Originaltitel | Himmel över Malmö |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Dokumentär |
Regi | |
Producent | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1994-03-11 |
1985. Till bilderna av brevduvor som flyger iväg från Brevduveföreningen Spurts duvslag hörs "Internationalen". Isabel Rayo från Chile cyklar omkring i staden, och vi ser bilder från ett...
Filmen gick endast upp i Malmö. Recensenterna i Arbetet och SDS tyckte att filmen var sevärd, men att den hade blivit än bättre av en fastare struktur som skalat bort dödköttet i form av...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Producent | |
Foto | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Optisk printer | |
Ljudläggning | |
Mixning |
Produktionsbolag | Sveriges Television AB TV2 | ||
---|---|---|---|
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | |||
Kulturbryggarna AB | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Triangelfilm AB | 1994 | |
Kulturföreningen Kedjan | 1994 | ||
Laboratorium | Swelab Filmlaboratoriet AB | ||
Johan Ankerstjerne A/S | (Danmark: 35 mm-kopiering) |
1985. Till bilderna av brevduvor som flyger iväg från Brevduveföreningen Spurts duvslag hörs "Internationalen". Isabel Rayo från Chile cyklar omkring i staden, och vi ser bilder från ett Malmö med invånare som har sitt ursprung från olika delar av världen. I lokalradion diskuterar två kvinnor arbetarrörelsens framtid. Samstämmigt spår de att en ny och radikalare arbetarrörelse kommer att uppstå.
Några pensionerade arbetare lyssnar till Per Albin Hanssons tal om folkhemmet och minns den fackliga kampen på 1930-talet. De menar att hans folkhemstal fortfarande är lika aktuellt. Vid Per Albins forna hem i Malmö hålls det tal av Torsten Nilsson och Sten Andersson, och en arbetare berättar för filmteamet om sin uppväxt i samma grannskap.
Det är valår och efter 66 års kontinuerligt styre får socialdemokraterna se sig slagna av de borgerliga partierna med moderaterna i spetsen.
En latinamerikansk förening håller dans. Nere på det moderniserade och renoverade Börshuset i hamnen festar malmösocieteten efter den borgerliga valsegern. Socialdemokraternas starke man, Nils Yngvesson, avtackas av kommunfullmäktiges nye ordförande, moderaten Joakim Ollén, som möts med stora applåder. Den formella invigningen står dock Malmös verkliga företagarprofil, Hans Cavalli-Björkman, för.
Livet går vidare. Gågatorna är en sjudande mötesplats för kommers, musikanter, teatergrupper och olika politiska och religiösa grupper. En grupp från Lutherhjälpen håller gudstjänst under prästen Mårten Werners ledning utanför ett varuhus. Sedan går de till sina lokaler för att räkna pengar och dricka kaffe. I parken utövar några människor Tai Chi. Vi ser bilder från godisfabriken Malaco medan lokalradion förmedlar många arga röster om den borgerliga valsegern. Flera röster varnar för en social nedrustning.
Under förstamajtågen deklarerar Carl Herslow, ordförande i det borgerliga missnöjespartiet Skånepartiet, i partiets lokalradioprogram att i Danmark håller minsann affärerna öppet som vanligt. Enligt honom betraktar resten av Västeuropa Sverige som en del av östblocket, och han citerar i tur och ordning förstamajtal från Moskva, Östberlin och Stockholm. Flera socialdemokratiska väljare ringer in och skäller ut honom.
Sommarbilder över Pildammsparken, där den årliga folkfesten hålles. Mikael Wiehe sjunger "Kom hem till mig" för en mycket blandad publik som har picknick i gröngräset.
Isabel Rayo står nakenmodell för några konstelever. För filmteamet berättar hon att hon kommer från Santiago de Chile. Vi ser bilder från kuppdagarna och stormningen av Monedapalatset den 11 september 1973. Isabel berättar om hur hon arresterades, förhördes under tortyr och sedan mirakulöst släpptes och kunde gå i landsflykt via svenska ambassaden. Hon flyttade till Malmö för att det låg längst söderut - närmast Europa och solen.
