvud	Fårö

Sverigepremiär	1995-08-11	Filmstaden 1	Göteborg	Sverige	100 min
	1995-08-11	DownTown 1	Malmö	Sverige	100 min
	1995-08-11	Filmstaden 9	Stockholm	Sverige	100 min
	1995-08-11	Rival	Stockholm	Sverige	100 min
	1995-08-11	Saga 1	Stockholm	Sverige	100 min	(samt ytterligare 19 platser)
Videorelease	1995-12			Sverige	96 min
TV-visning	1998-09-05	TV4		Sverige

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2752

Typ	Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2752

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2752

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PETRI TÅRAR
Affischdesign	Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PETRI TÅRAR

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PETRI TÅRAR
Affischdesign	Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Petri tårar. Filmmanuskript av Erich Hörtnagl, Jonas Cornell, Peter Kihlgård. Dialog: Jonas Cornell och Peter Kihlgård i samarbete med Ragnar Strömberg. Version 3. November 1993.
Omfång	109 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Petri tårar. Treatment.
Omfång	56 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	"Elixir". Line-up maj 93.
Omfång	31 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Petri tårar. Filmmanus av Erich Hörtnagl, Jonas Cornell och Peter Kihlgård. Dialog: Peter Kihlgård i samarbete med Ragnar Strömberg. Augusti 1993.
Omfång	110 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Petri tårar. Synopsis av Erich Hörtnagl inspirerad av en novell av Peter Kihlgård.
Omfång	8 s. Illustrationer (6 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Petri tårar. Filmmanuskript av Jonas Cornell, Erich Hörtnagl, Peter Kihlgård, Ragnar Strömberg. Version 4. Februari 1994.
Omfång	112 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Petri tårar. Textlista. Engelsk version.
Omfång	55 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Petri tårar. Filmmanuskript av Jonas Cornell & Erich Hörtnagl efter en berättelse av Peter Kihlgård. Version 5. Juni 1994.
Omfång	112 s. + 104 s. miljölista, teamlista, synopsis, noter mm. i ett ex.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialogue script. S:t Peter's tears.
Omfång	47 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Petri tårar. Dialogmanus. V. 5 juni 1994.
Omfång	69 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	The tears of Petri (short story).
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Petri tårar (short story). 30/11/93.
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tears of Petri. Original screenplay by Jonas Cornell, Erich Hörtnagl, Peter Kihlgård, Ragnar Strömberg. Version 4. February 1994.
Omfång	103 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	2
Färg papper	7
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska