Originaltitel | "Mackan" |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent |
|
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1977-12-19 |
Femtiotalsfjortis dumpar machodumskalle med dubbla kondomer i träffsäker långfilmsdebut som väckte debatt när manliga kritiker sågade den jäms med...
Mackan heter egentligen Margareta. Hon är 14 år och flyttar ofta, därför att hennes pappa är anställd vid SJ. I den småstad dit hon kommer i början på 60-talet träffar hon...
Med undantag för Hanserik Hjertén i DN mottogs Mackan mycket negativt av stockholmskritikerna: "Mackan är tyvärr ingen bra film, varken som gestaltning eller diskussionsunderlag....
Femtiotalsfjortis dumpar machodumskalle med dubbla kondomer i träffsäker långfilmsdebut som väckte debatt när manliga kritiker sågade den jäms med fotknölarna.
Fjortonåriga Mackans pappa jobbar på SJ, och familjen flyttar från håla till håla. I en i raden blir hon ihop med högstatuskillen Kenneth som är arton och har raggarbil. Men det visar sig att han saknar lite mer än en snygg brud i framsätet: i en scen vill han att de ska låtsas att han är död, så han får höra hur mycket hon skulle gråta. I en annan hittar han på ett avtal: hon ska gå med på att ha hur mycket sex som helst mot att han sedan går med på samma sak.
Även de som inte varit ihop med Kenneth kan känna igen sig i "Mackan". Men det gjorde inte de manliga kritikerna i Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Birgitta Svensson saknade formkänsla och kunde inte regissera. Manuset var dåligt och filmen var seg och ytlig och illa spelad. En av recensenterna skrev att det i princip var bra med kvinnliga perspektiv, och två meningar senare att Maria Andersson var söt.
I Dagens Nyheter gick Tytti Soila den 30 december till motangrepp. "Måndagen den 19 december hade Birgitta Svensson premiär på sin fina och lyhörda film Mackan. På tisdagen blev hon (filmen) utskälld i Stockholmspressen med den mondäna leda som dess kritiker är alltför kända för. [...] Birgitta Svensson beskriver sina unga människor med en träffsäkerhet och lyhördhet som de världserfarna Stockholmskritikerna inte ids reagera för. [...] Det är bara filmiska jonglörer i stil med Ingmar Bergman och deras fyrverkerier som får dem att reagera och applådera, inte lågmälda iakttagare som Birgitta Svensson, som dessutom är kvinna och – ännu värre – långfilmsdebutant. Traditionsenligt skall en sådan tryckas ned i skorna. Man kan fråga sig vad dessa kritiker har för arbetsmoral och vad de ställer för krav på sig själva. [...] Det är dyrt att göra film. Jürgen Schildt antyder [i Aftonbladet] att de pengar som lagts ut på Mackan är bortkastade pengar. Det är de inte. Filmen är inte bara bra, utan med dess hjälp har man också kunnat ifrågasätta vissa kritikers kompetens för sitt arbete."
Dagen därpå publicerade Expressen en artikel av Nils Petter Sundgren, som tillsammans med Tytti Soila fick igång en intensiv kritikdebatt: "Det finns filmer som man bestämt måste vara filmkritiker för att inte förstå sig på. [...] Själv har jag svårt att tycka annat än att ["Mackan"] med all sin formella osäkerhet och berättarmässiga ofullgångenhet bär på fröet till en svensk [Milos] Forman. [...] Men kritikerna i de stora stockholmstidningarna har, med undantag för Hanserik Hjertén i DN, varit helt blinda för fräschören och sanningen i "Mackan".
I Expressen ger Lasse Bergström filmen två getingar – hälften så många som han tilldelar ABBA – The Movie. Jürgen Schildt i Aftonbladet är blodigt ironisk. Han sammanfattar "Mackan" som 'en prov-kollektion av växtvärkens och den svenska provinsrevoltens 50- och 60-talsschabloner' och han förnekar att Birgitta Svensson skulle ha tillfört dessa schabloner en personlig tonvikt, en självironi, en karakteriseringsförmåga, ett eget sätt att berätta. "[...] Det ligger naturligtvis förledande nära att se [...] stockholmskritikernas nedlåtenhet [...] som ett utslag av filmkritiskt mansgriseri. Och det är ju möjligt att någon kan ha gripits av revanschlusta mot en film som så totalt tar ställning för en trulig fjortonårig flicka och som skildrar kåta unga mäns löjlighet med oförsynt ironi. Men en sådan förklaring är kanske ändå allt för lättvindig. Snarare tror jag att orsakerna finns i den svenska filmkritikens allmänna läge. [...] I dagens svenska filmsituation blir kritikens uppgift föga heroisk. Det håller knappast på att hända något omtumlande nytt som kan ge kritiken medvind. Men det finns i filmlivet goda viljor och talanger. Filmkritikens uppgift blir då närmast att hålla ögon och öron öppna, att till varje pris hålla sin egen känslighet och mottaglighet levande för det nya och utvecklingsbara. Lyckas inte kritiken med det är den till större skada än nytta. Den förstelnade arrogans som mött "Mackan" hör hemma i filmkritikens panoptikon och ej i en levande kulturdebatt."
Nina Widerberg (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent |
|
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Smink |
|
B-ljud | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Produktionsbolag | Drakfilm AB | (för) | |
---|---|---|---|
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | |||
AB Svensk Filmindustri | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1977 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2015 | |
Distributör i Sverige (inst. video) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Mackan heter egentligen Margareta. Hon är 14 år och flyttar ofta, därför att hennes pappa är anställd vid SJ.
I den småstad dit hon kommer i början på 60-talet träffar hon Kenneth, 18 år, stans häftigaste kille. Deras förhållande är en stor triumf för Mackan, men Kenneth är egentligen inte ute efter något annat än att ha en snygg tjej bredvid sig i bilen -- till att börja med. Tycke uppstår dock, och då kommer problemen.
Mackan och Kenneth har inget gemensamt språk. De kan inte uttrycka sina känslor för varandra. Speciellt svårt är det för Kenneth som har hela mansrollstrycket på sig.
Deras förhållande drivs till en spets. Det slutar med att Mackan bryter med Kenneth och flyttar med familjen till nästa stad.
Censurnummer | 118619 |
---|---|
Datum | 1977-12-14 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2745 meter |
Kommentar | (samt 6 16 mm (Svenska Filminstitutet)) |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2745 meter |
Längd i minuter | 100 min |
Akter | 5 rullar |
Med undantag för Hanserik Hjertén i DN mottogs Mackan mycket negativt av stockholmskritikerna:
"Mackan är tyvärr ingen bra film, varken som gestaltning eller diskussionsunderlag. Det känns ungefär som om varannan filmruta vore överflödig, segheten triumferar över det intresseväckande och filmens aktörer uppträder filmen igenom fumligt på ett sätt som aktörer gör efter otillräcklig instruktion. (-)
Det är svårt att säga något gott om Mackan och ännu svårare är det att säga något gott om de produktionsansvariga som tycks tro att det går att rädda svensk film ur knipan genom att kasta in orutinerade människor i den kostnadskrävande och mycket svåra rollen som långfilmsregissör. Mackan har sålunda svensk films vanligaste svagheter: motivationen bak!om filmen är oklar, manuset är inte tillräckligt genomarbetat, arbetet har lagts ut på en människa som både för sig själv och andra borde ha fått bevisa sin förmåga genom att först göra en eller annan kortfilm." (Hans Schiller i SvD)
"Det bästa jag kan hitta på att säga om denna bild av livet i det unga Sverige några år före p-pillerålderns genombrott är att den hederligt speglar en sorts verklighet som ibland till och med kan kännas upplevd.
Felet är att spegeln helt saknar djup. I princip är det naturligtvis bra att det finns tjejer som vill ta över den svenska filmen och lägga om könsvinklarna mot de gamla vanliga debutupplevelserna.
Men med så outvecklat formsinne som Birgitta Svenssons kommer man inte särskilt långt. Maria Andersson är söt och iakttagande i titelrollen, men filmen når inte en millimeter bakom hennes trubbighet." (Lasse Bergström i Expr)
Hanserik Hjertén i DN kände "en lätt irritation över en förnyad uppvisning av de här tidens gester och tafattheter" men erkände "att det är skickligt fångat och att det finns känsla och mening i det hela." (-) Äntligen en ungdomsskildring med en tjej i hjälterollen som verkligen pejlar en tonårsflickas tillvaro, bekymmer och glädjeämnen, och det visar ju att nya tider ändå randas. (-)
Birgitta Svensson berättar om detta kärlekspar bland gårdagens unkenheter med enkla bilder som passar fint till den ömsinta grundstämningen.
Ingen uppseendeväckande debut, men bra och rejäl!"
Flickporträttet och den kvinnliga regissörens syn på tillvaron hade också de kvinnliga kritikerna lättare att ta till sig.
Monika Tunbäck-Hanson i GP hade kritiska synpunkter på manus och regi men "nu är Mackan främst en film om just Mackan och i skildringen av henne och relationerna till hennes första kille finns det fina nyanser, en ömsinthet och en ärlighet, som förstås kommer sig av att Birgitta Svensson själv var flicka en gång", och när hon "berättar om Mackan själv och hennes reaktioner och stegvisa mognad, ja, då är det en öm, levande och engagerande film."
Annika Gustafsson i SDS:
"En liten fin och mycket sympatisk film. Birgitta Svensson berättar på ett enkelt, rakt och anspråkslöst sätt. Mackan är en film som lever därför att den handlar om verkliga identifierbara människor i en verklig och igenkännbar värld. (-) Det enda skrämmande är bara att dagens tonårsflickor i så stor utsträckning tycks känna igen sig i 50-talets kvinnovärld. Det visar klart hur liten bit på vägen kvinnokampen har nått och hur mycket som är kvar att kämpa för."
Ulla Swedberg i GT fann att Birgitta Svensson gjort en "charmfull, stämningsrik och formsäker debut (-) Ack ja, de flesta av filmens vardagsbilder känns med många småleenden igen -- även av oss som växte upp i andra svenska småstäder 10, 15, ja rent av 20 år tidigare än Mackan. Och för en gångs skull ser vi det alltså genom tjejögon."
Sven E Olsson avslutade en lång och uppskattande recension i Arbetet så här:
"Flickan Mackan angår en som öde och människa i allt detta, anser jag. Hon känns hel och riktig och det som händer tycks fortfarande äga sin tragiska giltighet. Och visst är kvinnoblicken även in i pojkvärlden mer svidande skarpsynt än vi är vana vid. Vilken vuxen man kan helt förneka denna Kenneth från sin egen ungdom? Redan så låst och urblåst i sin snäva mansroll, så fixerad vid häftiga prestationer och prylar, så inriktad på snabba ryck i spermapåsen att han inte kan se människan i flickan under sig.
I själva verket berättar Birgitta Svensson enkelt men funktionellt om vardagliga samlevnads- och utvecklingsproblem som existerar än i denna dag."
Ana Maria Narti i Chaplin skrev också med debatten i färskt minne och analyserade filmen ur såväl kritisk som publik synvinkel:
"Ett litet kritiskt gräl har vuxit upp kring Birgitta Svenssons debutfilm, och det verkar berättigat. Till och med om man betraktar Mackan som helt misslyckad, får man inte bortse ifrån de tydliga positiva sidorna i den.
Människogestalterna är trovärdiga. (-) Detaljerna i miljöerna och i handlingen är också trovärdiga. (-) Handlingen är inte så mycket en utveckling av dramatiska konflikter som ett pussel av iakttagelser. (-) De intressanta kritiska problem, som bör diskuteras i förhållande till Mackan har att göra med relationerna mellan delar och helheten. (-) Filmen förblir en summa av enskilda iakttagelser som inte lyckas bilda en enhet. (-)
Det som saknas är faktiskt en skapande tanke, en idé som har kommunikationsvärde för alla."
Birgitta Svensson (f 1945) har sedan 1967 varit anställd på TV2 som klippare, ljudläggare och senare även producent. Idén till Mackan fick hon under en tid som barnledig, och den baserar sig i hög grad på självupplevt material. Manuskriptet skrevs våren 1976 och lämnades in till Filminstitutets producent Per Berglund i maj, och det stod från början klart att Birgitta ville regissera den eventuella filmen själv.
Berglund reagerade positivt men hade inte tillräckligt med pengar kvar i sin budget och började därför söka medproducenter. TV2 var först intresserat men drog sig ur under hösten. I stället kom SF in i bilden, likaså Drakfilm som var berett att driva projektet som utläggning och även satsa en mindre del. I mars 1977 kunde ett samproduktionsavtal undertecknas där Filminstitutet stod för 55 procent, SF för 37 procent och Drakfilm för resterande 8 procent. Budgeten löd på 2,7 miljoner kr inklusive administration.
Inspelningen ägde planenligt rum i Söderhamn under tiden 29 mars -- 18 juni 1977. Tre kompletteringsdagar tillkom under hösten, och totalt blev det hela 59 inspelningsdagar, men budgeten kunde ändå hållas.
Maria Andersson i huvudrollen var en 17-årig debutant, medan Kåre Mölder tillhörde en fri teatergrupp. Flertalet ungdomar var dock debutanter.
Det kritiska mottagandet i stockholmspressen resulterade i en ovanligt utdragen och inflammerad debatt som handlade dels om kritikens uppgift och ansvar (inledd av Nils Petter Sundgren i Expr på nyårsaftonen 1977), dels om manliga kritikers brist på förståelse för kvinnoskildringar och kvinnliga regissörer (inledd av Tytti Soila i DN 30 december), även om bägge argumenteringarna ofta gick hand i hand.
