Originaltitel | Dumhet eller brott : En film i 5 akter |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Dokumentär |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1990-04-06 |
Dumhet eller brott är en dokumentärfilm med dramatiserade inslag, bland annat om Maj Wechselmanns egen familj. I fem avsnitt berättar den om tiden före och under andra världskriget i...
'Maj Wechselmann gör det väl lätt för sig, när hon kommer till de svåra frågorna.' Varianter av denna formulering förekommer i flera recensioner av Dumhet eller brott.Carl-Eric...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Musik | |
Scenograf | |
Ljudtekniker | |
Research | |
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Ljussättare | |
Negativklippning |
|
Kläder | |
Smink |
|
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Speaker |
Moa Myrén | farmor | ||
Judith Hollander | Regina | ||
Cecilia Säverman Hollander | Maj | ||
Måns Glaeser | Zigurd som barn | ||
Peter Wechselmann | Bruno som barn | ||
Claudio Tamburrini | Bruno som vuxen |
Produktionsbolag | Wechselmann-Karlén HB | ||
---|---|---|---|
Garantinämnden för kort- och barnfilm | |||
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | |||
Sveriges Television AB Kanal 1 | |||
Det Danske Specialarbejderforbund | |||
Distributör i Sverige (16 mm) | Folkets Bio AB | ||
Laboratorium | Sveriges Television Filmlaboratoriet | ||
Animationsfoto | Animagica Film & Video AB | (animation/grafisk form) | |
Övrigt bolag | Ultima Thule Expeditions ehf. | (ryttare) | |
Panorama Film & Teatereffekter | (effekter) |
Dumhet eller brott är en dokumentärfilm med dramatiserade inslag, bland annat om Maj Wechselmanns egen familj. I fem avsnitt berättar den om tiden före och under andra världskriget i Danmark, Norge och Sverige.¿
Filmens första del, Bruno och världen, ger en bakgrund till andra världskriget genom en blandning av historiska fakta och personliga minnen. Här framträder bland andra Maj Wechselmanns far Bruno.
I Europa rådde stora klassklyftor och sociala spänningar. Stormakter som Storbritannien och Frankrike överskuggade många mindre länder.
Med storkapitalet bakom ryggen kom Hitler till makten i Tyskland 1933.
1939 slöt Tyskland och Sovjetunionen ett icke-angreppsavtal (Molotov-Ribbentrop-pakten). Samma år anföll Hitler Polen. England och Frankrike förklarade krig mot Tyskland.
Andra världskriget var ett faktum. Danmark och Norge ockuperades av nazisterna i april 1940.¿
I den andra delen, Folkhemmet, beskrivs Norden under mellankrigstiden. I Danmark, Norge och Sverige växte sig socialdemokratin stark och kom att överta regeringsmakten.
Samtidigt blev svensk järnmalm en viktig del av Tysklands krigsrustning och kom att täcka 40 procent av landets stålbehov.
Hitler ockuperade Danmark den 9 april 1940 utan att stöta på något egentligt motstånd.
Ett viktigt mål för nazisternas ockupation av Norge i april 1940 var att få kontroll över Narvik - utskeppningshamn för den eftertraktade svenska järnmalmen - och trygga sjötransportvägen av den till Tyskland. Norrmännen bjöd på oväntat motstånd, men efter några dagar var det fritt fram för Nazitysklands ockupation.¿
I den tredje delen, Det perverterade folkhemmet, ställs kritiska frågor om den danska regeringens och främst svenska regeringens beredvillighet att utveckla handeln med Tyskland.
Och varför var industrin så pigg på samarbete med Hitler?
Åsiktsregistrering, censur och internering av människor med fel åsikter hörde också till myndighetsutövningen i Danmark och Sverige.¿
I den fjärde delen, Motstånd, berättas hur motståndet mot tyskarna växte fram i Danmark och Norge. Motståndet var av två slag - mentalt motstånd och sabotage - som förutsätter varandra.
Det var den illegala antinazistiska pressen som skapade det mentala motståndet i Danmark. Den ökade under hela kriget.
1942 intensifierades sabotagen mot tyskarna. Målen var maskiner, anläggningar, byggnader och annat som var viktigt för den tyska krigsproduktionen. Många gånger förstörde arbetarna sina egna maskiner.
Motståndet ledde så småningom till folkstrejker, dvs generalstrejker där befolkningen öppet trotsade tyskarna.
I Norge hann regeringen och kungahuset fly vid tyskarnas ankomst och bildade en exilregering i London, och från London organiserades en norsk motståndsrörelse underställd de allierades råd. Men denna motståndsrörelse trädde inte i aktion förrän i december 1944.
Alla fann sig inte i situationen. Asbjörn Sunde bildade redan 1941 en motståndsgrupp som satte i gång sabotageverksamhet mot tyskarna.
Först hösten 1943 börjar Sverige, i större skala, ta emot flyktingar från de ockuperade grannländerna.¿
Den femte delen, Efterspel, tar upp frågan om ansvar. Vilka var skyldiga? Vilka blev dömda?
I Danmark arresterades 21.800 personer. 14.000 dömdes för landsförräderi och fick avtjäna straff. 48 avrättades som landsförrädare.
De som tjänat miljarder på handeln med tyskarna gick fria.
I Norge dömdes 3.000 personer för ekonomiska brott. Men industriledare (inklusive de tre direktörer som frivilligt ingått i det nazistiska styret av Norge under hela kriget) ställdes inte till ansvar.
I Sverige tillsattes Sandlerkommissionen som kom fram till att inget ansvar för samarbete med nazisterna kunde avkrävas av någon. Ingen politiker, säkerhetspolis, militär eller industriledare prickades eller straffades.
Censurnummer | 130015 |
---|---|
Datum | 1990-03-27 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 1533 meter |
Kommentar | Aktlängder: 659-648-226 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Färgtyp | Svartvit och färg |
Bärare | 16 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 1533 meter |
Längd i minuter | 139 min |
Akter | 3 rullar |
'Maj Wechselmann gör det väl lätt för sig, när hon kommer till de svåra frågorna.' Varianter av denna formulering förekommer i flera recensioner av Dumhet eller brott.
Carl-Eric Nordberg, Vi: "'Sveriges förhållande till främmande makter är gott.' Så trontalade gamle kung Gustaf i radio varje år under det trettiotal då jag var barn. Det lät som en vaggsång för aningslösa. Wechselmann vill väcka oss ur denna välfärdssömn. Hon visar nämligen att vårt förhållande till nazismens Tyskland var bara alltför gott. Exportmarknaden kunde blomstra - inte minst tack vare den blågula järnmalm som Hitler tacksamt göt om till oräkneliga kanoner i sina stålverk och vapenfabriker. Allt medan Tredje Rikets soldater for på glada permissionståg genom folkhemmet. Och än fler miljoner judar stod i kö framför gasugnarna. (-)
Just när nyårsklockorna ringde in nittiotalet hade ju 1939 galapremiär på Globen med vidhängande kändisjippo. Maj Wechselmann låter oss blicka in i verkligheten bakom denna guldkantade idyllmelodram. Naturligtvis kan man säga att hennes dokumentär är en partsinlaga. Och självklart kan man tillfoga att det kanske trots allt var Per Albins kompromisspolitik som räddade oss undan ockupationens elände. Ändå måste nog hennes protest - kraftfullt gestaltad och behärskat passionerad - tända eftertankens hälsosamma rodnad på mångas kinder. Var det verkligen så här det gick till?"
Sune Örnberg, GP: "Filmen ger nyttiga påminnelser om och avskyvärda avslöjanden av den svenska censuren och polisens angiveri åt tyskarna. Här fanns en inflytelserik kader som kalkylerade med tysk seger och inrättade sig därefter.
Värdefulla är också de avsnitt från främst Österrike som visar tidiga sammanstötningar mellan folk och herrar. Det är viktigt att vi påminns om detta inte minst i dag när det annars är svårt att förstå hur kloka människor kunde bli kommunister och hålla fast vid tron under alla krängningar, t ex Hitler-Stalinpakten. Vad som fick folk att bli nazister är däremot inte åtkomligt med förnuftet.
Däremot blir filmens färgning av så mycket annat lätt komisk i sin tvärsäkerhet. De finlandsfrivilliga utmålas t ex hela bunten som reaktionärer, västmakternas ovilja att upprusta anses inte vara ett utslag av fredsvilja eller ens krigströtthet (första världskriget hade slutat för bara 15-20 år sedan), utan av Hitlersympatier. När svensk socialdemokrati äntligen satsar på försvaret, hånas den för detta, när armens klena resurser inte förslår mot ett eventuellt tyskt anfall, hånas den för det.
Filmens kritik av den nordiska högborgerlighetens brist på skrupler är säkert träffande: någon moralisk ledning skall man inte vänta från det hållet. När filmen gör ett stort nummer av Sveriges handel med Tyskland är det också utmärkt: det är bra att vi påminns om vad neutralitet för med sig i form av stöd åt de krigförande eller bara åt den ena av parterna. Men liksom vi inte ville bli massakrerade under vapen ville vi inte svälta ihjäl. Att sätta sig till doms över handeln då förefaller vara poänglöst. Viktigare är den belysning vårt tvångsläge då kastar över våra strävanden i dag."