Sensommar. Malmöfestivalen fyller staden med matstånd, musik och kommers från hela världen. På Brevduveföreningen Spurt ska en av medlemmarna släppa iväg en duva som anlänt några dagar tidigare från Storbritannien. Senare väntar alla spänt på att deras egna duvor ska komma inflygande från Norrköping, där de släppts. Det är en tävling där den som först stämplar in någon av sina duvors ringar vinner. Alla låtsas som om utgången inte är viktig, men man anar att de är djupt engagerade.
1988. Nils Yngvesson triumferar sedan socialdemokraterna återtagit makten efter tre års borgerligt styre i kommunen. Joakim Ollén är tydligt deppig, men försöker låta som en segrare eftersom moderaterna ökade sin röstandel något i valet. Pensionärshemmet är fyllt med andakt då ett luciatåg lyser upp vintermörkret. Vid Triangeln byggs den omdiskuterade Hotel Sheraton-skrapan. Det är åter sommar och Malmöfestival.
På hösten hålls det möte på anrika Malmö Strumpfabrik. En av bolagets män förklarar att företaget ska läggas ned och möts av arga protester från arbetarna. En fackordförande talar om företagets lurendrejeri efter det att arbetarna på företagets inrådan satsat på s k kompetensutveckling bara kort tid dessförinnan. Representanten för företagsstyrelsen lämnar mötet under bu-rop. Efteråt sjunger alla arbetarna "Internationalen". De avbryts av bilder från de tomma fabrikslokalerna.
Första maj. Lars Engqvist - som tagit över som socialdemokraternas starke man i kommunen efter Nils Yngvesson - talar om den goda staden, en parafras på Per Albins tal om Folkhemmet. Ett hundratal människor gympar med Friskis & Svettis på Ribersborgs badstrand eller "Ribban", som den kallas i folkmun.
1991. Valrörelsen är i full gång. Bland Möllevångstorgets myller av försäljningsstånd, där invandrarna är i total majoritet, står talare från KPML(r). I utkanten av torget försöker moderaternas Joakim Ollén förgäves plädera för att Möllevångstorget representerar just den typ av marknadsekonomi som moderaterna förespråkar. De enda som lyssnar är ett gäng A-lagare, som hela tiden häcklar honom.
Isabel Rayo berättar om det Sverige hon föreställde sig när hon i Chile läste Selma Lagerlöfs böcker och det Sverige hon mötte då hon kom till Malmö.
Till tonerna av Mikael Wiehes "Titanic" ser vi bilder från Kockums. Några arbetare har samlats kring en radio i lunchrummet. Där hör de Thage G Peterson dödförklara varvet. Strax därefter flyttar SAAB-fabriken in, men även den läggs ned efter kort tid. I valet segrar de borgerliga och stämningen är hög på moderaternas valmöte. Isabel arbetar med att packa Arbetet-tidningar med den triumferande Ollén på första sidan. Filmen slutar med nyårsfyrverkerier.
Censurnummer | 132506 |
---|---|
Datum | 1994-02-02 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2620 meter |
Kommentar | Aktlängder: 410-544-473-440-339-414 m. |
Bildformat | Vidfilm |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2620 meter |
Längd i minuter | 96 min |
Akter | 6 rullar |
Filmen gick endast upp i Malmö. Recensenterna i Arbetet och SDS tyckte att filmen var sevärd, men att den hade blivit än bättre av en fastare struktur som skalat bort dödköttet i form av alltför stora förälskelser i - i och för sig - roliga ögonblicksbilder.
