Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Sven Klangs kvintett
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1976-09-22

Medverkande

Henric Holmberg
Kennet Persson, trumslagare, metallarbetare

Eva Remaeus
Gunnel Andersson, vokalist, växeltelefonist

Jan Lindell
Rolf Bringberg, pianist, gymnasist

Anders Granström
Sven Klang, kapellmästare, basist, bilhandlare

Christer Boustedt
Lars Göran "Lasse" Nilsson, altsaxofonist, militärmusiker

Bo G. Andersson (som Bo Gunnar Andersson)
Gunnels beundrare

Visa fler

Om filmen

Det är sent 50-tal, Sven Klangs kvintett turnerar runt på Skånes dansställen och har just anlitat en ny saxofonist. Han är från Stockholm, har spelat på Nalen och vill pröva nya...

Visa hela texten

Handling

Det är 1958. I en sydsvensk småstad samlas dansbandet till onsdagsrepetition.Sven Klang, till vardags bilförsäljare, är äldst och leder orkestern. Han spelar bas. Pianisten Rolf...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmspressen var genomgående mycket positiv till Sven Klangs kvintett. Allra mest positiv var gamle jazzmusikern, sedermera kulturskribenten Ingmar Glanzelius i DN: "Det är en...

Visa all press

Om filmen

Det är sent 50-tal, Sven Klangs kvintett turnerar runt på Skånes dansställen och har just anlitat en ny saxofonist. Han är från Stockholm, har spelat på Nalen och vill pröva nya toner – för honom är jazzen en livsstil. En charmig skildring av 50-talets Sverige, med musik som spred sig långt utanför landets gränser.

Det politiska sjuttiotalet blickar tillbaka till femtiotalets nöjeskultur och lirar jazz på skånska i Stellan Olssons filmatisering av musikteatergruppen Oktobers pjäs "Sven Klangs Kvintett".

Stellan Olssons film Sven Klangs kvintett är baserad på den Malmöbaserade musikteatergruppen Oktobers genombrottpjäs med samma namn från 1974. Filmens manus skrevs av Ninne Olsson och Henric Holmberg i samarbete med resten av kollektivet, och medlemmarna i Sven Klangs kvintett spelas av samma skådespelare/musiker som i pjäsen: kapellmästaren Sven (Anders Granström) på bas, sångerskan Gunnel (Eva Remaeus), pianisten Rolf (Jan Lindell), Kennet (Henric Holmberg) på trummor, och så nyrekryteringen Lasse (Christer Boustedt), altsaxofonisten från Stockholm vars bristande respekt för Svens ledarskap sätter intrigen i rullning.

Den huvudsakliga handlingen utspelar sig i en skånsk småstad år 1958, då Sven Klangs kvintett repeterar varje vecka i Folkets Hus. Sven är en skrävlig bilförsäljare som tar rikligt betalt för att sköta bandets bokningar och låter de andra ta hand om allt grovjobb vid spelningarna. Kontoristen Gunnel har en relation med Sven, för det verkar ingå i uppdraget som sångerska, trots att kapellmästaren är gift. Rolf kommer från en borgerlig familj och går på gymnasiet medan Kennet, som jobbar på verkstad, försöker studera per korrespondens. Lasse är militärmusiker men har också spelat med diverse storheter på jazzklubbar i Stockholm. Under en kort period förenas dessa individer, med sina skilda förutsättningar och värderingar, i musikens gemenskap. Snart utvecklas dock en konflikt mellan Sven, som mest är intresserad av att tjäna pengar, och Lasse, som lever för sina jazzsolon och struntar i om de passar in i Svens traditionella arrangemang.

Filmen använder sig av en mockumentär (fejkdokumentär) ramberättelse där huvudpersonerna intervjuas om sin tid i Sven Klangs Kvintett. Vid premiären 1976 drog recensenterna paralleller till amerikanska femtiotalsskildringar som Peter Bogdanovichs Den sista föreställningen (1971) och George Lucas Sista natten med gänget (1973). Idag, när snart fyrtio år passerat sedan filmens ”nu”, har kontrasterna mellan femtio- och sjuttiotal förstås mattats av något – en stor del av publiken saknar egna minnen av båda dessa decennier – men den återblickande strukturen leder fortfarande till reflektioner över rollfigurernas olika val och hur de format deras livsöden. Eva Ramaeus gjorde filmdebut i rollen som Gunnel, och det är bara att beklaga att den populära programledaren från Fem myror är fler än fyra elefanter skulle göra så få filmer i sin alltför korta karriär.