I praktiken kom debatten ganska lite att gälla Mackan som konstnärlig produkt -- här var nog flertalet eniga om att den hade sina brister -- men onekligen hjälpte debatten till att locka publik till biografen, och där kände både tonårspubliken och de som varit tonåringar för 15-20 år sedan igen sig.
Kritikerdebatten föranledde också många tidningar ute i landet att gå ut med enkäter bland dagens ungdom om hur de såg på filmen.
Filmen fick också senare stor framgång i 16 mm distribution på skolor, fritidsgårdar etc.
På biograf sågs filmen av 265 000 åskådare, och 2 december 1979 visades den i svensk TV (TV2).
Utlandsdistributionen inskränkte sig till de nordiska länderna.
Sverige | (tre inspelningsdagar för komplettering gjordes under hösten 1977) | 1977-03-29 | 1977-06-18 | |||
Söderhamn | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1977-12-19 | Spegeln | Stockholm | Sverige | 100 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1977-12-19 | Spegeln | Stockholm | Sverige | 100 min | |
TV-visning | 1979-12-02 | TV2 | Sverige | 96 min | ||
1991-11-16 | Kanal 1 | Sverige | 96 min | |||
2004-10-12 | SVT1 | Sverige | 96 min | |||
Cinemateksvisning | 2007-03-08 | Bio Victor | Stockholm | Sverige | ||
Extern biograf, Sverige | 2008-02-15 | Synad av Jan-Erik Söderman vid retur. | ||||
Cinemateksvisning | 2008-03-08 | Bio Capitol | Göteborg | Sverige | ||
2008-04-19 | Spegeln | Malmö | Sverige | |||
VOD-release | 2023-05-12 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 |
Originaltitel | Menuett | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Sebastian Bach |
Originaltitel | Lovin' Up a Storm | |
---|---|---|
Kompositör | Allyson Khent |
Originaltitel | Blue Velvet | |
---|---|---|
Kompositör | Bernie Wayne |
Originaltitel | Chain Gang | |
---|---|---|
Kompositör | Sam Cooke |
Originaltitel | Hot Sandwiches | |
---|---|---|
Kompositör | Lars Larsson |
Originaltitel | Karlskrona Örlogsstations Defileringsmarsch | |
---|---|---|
Kompositör | Viktor Widqvist |
Originaltitel | The Big Beat | |
---|---|---|
Kompositör | Dave Bartholomew | |
Antoine Domino |
Originaltitel | What Do You Want To Make Those Eyes at Me For? | |
---|---|---|
Kompositör | Howard Johnson | (1916) |
Joseph McCarthy | (1916) | |
James V. Monaco | (1916) | |
Textförfattare | Howard Johnson | (1916) |
Joseph McCarthy | (1916) | |
James V. Monaco | (1916) |
Originaltitel | Vals på Ängön | |
---|---|---|
Kompositör | Evert Taube | (1943) |
Textförfattare | Evert Taube | (1943) |
Originaltitel | Kors på Idas grav | |
---|---|---|
Kompositör | Johan Göran Berger | (1828) |
Textförfattare | Charlotta Berger | (1826) |
Originaltitel | Twilight Time | |
---|---|---|
Kompositör | Buck Ram | |
Textförfattare | Morty Nevins | |
Artie Dunn |
Originaltitel | Everybody's Somebody's Fool | |
---|---|---|
Kompositör | Howard Greenfield | (1959) |
Textförfattare | Åke Gerhard | (svensk text 1960) |
Jack Keller | (engelsk text 1959) |
Originaltitel | Guitar Boogie |
---|
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1978 | (bidrag om 171 545 kr) |
---|
Mackan" [trailer] (1977) | Trailer till | "Mackan" (1977) |
60-tal |
Bilåkning |
DK Kärlek |
DK Ungdomskultur |
Folkets Park |
Mansrollen |
Raggare |
SJ |
Småstäder |
Söderhamn |
Ungdomsproblem |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2738 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2745 |
Typ | Lågkontrastkopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2745 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2745 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | MACKAN |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | MACKAN |
Tryckeri | Narva-Tryckeriet |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Typ | Priser |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mackan. Originalmanus. |
Omfång | 85 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mackan. Av Birgitta Svensson. |
Omfång | 101 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mackan. Av Birgitta Svensson. |
Omfång | 106 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Mackan. Dialoglista. |
Omfång | 22 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Omfång | 22 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | uppsättning |
Bakombild papper | 9 |
Dia | uppsättning |
Digitala bilder | Nej |
Negativ | Nej |
Kontaktkartor | Nej |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Färg |
Längd i minuter | 101 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |