Berget på månens baksida (1983)

Media (2 st)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Uppfinnare, kulturpersoner och en och annan pionjär"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Berget på månens baksida
Svensk premiärtitel	Berget på månens baksida
Distributionstitel	Bjerget på månens bagside (Danmark) A Hill on the Dark Side of the Moon (USA) Berget på månens bakside (Norge)

Regi	Lennart Hjulström
Manus	Agneta Pleijel
Producent	Bert Sundberg
Foto	Sten Holmberg
Musik	Lars-Eric Brossner
Scenograf	Stig Boquist
Klippning	Lasse Lundberg
Ljudtekniker	Olle Unnerstad
Scripta	Marianne Wallin
Inspelningsledare	Gustav Wiklund
B-foto	Rolf Lindström Torbjörn Andersson
Rekvisita	Mia Lagerbielke
Kläder	Ingrid Hjelm
Smink	Cia Sparflo John "Janne" Kindahl
Klädassistent	Görel Engstrand
B-ljud	Ragnar Samuelsson
Mixning	Bengt Löthner

Gunilla Nyroos	Sonja Kovalevskij
Tommy Berggren (som Thommy Berggren)	Maxim Kovalevskij
Bibi Andersson	Ann-Charlotte Leffler
Ingvar Hirdwall	Gustaf Edgren
Iwar Wiklander	Gösta Mittag-Leffler
Gerd Hegnell	Martha Mittag-Leffler
Birgitta Ulfsson	Greta
Roland Hedlund	Anton
Lina Pleijel	Foufa Kovalevskij

Produktionsbolag	MovieMakers Sweden AB		(för)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sveriges Television AB		(SVT TV1)
	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1983
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2023
Laboratorium	AB Film-Labor
Sales	SF Studios	2023

En text inleder:

1883 kom ryskan Sonja Kovalevskij, berömd matematiker, till Sverige där hon blev professor vid Stockholms högskola. I Sverige lärde hon känna sin landsflyktige landsman Maxim Kovalevskij, professor i statsrätt och antropolog, vän till män som Charles Darwin och Karl Marx.

De levde i radikalismens och exilens år - de år de stora revolutionerna förbereddes och det moderna Europa höll på att födas.

År 1891 dog Sonja Kovalevskij, 41 år gammal.

Sonja Kovalevskij står vid relingen till en båt som ångar fram över isiga vatten. En man kommer fram till henne. Jag har lagt märke till er, säger han. Ni reser ensam. Alltså är ni ogift och måste försörja er själv. Har jag rätt?

Ni har både rätt och fel, svarar Sonja. Min man är död. Han tog livet av sig hemma i Moskva, när jag var i Paris.

Mannen låter upprörd: Ni är väl inte skådespelerska!

Det är värre än så, svarar Sonja. Jag är vetenskapskvinna. Matematiker.

I en sal på Stockholms högskola presenteras Sonja av professor Gösta Mittag-Leffler. Sedan håller hon sin första föreläsning inför nyfikna åhörare.

Sonja lär känna Göstas syster Ann-Charlotte Leffler och hennes man Gustaf Edgren. Kvinnorna blir snart förtroliga.

Ann-Charlotte beklagar sig över att Gustafs kärlek till henne inte vill ta slut. Eftersom hon inte älskar honom, känns den som ett fängelse. Vad ska hon göra? Jag vet inte, säger Sonja. Mig har ingen någonsin älskat.

Sonjas dotter Foufa flyttar till henne i det nya landet.

Före en konsert blir Sonja av en dam presenterad för professor Maxim Kovalevskij som ska hålla en serie föreläsningar om kvinnofrågan. Jag trodde ni kände varandra, säger damen. Och så visar det sig att ni inte ens är släkt.

Professorn talar i en välfylld sal på högskolan. Ann-Charlotte och Sonja lyssnar. Bland annat förutspår han nya samlevnadsformer mellan könen: Äktenskapet kommer att bygga på frivillighet.

Han kommer senare till en av Sonjas föreläsningar inför ett fåtal studenter.

Efteråt talar de på tu man hand. Han berättar att han har letat efter en kvinna som är lika stark som han. Men hittills har han inte funnit henne. Jag tror, säger han, att i grunden är människan stark. Jag tror tvärtom, säger hon.

Därefter träffas de ofta.

Älskar du mig? frågar hon efter lång tids tvekan.

Han säger sig inte veta vad ordet innebär. Men han tycker mycket om henne. En matematiker bör inte ställa frågor som inte kan besvaras.

Efter avslutad föreläsningsserie ska han återvända till Nice, där han bor. Han friar till henne, men hon svarar nej:

Jag har redan gift mig en gång av förnuft.

När han har rest, gråter hon ofta. Ann-Charlotte uppmanar henne att resa efter honom, men hon hänvisar till sitt arbete och det problem hon försöker lösa med roterande kroppars fasta punkt. Om hon finner lösningen, säger hon, kommer hon att få ett berg på månens baksida uppkallat efter sig.

Gösta uppmuntrar henne i arbetet. Han ser möjligheter för henne att vinna franska vetenskapsakademins Brodin-pris.

Hon sliter hårt i ett par månader, innan projektet är färdigt. Då är hon totalt slutkörd.

Ann-Charlotte kommer och säger adjö. Hon tänker lämna Gustaf och resa till Italien. Hon är så lycklig, säger hon.

Sonja får Brodin-priset. Maxim kommer till Stockholm och gratulerar. Efter viss tvekan följer han också med till Paris och prisutdelningen. Där kulminerar en svartsjukekris.

Jag vill ha kontroll över dig, säger hon.

Det här är en omöjlig situation, säger han.

Hon reser hem ensam.

Inom henne fortsätter dock känslosvallet. Ann-Charlotte uppmanar henne att resa till Maxim, men Foufa protesterar och Gösta övertygar henne att det rätta är att stanna kvar. Sedan ändrar sig Foufa:

Res mamma! Och kom tillbaka och var min mamma sedan!

När Sonja och Maxim är tillsammans, talar han om att återvända till Ryssland, och han vill att hon ska lämna sin professur och följa med.

Du gör mig beroende, säger hon, genom att inte älska mig men ändå vilja ha mig. Varför vill du ha mig? Du vet inte vad kärlek är.

Deras gräl slutar med att han slår henne.

Hon reser hem igen genom Europa.

I Stockholm bäddas hon ned. Döden närmar sig hastigt.

Foufa hämtas från ett barnkalas för att en sista gång träffa sin mamma.

Foufa, mitt barn, säger Sonja. Tyck om mig!

Sedan dör hon.

Censurnummer	124317
Datum	1983-10-07
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	49 meter
Kommentar	Trailer.

Censurnummer	124238
Datum	1983-09-13
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	2773 meter
Kommentar	Aktlängder: 460-577-560-608-568 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2773 meter
Längd i minuter	101 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Berget på månens baksida mottogs berömmande av de flesta kritiker.

Elisabeth Sörenson, SvD: "Lennart Hjulström och Agneta Pleijel har lyckats åstadkomma något så sällsynt som en intelligent film om kärlek.

Hjulström är regissören, Pleijel svarar för manuskriptet. Båda har sina yrkeserfarenheter från andra områden än filmens - ändå är Berget på månens baksida otvivelaktigt film. Hjulström är teaterman men i den mån hans film kan väcka associationer till andra konstarter så är det inte till teatern.

Snarare är det tidens måleri man någon gång får i tankarna - och tiden är omkring 1880-1890. Hjulström har arbetat tillsammans med fotografen Sten Holmberg och resultatet är utsökt, valörrikt. Genomtänkta och genomarbetade kompositioner där ljuset - det artificiella likaväl som det naturliga - bär ögonblickets stämning. Med samma intensitet som Holmberg i sina bilder tar fram Hjulströms intentioner förmedlar Gunilla Nyroos och Thommy Berggren kvintessensen i Agneta Pleijels text. (-)

Hela filmen är en intelligent diskussion om kärleken och dess villkor, vårt sätt att handskas med den - och med varandra. Det är en rik diskussion - och den glömmer inte barnet; Sonja Kovalevskijs lilla dotter från ett tidigare äktenskap. Ett mycket ensamt barn vid sin mammas sida.

Den här filmen kan måhända uppfattas som 'smal' i så måtto att den sluter sig kring en klart avgränsad krets i en speciell miljö - men jag kan inte finna annat än att dess tema angår de allra flesta av oss."

Bernt Eklund, Expr: "Lennart Hjulström debuterar som långfilmsregissör. Han gör det i det lilla formatet men med stor säkerhet, grunden från ett långt och framgångsrikt arbete med teater (och TV) visar sig inte bara bära - utan bär bra.

Utifrån Agneta Pleijels sparsmakade dialog med Sten Holmbergs murriga, dämpade bilder bygger han ett kammarspel med ett stilla yttre och ett häftigt inre.

Gunilla Nyroos imponerar i huvudrollen, intensiv och rörande i sin storhet likaväl som i sin litenhet. Thommy Berggren svarar utan att ta över.

De fungerar som soloinstrumenten i ett musikstycke där känslorna växer under en lugn yta.

Man längtar till sist efter att fördämningarna ska brista, att det levande ska frigöras, I stället kommer döden - och det sista ofrånkomliga sveket i filmens andra undertryckta kärlekshistoria, den mellan Sonja och hennes dotter (utmärkt personifierad av Lina Pleijel).

Så sorgligt är det här i världen."

Jan Aghed, SDS: "Agneta Pleijels och Lennart Hjulströms Berget på månens baksida är något så sällsynt som en svensk film som bemödar sig att tala vuxenspråk om kärlek och samlevnadsformer.

Dessvärre är 'tala' ett bara alltför passande ord i sammanhanget. Ty i denna pjäsförfattaren Pleijels och teaterregissören Hjulströms spelfilmsdebut - manus resp regi - talas det till max i teaterbundna dialogscener och i ett vackert men blodlöst konstfoto. (-)

Funnes inte Gunilla Nyroos med sitt levande och känsliga ansikte i huvudrollen vore filmen nära nog lika visuellt spänningslös som välskriven radioteater.

Inte för att någon realistisk berättarstil föresvävat Hjulström, om så varit fallet skulle det ha verkat ännu mer bisarrt än nu att filmen kommenteras av ett berättarjag som ligger avlidet när den är över; men ett visst mått av miljökänsla och en misstro mot rent litterära konventioner måste man ändå ha rätt att efterlysa.

Utdelningen är ytterligt mager på bägge punkterna. En konvention av det sistnämnda slaget är just greppet med Kovalevskijs mediterande röst bakom bilderna, en själfull, välavvägt pauserande Dagens Dikt-stämma, företrädesvis utbrytande i uppläsning till drömska betraktelser av vajande trädkronor.

Berget på månens baksida är i hög grad ett drama om sensuell längtan, desperata känslor, passion, om en undertryckt och för några svindlande ögonblick frisläppt sinnlighet. Men stängde man av ljudet skulle filmen ge mycket få ledtrådar i den vägen. Och misstanken att den i första hand är avsedd att höras förstärks, på det mest terroristiska och monotona vis, av Lars-Erik Brossners musik."

Kommentar Svensk filmografi

Berget på månens baksida innebar biofilmsdebut för regissören Lennart Hjulström (f 1938) efter flera TV-produktioner. Även för manusförfattaren Agneta Pleijel (f 1940) var det ett debutarbete.

Filmen belönades med ett andrapris vid filmfestivalen i Taormina 1984, och Gunilla Nyroos och Thommy Berggren fick skådespelarpriser.

Den ryska matematikern Sonja Kovalevskij, eg Sophie Vasiljevna Kovalevskaja (1850-91), kom till Stockholm 1883 och blev professor i högre matematisk analys 1884.

Maxim Kovalevskij var avlägset släkt med Sonjas framlidne make, Vladimir Onufrevitj Kovalevskij (1843-83).

Sverigepremiär	1983-10-22	Grand 1	Stockholm	Sverige	101 min
Urpremiär	1983-10-22	Grand 1	Stockholm	Sverige	101 min
TV-visning	1985-11-21	TV1		Sverige
Cinemateksvisning	1996-03-19			Sverige
	1996-03-26			Sverige
	2019-10-09	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2019-10-09

Guldbagge	Stockholm	1985	Bästa skådespelerska	Gunilla Nyroos
Festivalpris	Taormina	1984			(2:a pris)
	Taormina	1984		Gunilla Nyroos	(delat skådespelarpris - Polyfemos gyllene mask)
	Taormina	1984		Thommy Berggren	(delat skådespelarpris - Polyfemos gyllene mask)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2755

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild

Typ	I-band effekter
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Berget på månens baksida. Andra omarbetade manuskriptet till en film med material från Sonja Kovalevskis tid och liv. Av Agneta Pleijel. Januari-mars 1982.
Omfång	149 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Berget på månens baksida. Dialoglista.
Omfång	57 s. + 2 s. "dialoglista- trailer"
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Berget på månens baksida (The Mountain on the Dark Side of the Moon).
Omfång	34 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Berget på månens baksida. The Mountain on the Dark Side of the Moon.
Omfång	44 s. + 1 s. "trailer".
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Berget på månens baksida
Omfång	57
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	9
Färg papper	9
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Nej
Negativ	Nej
Kontaktkartor	Nej
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	101 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264