Konflikten mellan Sven och Lasse – det kommersiella mot det konstnärliga, det provinsiella mot det internationella – är förutsägbar, och i några av dialogscenerna känns filmens teaterursprung väl påtagligt. Men skildringen av nöjeslivet i skånska folkparker är otroligt levande; sällan har en svensk spelfilm fångat svetten, livsglädjen, tristessen, nervositeteten, fumligheten, ruset, skönheten, ivern och tröstlösheten som kan rymmas på ett dansgolv så här. Sångerna om kärlek och svek är förstås generationsspecifika, men känslorna och stämningen är tidlösa. Och även om dialekterna inte alltid matchar de geografiska områden som skildras – inspelningsplatserna inkluderar Höganäs och Helsingborg – är det uppfriskande med en film där stockholmskan är det avvikande snarare än normen.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Assistent till inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Ljudläggning
Mixning

Medverkande

Henric Holmberg Kennet Persson, trumslagare, metallarbetare
Eva Remaeus Gunnel Andersson, vokalist, växeltelefonist
Jan Lindell Rolf Bringberg, pianist, gymnasist
Anders Granström Sven Klang, kapellmästare, basist, bilhandlare
Christer Boustedt Lars Göran "Lasse" Nilsson, altsaxofonist, militärmusiker
Bo G. Andersson (som Bo Gunnar Andersson) Gunnels beundrare
Ingvar Andersson Ingvar, mannen vid macken
Reinhold Andersson Gottfrid Andersson, Gunnels far
Ole Blegel folkparksgubbe
Peter Blomberg kypare
Birgit Eggers Gunnels mor
Per Eggers en berusad ung man på dansen
Staffan Holmgren Eskil, brudgummen
Mona Mellegård servitrisen på kaféet
Ninne Olsson Gunnels arbetskamrat
Catherine Parment Kennets syster
Einar Persson vaktmästaren
Ulla Rodhe Karin, bruden
Lou Rossling Mona, vokalisten
Michael Segerström musikhandlaren
- Ej krediterade:
Olle Westholm intervjuaren
Olle Larsson knutte på torget
Jan-Åke Lindbergh knutte på torget
Lars Lindbergh knutte på torget
Erling Larsson knutte på torget
Heikki Soyakka knutte på torget
Dan Josefsson knutte på torget

Bolag

Handling

Det är 1958. I en sydsvensk småstad samlas dansbandet till onsdagsrepetition.

Sven Klang, till vardags bilförsäljare, är äldst och leder orkestern. Han spelar bas. Pianisten Rolf går i gymnasiet och ska ta studenten till våren. Kennet, trummisen, är metallarbetare men läser till realen på Hermods. Vokalisten Gunnel arbetar på dagarna som växeltelefonist.

Den här kvällen är spänningen stor. Sven har engagerat en ny saxofonist, Lasse, som gör lumpen i stan som militärmusiker. Lasse kommer från Stockholm, och det visar sig snabbt att han är musikaliskt överlägsen de andra i bandet. Han har spelat med berömda namn på Nalen. För honom är musiken inte bara något man lirar för att det är kul. Det är ett sätt att leva.

Lasse imponerar oerhört på de övriga i bandet. Det är bara Sven som ställer sig kallsinnig till Lasses idéer. Sven har inget till övers för jazz. Han vill ge publiken vad den vill ha, dansvänliga standardlåtar i konventionella arrangemang.

När Lasse börjar ifrågasätta inte bara Svens musik!smak och sätt att leda bandet utan också fördelningen av gaget, kommer det till en konflikt som vidgas till att gälla värderingar och livsstilar.

Idyllens baksidor avslöjas. Gunnel tvingas ställa upp som Svens älskarinna för att få vara med i bandet. När hon blir med barn, vill Sven, som är gift, tvinga henne till abort, men hon vägrar. Lasse lämnar i vredesmod bandet, slutar som militärmusiker och sticker till Köpenhamn för att spela jazz.

Lasse kommer tillbaka ett år senare. Han är ganska nerdekad och utan engagemang. Kennet, Rolf och Gunnel frågar om han vill bilda en kvartett tillsammans med dem. Lasse accepterar men smiter från stan nästa dag efter att ha träffat Sven som har upptäckt att Lasse knarkar. Det blir inget av med kvartetten, och Sven Klang har heller ingen lust att fortsätta som orkesterledare.

Censur / granskning

Censurnummer 116068
Datum 1976-09-10
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 3120 meter
Kommentar Aktindelning: 480-495-385-580-505-400-275 = 3120 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3120 meter
Längd i minuter 114 min
Akter 7 rullar
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmspressen var genomgående mycket positiv till Sven Klangs kvintett. Allra mest positiv var gamle jazzmusikern, sedermera kulturskribenten Ingmar Glanzelius i DN:

"Det är en vanvettigt rolig film. Vi kan känna igen varje detalj exakt, från kläder, frisyrer, sätt att stå och gå och kamma sig ända fram till den handlingsförlamning som gjorde oss lydiga. Därför är det också en djupt tragisk och rörande film. Den visar frön till förhoppningar. Men ingen vet hur fröna skall kunna växa, för ingen har sociala termer att hänga upp sina funderingar på så att de kan få en riktning och bli verkliga. (-)

Christer Boustedt säger i filmen att 'musiken är en makt'. Han visar det själv i sitt spel. Även de som aldrig hört talas om Charlie Parker torde kunna höra livskraften och ömheten bara i en enda ton från Boustedt. (-)

Vad är Ingmar Bergmans självupptagna filmer mot detta? Estetiska, olösliga knoppar. Vad är de stora teatrarnas bländande succéer mot Sven Klangs kvintett? Fyrverkerier. Detta msåte vara 'årets film', om den nu finns en så fånig belöning:"

"Sina starkaste sidor har filmen i de avsnitt med snackandet och 'jammandet' efter de trista danskvällarna, medan Sven Klang själv inte är närvarande. När han gör entré återförs allt till ordningen.

Dialogerna där är underbara, det är 50-talet på kornet. Och Christer Boustedts altsaxspel gnistrar det om. (-)

Många kommer kanske att skratta åt 50-talet i denna film, liksom man kan skratta åt alla 'tal' så där några decennier efteråt. Men samtidigt känner vi varmt för människorna i filmen, t o m för Sven Klang ibland. Där finns ett vemod -- ett värdesinne enligt Harry Martinson -- som man inte får förväxla med nostalgi.

Pjäsen 'Sven Klangs kvintett' var en pjäs värd att älska. Filmen Sven Klangs kvintett är förvisso också värd detta." (Sven Malm i SvD)

"Sven Klangs kvintett är ett kammarspel om själva tomrummet. Som femtiotalistisk avbild har jag svårt att se att den här filmen -- i all enkelhet -- skulle vara nämnvärt underlägsen Peter Bogdanovichs Den sista föreställningen. (-)

Kunde alltsammans ha gjorts riktigare? Knappast av 70-talsmänniskor som rör sig i Sverige och berättar om gårdagens Sverige. Det finns i den här historien en kantighet som känns dokumentär, en iakttagelseförmåga som är aktsam och betvingande och en spelstil där den medvetna tafattheten smyger sig tätt intill en plågsam sannfärdighet.

Så gick det till den gången, påstår upphovsmännen, hos några halvfärdiga lirare i en avkrok av Skåne. Vem opponerar sig? Ni ska se filmen och höra den. Efteråt kommer ni troligen att begrunda den. Därför att Stellan Olsson och musikteatergruppen Oktober har ett avundsvärt sätt att handskas med sina backspeglar." (Jurgen Schildt i AB)

Jonas Sima i Expr var inte helt enig:

"Nog hade man kunnat kosta på mer tidstypisk rekvisita, fler gamla bilar till exempel, ett bättre svartvitt foto och framför allt, ett professionellt ljud. Mest 50-tal i filmen är faktiskt ljudet!

Fast ingen risig teknik kan hindra Christer Boustedt att med sin sköna altsax blåsa glöd i en slocknad stjärna. Han spelar, med ett 50-talsskämt, som en neger.

Stellan Olsson, filmregissören, kan vara litet flummig i budskapet, men hålls här i styr av ett nästan övertydligt manus. Han har inte helt orkat kämpa ner Oktobergruppens överspel och hans bilder av svensk ödslighet ser i början ut som teatertablåer. Dock har han lyckats fint med att hålla 50-talstonen. Folkparksdanserna är tragikomiska fullträffar och till Eva Remaeus vokaliststöd finns en närhet som delvis saknas på andra ställen i berättelsen.

Minns du gamla Fickjournalen eller inte: se den här skånska filmen, le åt nostalgin och fäll en tår över den dans- och livsstil som (förhoppningsvis) flytt."

De positiva tongångarna gick mestadels igen även utanför Stockholm. GHT satte rubriken "Stor svensk filmhändelse" och Bertil G Olin avslutade sin recension så här:

"Denna film vore inte så bra om den samtidigt med sin effektiva analys inte innehöll berättartekniska finesser, som när Lasses undergång förbereds i en komisk scen där Rolf och Kennet intresserar sig för hans grogglas. Det räcker inte att vara ärlig och begåvad. Man måste hitta en gångbar form. Dessa kulturarbetare har lyckats."

Kritikerna i GP och GT fäste sig bägge vid filmens människoskildring:

"Den har en ovanlig renhet och ömhet i sitt sätt att skildra människor. Dessa öppna nakna ansikten.", skrev Göran Zachrison i GT.

"Det är levande människor vi möter, människor att le och skratta åt och kanske gråta med. Stellan Olsson berättar lätt, snabbt och ömsint, jag tyckte lite långsamt ibland, men Sven Klangs kvintett är en film som biter sig fast och lever vidare ännu några dagar efter av egen värmande kraft." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

"Överflyttningen av succépjäsen Sven Klangs kvintett till film har blivit i det närmaste fulländad. Tonträffningen av 50-talet är ren och klar som en slinga från Charlie Parkers saxofon. Det här är Sista natten med gänget i genuint svensk tappning." (Bertil Behring i KvP)

Carl-Eric Nordberg i Vi:

"Man kan glädjas åt filmen som både roande och rörande generationsstudie. (-)

Men Sven Klangs kvintett spelar också fram en politisk anklagelse. Måste det gå som det tydligen gick med upproret? Måste rebellen Lasse gå vilse i narkotikarus och desperat individualism? Måste Rolf försvinna in i karriärvilla och department? Måste Gunnel -- som vågade bli ensam mamma -- sälja sällskapsresor till Spanien eller vart det nu var?

Det är samvetsfrågor som ekar ödsligt i sjuttiotalets förvirrade Sverige. 'Tänk att en gång få spela riktig jazz'. Fritt översatt 'Tänk att en gång få skapa verklig socialism'."

Olle Svenning i AB var också inne på dylika tankegångar i en debattartikel (27.9.1976), men ordentlig fart på debatten blev det först i SKP-organet Gnistan, där filmen och dess "borgerliga realism" blev flitigt diskuterad av bl a Carsten Palmaer och Gunnar Ohrlander (nr 36, 38, 41, 42 och 45, 1976).

Kommentar Svensk filmografi

Från och med 1 juli 1975 utökades Filminstitutets produktionsresurser -- och produktionsansvar -- i och med bildandet av den s k i-fonden, som var resultatet av ett samarbetsavtal med Sveriges Radio, och tillsättandet av två nya producenter (eller fondhandhavare) -- Per Berglund och Jörn Donner.

De fick ingen flygande start på grund av den fackliga filmkonflikt som utbröt samma sommar men fick å andra sidan planeringsro i inledningsskedet.

En mycket uppmärksammad teaterpjäs under detta år var Musikteatergruppen Oktobers (Malmö) "Sven Klangs kvintett", en charmfull och lätt nostalgisk skildring av ett dansband på 50-talet, vilken gruppen kollektivt hade arbetat fram med Ninne Olsson och Henric Holmberg som drivande krafter som författare och saxofonisten Christer Boustedt som musiker.

Gruppen var stationär i Skåne, där också handlingen utspelas, men turnerade med pjäsen under 1975 i Riksteaterns regi till inte mindre än 150 platser. En av dem som såg föreställningen var regissören Stellan Olsson. Han tyckte sig se att stycket lämpade sig för film -- och det höll Oktober med om. Ninne Olsson och Holmberg utarbetade därför ett manus som inte minst i miljöerna skilde sig avsevärt från teaterversionen, och scenarioversionen skrevs sedan i nära samarbete med regissören som samtidigt vände sig till sin vän och kollega, Per Berglund, från gamla film!skolan, där Olsson hade utexaminerats samma år som Berglund kom in, 1966.

Berglund blev också han entusiastisk. Dessutom passade denna historia hans filmpolitiska målsättning, nämligen att distribution och publikkontakt var lika viktiga som produktionen. Filmen kunde produceras som ett lågbudgetprojekt tillsammans med teatergruppen och samtidigt lanseras brett över hela landet -- 50 kopior! Det hade aldrig gjorts förr. Men då gällde det att också få många med sig.

Detta lyckades också Berglund med. Europa Film med Bo Jonsson i spetsen ställde upp, likaså Stockholm Film med Conny Plånborg och FHR med Bengt Göransson. Tillsammans med Oktober och TV2 stod dessa för 75 procent av kostnaden. Resten tog Filminstitutet. Budgeten löd på 1 280 000 kr.

Inspelningen förlades i sin helhet till Skåne, företrädesvis Höganäs och Helsingborg, och löpte planenligt från och med 29 mars till och med 6 juni 1976, totalt 48 inspelningsdagar. Sex veckor senare var filmen färdigklippt, och 22 september kunde urpremiären äga rum i Helsingborg. Dagen därpå släpptes ytterligare 36 kopior och någon vecka senare de resterande 13.

Ett budgetöverdrag på något över 20 procent kunde konstateras, men det vållade ingen oro. Filmen fick ett synnerligt gott mottagande och gick också mycket bra -- dock inte så bra som väntat. Publiksiffran stannade vid 285 000 åskådare. Det blev några miljoner mer, när filmen visades i TV2 23 mars 1978 och 20 maj 1986.

Svenska Filmkritikerförbundet utsåg i januari 1977 Sven Klangs kvintett till 1976 års bästa svenska film. Filmen fick också det näst högsta kvalitetsbidraget bland 1976/77 års filmer, och kollektivet bakom filmen fick samtidigt motta en guldbagge för sin insats.

Internationellt hade denna blygsamma, svart-vita film med helt okända namn lite svårt till att börja med, men ryktet spred sig, och filmen har som musikfilm numera ett vidsträckt renommé. Den har sålts till Danmark, England, Finland, Frankrike, Holland, Island, Israel, Jugoslavien, Norge, Schweiz samt Australien, Canada, Moçambique och USA.

Till det svåraste i slutarbetet hörde frågan om rättigheter till de ymnigt förekommande musikinslagen, inte mindre än 48 stycken.

Förlaga

Originaltitel Sven Klangs kvintett (Pjäs)
Författare Ninne Olsson
Henric Holmberg


Inspelning

Sverige 1976-03-02 1976-09-03
Helsingborg
Höganäs
Ängelholm

Visningar

Sverigepremiär 1976-09-22 Spegeln Helsingborg Sverige 114 min
Urpremiär 1976-09-22 Spegeln Helsingborg Sverige 114 min
Stockholmspremiär 1976-09-23 Saga Stockholm Sverige 114 min
TV-visning 1978-03-23 TV2 Sverige 109 min
1986-05-20 TV2 Sverige 109 min
1991-10-05 Kanal 1 Sverige 109 min
1991-12-21 Kanal 1 Sverige 109 min
Dvd-release 2004-04-16 Sverige
TV-visning 2005-12-05 SVT1 Sverige 109 min
Cinemateksvisning, arkivkopia 2014-04-26
2014-11-15
Cinemateksvisning 2016-04-26 Filmhuset Stockholm Sverige
TV-visning 2021-01-11 SVT1 Sverige
VOD-release 2023-03-31 SVT Play Sverige Antal dagar på SVT Play 30
TV-visning 2023-04-05 SVT2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Splanky
Kompositör Neal Hefti
Instrumentalist Jan Lindell (piano)


Originaltitel Stand By
Kompositör Harry Arnold
Instrumentalist Jan Lindell (piano)


Originaltitel Whispering
Kompositör John Schonberger (1920)
Vincent Rose (1920)
Textförfattare Malvin Schonberger (engelsk text 1920)
Richard Coburn (engelsk text 1920)
Karl-Lennart (svensk text)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Sail Along Silv'ry Moon
Kompositör Percy Wenrich (1937)
Textförfattare Harry Tobias (1937)
Lars Brom (svensk text 1958)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel The Preacher
Kompositör Horace Silver (1954)
Textförfattare Babs Gonzales (engelsk text 1954)
Eva Nordström (svensk text 1958)
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Ramona
Kompositör Mabel Wayne (1927)
Textförfattare Gösta Stevens (svensk text 1927)
L. Wolfe Gilbert (engelsk text 1927)
Ninita (svensk text)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Sugartime
Kompositör Odis Echols (1956)
Charlie Phillips (1956)
Textförfattare Eric Sandström (svensk text 1958)
Odis Echols (engelsk text 1956)
Charlie Phillips (engelsk text 1956)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Well, You Needn't
Kompositör Thelonius Monk (1947)
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)


Originaltitel American Patrol
Kompositör Frank W. Meacham (1885)
Textförfattare Karin Wollgast (svensk text 1954)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Vals från Fleninge
Instrumentalist Reinhold Andersson (fiol)


Originaltitel Gold und Silber
Kompositör Franz Lehár (1902)


Originaltitel Nu är det dags att ge
Kompositör Christer Boustedt
Textförfattare Ninne Olsson
Sångare Eva Remaeus
Anders Granström
Henric Holmberg
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Ann-Caroline
Kompositör Leon Landgren (1955)
Åke Gerhard (1955)
Textförfattare Åke Gerhard (1955)
Sångare Eva Remaeus
Anders Granström
Henric Holmberg


Originaltitel Sjung och le
Kompositör Olle Bergman (1954)
Textförfattare Olle Bergman (1954)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Fia Jansson
Textförfattare Emil Norlander (svensk text 1900)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Nordsjön
Kompositör Martin Nilsson (1931 "Sommarsegling")
Textförfattare Martin Nilsson (1935)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Havsörnsvals
Kompositör Evert Taube (1929)
Textförfattare Evert Taube (1929)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Rosa på bal
Kompositör Evert Taube (1929)
Textförfattare Evert Taube (1929)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Spiskroksvalsen
Kompositör Kal Dompan (1908)
Textförfattare Rosa Grünberg (1908)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Oh boy, oh boy, oh boy
Kompositör Lasse Dahlquist (1946)
Textförfattare Lasse Dahlquist (1946)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Du schwarzer Zigeuner
Kompositör Karel Vaček
Textförfattare Fritz Löhner-Beda (tysk text 1930)
Nils-Georg = Nils Perne & Georg Eliasson (svensk text 1932)
Sångare kör
Anders Granström
Instrumentalist Henric Holmberg (fiol)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Fascination/Valse tzigane
Kompositör Fermo Dante Marchetti (1904)
Textförfattare Dick Manning (engelsk text 1932)
S.S. Wilson (svensk text)
Karin Wollgast (ny svensk text 1954)
Maurice de Féraudy (fransk text 1904)
Sångare kör
Instrumentalist Henric Holmberg (fiol)


Originaltitel Come on boys, så ska vi swinga
Kompositör Sven Paddock (1942)
Tosse Bark (1942)
Textförfattare Sven Paddock (1942)
Tosse Bark (1942)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Dikten
Kompositör Christer Boustedt
Textförfattare Henric Holmberg
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Framförs av Henric Holmberg (reciterar)


Originaltitel Over the Rainbow
Kompositör Harold Arlen (1939)
Textförfattare Kar de Mumma (svensk text 1939)
Jokern (svensk text 1939)
E.Y. Harburg (engelsk text 1939)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel As Time Goes By
Kompositör Herman Hupfeld (1931)
Textförfattare Herman Hupfeld (1931)
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Sonnymoon for Two
Kompositör Sonny Rollins
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel True Love
Kompositör Cole Porter (1956)
Cole Porter (engelsk text 1956)
Textförfattare Gösta Rybrant (svensk text 1956)
Sångare Eva Remaeus


Originaltitel Whisper Not
Kompositör Benny Golson
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Jailhouse Rock
Kompositör Jerry Leiber (1957)
Mike Stoller (1957)
Textförfattare Jerry Leiber (1957)
Mike Stoller (1957)
Sångare Anders Granström


Originaltitel Confirmation
Kompositör Charlie Parker (1953)
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)


Originaltitel Twilight Time
Kompositör Al Nevins (1944)
Buck Ram (1944)
Morty Nevins (1944)
Artie Dunn (1944)
Textförfattare Gösta Rybrant (svensk text 1944 "När dagen dör")
Bengt Sundström (svensk text "När livet börjar le")
Al Nevins (1944)
Buck Ram (1944)
Morty Nevins (1944)
Artie Dunn (1944)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)
Sångare Lou Rossling ("När livet börjar le")


Originaltitel A Tribute to Mary Jane
Kompositör Christer Boustedt
Instrumentalist Svenska Bop-Eliten (ej i bild)


Originaltitel Piove/Ciao, ciao, bambina
Kompositör Domenico Modugno (1959)
Textförfattare Gösta Rybrant (svensk text 1959)
Domenico Modugno (italiensk text 1959)
Dino Verde (italiensk text 1959)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)
Sångare Eva Remaeus


Originaltitel Blue Monk
Kompositör Thelonius Monk (1954)
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Henric Holmberg (kontrabas)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Some Other Spring
Kompositör Irene Kitching
Textförfattare Arthur Herzog Jr.
Sångare Eva Remaeus
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Henric Holmberg (kontrabas)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Now's the Time
Kompositör Charlie Parker (1945)
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Be-Bop
Kompositör Dizzy Gillespie (1944)
Instrumentalist Christer Boustedt


Originaltitel Dansen går på Svinnsta skär
Kompositör Gideon Wahlberg (1926)
Textförfattare Gideon Wahlberg (1926)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Koster-Valsen
Kompositör David Hellström (1907)
Textförfattare Göran Svenning (1907)
Instrumentalist Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Originaltitel Muskrat Ramble
Kompositör Kid Ory (1926)
Textförfattare Eric Sandström (svensk text 1955)
Ray Gilbert (engelsk text 1926)
Sångare Eva Remaeus
Christer Boustedt
Anders Granström
Henric Holmberg
Jan Lindell
Instrumentalist Christer Boustedt (saxofon)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (piano)


Originaltitel Isle of Capri
Kompositör Will Grosz (1934)
Textförfattare Sven-Olof Sandberg (svensk text 1934)
Jimmy Kennedy (engelsk text 1934)
Instrumentalist Christer Boustedt (maracas)
Anders Granström (kontrabas)
Henric Holmberg (trummor)
Jan Lindell (dragspel)


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1977 Juryns specialbagge (till kollektivet bakom filmen)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1977
Chaplin-priset Stockholm 1976 Stellan Olsson (regipris)
Stockholm 1976 Musikteatergruppen Oktober
Svenska Filmkritikerförbundets pris Stockholm 1976 (årets film)

Ämnesord

Bilförsäljare
DK Drama
DK Musik
Dansband
Helsingborg
Hermods
Höganäs
Jazz
Militärmusiker
Nalen
Narkotika
Orkesterledare
Saxofonist
Vokalister
Ängelholm

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 3111


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bärare 16 mm


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DVD


Typ Ej typbestämt material


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm
Längd i meter 3120


Typ Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bärare 35 mm
Längd i meter 3120


Typ Originalnegativ bild
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Bärare 16 mm


Typ Videokopia digital
Bärare DVCAM (PAL)


Typ I-band musik


Typ Slutmix
Bärare 16 mm


Typ Slutmix
Bärare 16 mm


Typ Slutmix
Bärare DAT


Typ Slutmix
Bärare DAT


Typ Slutmix
Bärare DAT


Typ Slutmix
Bärare DAT


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel SVEN KLANGS KVINTETT en film av Stellan Olsson och musikteatergruppen Oktober
Tryckeri Skövde Offset


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel SVEN KLANGS KVINTETT en film av Stellan Olsson och musikteatergruppen Oktober
Tryckeri Skövde Offset


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Dialoglista
Manustitel Sven Klangs quintet.
Omfång 48 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Sven Klangs Kvintett. Synopsis.
Omfång 8 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Sven Klangs kvintett.
Omfång 80 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sven Klangs kvintett.
Omfång 111 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sven Klangs kvintett.
Omfång 156 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sven Klangs kvintett. Manus: Ninnie Olsson, Henrik Holmberg.
Omfång 156 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Sven Klangs kvintett. Dialoglista.
Omfång 68 s. Slanglista och titelförteckning över filmens musik (2 s.) samt dialoglista trailer (2 s.).
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Le quintette de Sven Klang.
Omfång 36 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 156 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 16
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Ljudtyp Ljud
Färgtyp Svartvit
Bärare DCP
Längd i minuter 114 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt ljud
Bärare WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?