Jan Aghed, SDS: "Kanske skulle Dumhet och brott ha varit bättre om Wechselmann koncentrerat sig på Sveriges beteende under kriget, i stället för att föra in både den danska och norska motståndskampen och allt medlöperi i våra ockuperade grannländer i perspektivet, och inte nog med det, utan dessutom förkrigstidens konvulsioner ute i Europa.
Strukturen blir sönderhackad, fladdrig, osammanhängande, svåröverskådlig. En betydelsefull strukturell roll spelar regissörens egen far: eller i varje fall får man det intrycket, tills han plötsligt är och förblir spårlöst och oförklarligt försvunnen. Ibland kan man få en känsla av att Wechselmann praktiserar det tillvägagångssätt som utmärkte den franska dokumentärskolan 'cinéma vérité' på sin tid, dvs med kameran som ett aktivt och provocerande instrument i intervjuer. Men just som man tror det och en norsk före detta motståndskämpe är på väg att överväldigas av sina minnen skuttar Wechselmann fram för att ge en tröstande kram och skymmer den gamle mannen.
Visst är det vackert med spontan medkänsla, men är det hans eller hennes reaktion som är det viktiga i bilden? (-)
Tråkigast av allt är att Wechselmann fått det genomgående olyckliga infallet att blanda in spelade rekonstruktioner i det händelseförlopp hon skildrar. Uppenbarligen är hon ingen spelfilmsregissör. Dessa delvis självbiografiskt laddade scener, en arbetardemonstration som utmynnar i fascistiskt våld i Wien, höga svenska militärer på väg att motta ordnar av Hitler, unga motståndsmän i strid med tyska soldater, blir bara töntig och distraherande amatörteater."
Dumhet eller brott är tillägnad Nic Blædel - dansk journalist, författare och antinazist. Före andra världskriget var han utrikespolitisk redaktör på Berlingske Tidende och utrikeskommentator i dansk radio. Vid krigsutbrottet började han skriva en bok om europeisk och i synnerhet tysk utrikespolitik från 30-talet och framåt. Nazisterna försökte tysta honom, när de hade ockuperat Danmark. Han fortsatte att skriva i hemlighet, och när han dog i slutet av 1943, var boken färdig, "Forbrydelse og dumhet" (Brott och dumhet).
I filmens första del är mycket av underlaget hämtat från Blædels bok.Maj Wechselmann var 1992 färdig med ett slags fortsättning på Dumhet eller brott, nämligen Kallt krig i kallt landskap (1992/11), om tiden efter andra världskriget i Norden.
Sverigepremiär | 1990-04-06 | Hagabion | Göteborg | Sverige | 139 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1990-04-06 | BIAN | Malmö | Sverige | 139 min | ||
1990-04-06 | Folkets Bio | Stockholm | Sverige | 139 min | ||
Urpremiär | 1990-04-06 | Hagabion | Göteborg | Sverige | 139 min | |
1990-04-06 | BIAN | Malmö | Sverige | 139 min | ||
1990-04-06 | Folkets Bio | Stockholm | Sverige | 139 min | ||
Annan visning | 1990-11-17 | Filmstaden 6 | Stockholm | Sverige | 135 min | (Filmens Dag) |
1990-11-18 | Bio Mauritz | Stockholm | Sverige | 135 min | (Filmens Dag) | |
TV-visning | 1992-05-19 | Kanal 1 | Sverige | 134 min | ||
1992-05-24 | Kanal 1 | Sverige | 134 min | |||
1992-05-26 | Kanal 1 | Sverige | 134 min |
Originaltitel | Chaconne, piano, op. 32 | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Nielsen | (1916) |
Originaltitel | Rigoletto | |
---|---|---|
Kompositör | Giuseppe Verdi | (1851) |
Textförfattare | Francesco Maria Piave | (italiensk text 1851) |
Ernst Wallmark | (svensk text 1861) |
Originaltitel | Bulten. Tango | |
---|---|---|
Kompositör | Dmitrij Sjostakovitj |
Originaltitel | Symfoni, nr 8 | |
---|---|---|
Kompositör | Allan Pettersson | (1969) |
Dokumentärfilm |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | DUMHET ELLER BROTT en skandinavisk historia en film av Maj Wechselman |
Tryckeri | Katarina Tryck AB |
Affischdesign | Christer Themptander |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 6 |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | 3 |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Nej |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |