Emy Storm

Svensk skådespelare (filmroller från 1948). Född Emmy Karolina Storm i Alfta, Hälsingland.

-

Hon var uppväxt i en skogsarbetarfamilj och kom som femtonåring till Stockholm där hon arbetade som jungfru och sedan som servitris. Hon var intresserad att bli skådespelare men det dröjde innan hon fick tillfälle till detta. Efter att hon uppträtt med underhållning vid en middag fick hon hjälp av NK:s direktör Ragnar Sachs och började vid Gösta Terserus studio vid Munkbron. 1950 fick hon en mindre roll i Ingmar Bergmans uppsättning av Tolvskillingsoperan på Intima Teatern och hade även små roller i filmer som Banketten (1948) och Anderssonskans Kalle (1950). Hon fortsatte med studier 1951-1953 vid Dramatens elevskola och kom därefter till Riksteatern och senare 1956 till Norrköping-Linköpings stadsteater. Via en tid vid Dramaten kom hon 1962 till Malmö stadsteater där hon förblev till 1983.

Hon har kallats svensk teaters "mesta morsa" och har själv sagt att hon nästan direkt fick roller som mogna kvinnor. Hon har speciellt uppskattat sina roller i García Lorcas pjäser men för film- och TV-publiken har hon gjort sig mest bemärkt för alla sina modersroller med början i en av de mest uppmärksammade och hyllade, den i Kvarteret Korpen (1963). Där hyllades hon unisont för sin tolkning av arbetarmamman som enligt somliga inte spelade utan helt enkelt var rollen från första stund. En senare känd filmmamma ehuru på ett annat plan var som Emils mor i Astrid Lindgrenfilmerna på 1970-talet Emil i Lönneberga (1971), Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972) och Emil och griseknoen (1973). Hon var också med som arbetarhustru i alla omgångarna av Hedebyborna (1978, 1980 och 1982) som kan stå som typisk för hennes rollrepertoar av vardagliga kvinnogestalter. Hon har också varit engagerad i Kulturarbetarnas Socialdemokratiska förening och 1979 fick hon Kvällspostens Thaliapris. 1997 erhöll hon Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium.

P O Qvist (2004), redigerad 2014