Bertil Palmqvist, Arbetet: "Temat i Torgny Schunnessons och Jean Hermansons film är, skulle man kunna säga, arbetarstaden Malmö som plötsligt och brutalt måste ömsa skinn. I lite vidare bemärkelse handlar den om vräkningsförrättningen i folkhemmet, den som pågått de senaste åren. (-) Det Malmö som tonar fram i filmen är en stad som inte vet vart den är på väg. De som visste och kämpade är gamla och orkar inte mer, de unga har stretchövningar på Limhamnsfältet och räcker samfällt upp högerarmen. Vitaliteten, framtidshoppet, finns - det intrycket får man av filmen - hos invandrarna.
Filmarna vet vad de vill med sin film men de skriver oss inget budskap på näsan. Skildringen är i långa stycken färgstark, rolig och uppkäftig. Förälskelsen i Malmö är inte att ta miste på. Ibland går det på tomgång, när handkameran irrar runt bland folkmassor eller blir alltför förtjust i något skeende. Men som helhet är det en fin dokumentär om en stad i Sverige i världen i detta nu."
Jan Aghed, SDS: "Nu är alla dessa intressanta och viktiga sociala och politiska teman inbäddade i en hel del impressionistiskt dödkött. Med all sin förälskelse i stadens miljöer, invandrare, brevduvefolk, festivalbesökare, folkfestpublik, gympafantaster, A-lagskrumelurare samt Mikael Wiehe, med all sin solidaritet med dess genuina arbetarstam och drabbade kvinnoproletariat, med all sin sympatiska avsmak för den självbelåtna Ollénhöger som bara åstadkommer ännu mer elände för de redan nertryckta har Hermansons, Leszczylowskis och Schunnessons dokumentärfilm - och låt oss heller inte glömma folkhumorn eller Werners skämtlynne - ett iögonfallande fel: i sin jakt på stadens själ har den försummat arbetet med sin egen form.
En irriterande planlöshet vidlåder materialet och först som sist klippningen. Vissa motiv - brevduvorna t ex, för att inte än en gång nämna den nostalgiserande och sentimentaliserande Wiehe - svämmar över alla bräddar, medan andra, som vore mer förtjänta av uppmärksamhet och fördjupning, reduceras till pittoreska klichéer. Kameran plockar upp ögonblicksbilder än här, än där, men alltför ofta till synes utan någon särskild avsikt och styrsel. Sevärd är Himmel över Malmö förvisso, och det för många fler än obotliga, förhärdade eller masochistiska lokalpatrioter. Men en fastare, mer tvingande struktur hade gett en långt bättre film."
Himmel över Malmö väckte ingen större uppmärksamhet ens i hemstaden. Liksom hos recensenterna uttrycker de få röster som yttrar sig om filmen en viss besvikelse över att man efter sju års arbete och flera miljoner från Svenska Filminstitutet inte lyckats åstadkomma mer. På kultursidan i SDS 13.3.1994 samtalade poeten Clemens Altgård med dramatikern Christina Berglund, bägge etablerade kulturprofiler i Malmö, utifrån filmen:
"Christina Berglund: Det här är en gammal film, den skildrar något som varit, det förgångna, gamla människor uppblandade med kända cityoriginal. Den har en romantiserande nostalgisk ton med rötter i det förlorade. Den slutar typiskt nog med bilder från folkfesten som hade en storhetstid på 70-talet och som man nu blåst liv i igen; man pumpar upp Mikael Wiehe ännu en gång.
Clemens Altgård: Det är nästan lite dåligt att i en film om Malmö i dag inte hitta något annat musikaliskt uttryck än Wiehes. Han är ett plakatnamn i stil med Östen Warnerbring. Inget ont om någon av dem, men det finns andra tongångar i Malmö, t ex den nya musiken i Rosengård eller ett band som Wilmer X. Det påminner om Jan Mårtenssons diktsamling "En fläkt av Malmö". Han kommer till Malmö och upplever en stängd stad. Det är väldigt märkligt, det har kanske aldrig funnits så många ställen att gå till, så mycket att välja mellan. Hur kan man tycka att det är en stängd stad, särskilt om man jämför med 70-talet? Det är klart att hans favoritställen är borta, men det är en annan sak. Jag tror att man ofta blandar ihop två olika fenomen. Dels en allmän nostalgisk sorg över att allting förgås, att barndomens kaféer inte finns kvar, att människor man kände åldras eller dör - sådant har sysselsatt poeter i alla tider. Samtidigt finns en rad andra händelser som innebär att sådant som tidigare var stabilt försvinner, att industrier läggs ner. Men staden har inte förlorat sin identitet för att detta gamla Malmö gått förlorat. Identiteten sitter djupare än så.
Christina Berglund: Engagemang och samhällskritik är inte heller något som läggs ner på det sättet. Men filmen har valt bort att skildra den nya aggressiviteten, ungdomar som kastar sten mot bankerna gång på gång, de som inte går med i något politiskt parti. Det är som om kampen har upphört därför att folk inte räknar sig till vänstern eller socialdemokratin. Men det är inte sant. Det är ju så att man heller inte litar på socialdemokratin och vänstern."
Det blev dock ingen debatt om filmen. Den enda presskommentaren till filmen som upphovsmännen själva lämnade gavs då Jean Hermanson och Torgny Schunnesson intervjuades i Arbetet 8.3.1994:
" - Det är med ödmjukhet som människorna beskrivs. Man får absolut inte se filmen som ett nidporträtt av malmöbon. Jag hoppas vi har brukat och inte missbrukat det förtroende som vi fått. Vardagen är ofta mer gripande och rörande om man ger sig tid att titta på den. Det är bland annat personers upplevelser och reaktioner som vi vill visa, säger Jean Hermanson, filmens fotograf. (-)
- När man inte behöver filma intensivt, utan har god tid på sig, är filmen som medium fantastisk. Vi kan på 93 minuter göra ett bra tidsdokument över välfärdsstatens vagga, Malmö. Ofta glömmer man bort hur det var bara för några år sedan, menar Torgny Schunnesson."
Malmö | Sverige |
Sverigepremiär | 1994-03-11 | Spegeln | Malmö | Sverige | 96 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
TV-visning | 1994-10-03 | TV2 | Sverige | 92 min | ||
1995-05-01 | TV2 | Sverige | 92 min |
Originaltitel | Danny's Dream | |
---|---|---|
Kompositör | Lars Gullin | (1954) |
Lars Söderberg | (1954) |
Originaltitel | L'Internationale | |
---|---|---|
Kompositör | Pierre Degeyter | (1887) |
Textförfattare | Henrik Menander | (svensk text 1902) |
Eugène Pottier | (fransk text 1871) |
Originaltitel | Kom hem till mig | |
---|---|---|
Kompositör | Mikael Wiehe | (1994) |
Textförfattare | Mikael Wiehe | (1994) |
Originaltitel | Rosa de los vientos | |
---|---|---|
Kompositör | Julio Numhauser | |
Textförfattare | Mikael Wiehe | (svensk text 1991) |
Julio Numhauser | (spansk text) |
Originaltitel | Titanic | |
---|---|---|
Kompositör | Mikael Wiehe | (1978) |
Textförfattare | Mikael Wiehe | (1978) |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Tur att det finns HIMMEL ÖVER MALMÖ |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Den osynliga staden - en dokumentär om Malmö. Jean Hermanson och Torgny Schunnesson. |
Omfång | 36 s. Illustrationer (23 s.) och inledning (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Den osynliga staden - en dokumentär om Malmö. Jean Hermanson och Torgny Schunnesson. |
Omfång | 11 s. Inledning, idéunderlag m.m. (5 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Den osynliga staden - en dokumentär om Malmö. Jean Hermanson och Torgny Schunnesson. |
Omfång | 13 s. + 3 s. inledning + 1 s. filmografi. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 5 |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | 1 |
Digitala bilder | Nej |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |