Tjorven och Mysak (1966)

Media (2 st)

Originaltitel	Tjorven och Mysak
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Olle Hellbom
Manus	Astrid Lindgren
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	SF-Artfilm
Utmärkelser	Festivalpris Visa utmärkelser
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1966-12-10

Medverkande

Louise Edlind
Malin

Torsten Lilliecrona
Melker

Stephen Lindholm
Pelle

Kajsa Dandenell
Skrållan

Torsten Wahlund
Peter

Bengt Eklund
Nisse

Visa fler

Handling

Filmen berättar om Tjorven, Skrållan och de andra barnen på sommarön Saltkråkan i Stockholms skärgård. Barnen har fått en lekdag i "födelsedagspresent" och utnyttjar den till full-...

Visa hela handlingen

Press

Stockholms recensenter var inte helhjärtat entusiastiska öv- er det nya numret i serien om barnen på Saltkråkan. De slös- ar visserligen mycket beröm över valda delar av filmen men har...

Visa all press

Filmen berättar om Tjorven, Skrållan och de andra barnen på sommarön Saltkråkan i Stockholms skärgård. Barnen har fått en lekdag i "födelsedagspresent" och utnyttjar den till full- o. Farbror Melker måste finna sig i att bli indragen i alla lekarna och att därvid gång på gång ramla i sjön.

Barnen har hittat en gammal skuta i en vik. Den döps till "Albertina" i "Dödens vik" och själva delar de upp sig i de två sjörövarbanden Hajarna och Hökarna. Sen börjar kampen om Mysak, en "önskesten" som i fantasin blir en magisk diamant, den värdefullaste i världen.

Förvecklingarna och upplösningen liknar motsvarande inslag i de tidigare Saltkråke-filmerna. Till sist rymmer även i den- na filmen Skrållan på slutet, men som alltid blir slutet gott och därmed allting gott.

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholms recensenter var inte helhjärtat entusiastiska öv- er det nya numret i serien om barnen på Saltkråkan. De slös- ar visserligen mycket beröm över valda delar av filmen men har också en hel del kritik att komma med som t ex Elisab- eth Sörenson i Svenska Dagbladet: "Årets Tjorven-film har kommit. Den är god, glad och generös som vanligt. Och kanske kunde man nöja sig med detta konstaterande. (-) Den kommer att ses och älskas av många. Det går s a s av bara farte- n. Tjorven-filmerna konkretiserar den sympatiska svenska dr- ömmen om sommar, sol, skärgård och lyckligt familjeliv.

Men om man ändå tar sig orådet före att granska årets dröm- version närmare, så blir man nog tvungen att redovisa en lä- tt besvikelsens suck. Det har, om sanningen skall fram, gått en smula slentrian i drömmen. De glada upptågen i skärgårds- paradiset känns inte längre riktigt spontana. (-)

Mekanismen går med andra ord i dagen. Dock finns det två som den inte biter på: Skrållan och Båtsman. Lilla Skrållan, 3 år, är filmens största tillgång. Hon agerar inte, hon är. Ändå är det naturligtvis till mycket stor del Olle Hellboms förtjänst. Det är hans varsamhet och oändliga tålamod som resulterat i sådana fullträffar som den scen där Skrållan närmar sig tunnan med ejderdun, lyfter på locket och under stigande förtjusning låter det "snöa" över Vestermans nytjä- rade brygga. I allt en skärgårdssituation som känns äkta!"

Men sedan kommer hennes kritik: "Vad som framför allt gör att "Tjorven och Mysak" aldrig blir mer än en ordinär, trev- lig och vänlig familjefilm är emellertid, att den Astrid Li- ndgrenska tonen och genialiteten på något egendomligt vis kommit bort i hanteringen."

Jurgen Schildt ställer i Aftonbladet frågan "Vad är Saltkrå- kan?" och svarar själv så här: "Trygghetens och beständighe- tens reservat i världen, ett stycke genuin skärgård, där den klassiske Österman blivit Vesterman och Söderman, och där de fåtaliga molnen bara tjänstgör som paustecken i en vardag av sommar, högtryck och riskfria äventyr. (-) Kanske är den nya Tjorven-filmen mera sönderplockad än de föregående: Hellbom odlar punkterna mera än linjen, situationerna och putslusti- gheterna mera än kontinuiteten och det inre sambandet. Kan- ske kunde man också i något klentroget ögonblick säga att Tjorven-serien i sin helhet är låst och begränsad, att den är fri från fortbildningssträvanden, att den saknar andra utblickar än de pastorala.

Men än sen? Den väldiga charmen har jag varken lust eller skäl att ifrågasätta. Olle Hellbom vet hur småttingarna ska snärjas, och han gör det utan tillstymmelse till larv och hjärtnupenhet och patenterat änglamakeri."

Annika Holm i Dagens Nyheter: "En lustighet från förr har tillåtits utveckla sig till ren fulländning. Det är inte längre en engångsföreteelse att Melker badar med kläderna på. Åtminstone 18 gånger får han göra det. De andra får vara med om det roliga också i olika omgångar. Malin är den enda som faller ur ramen, för hon hinner klä om till baddräkt in- nan hennes stund kommer." Recensionen slutar med några resi- gnerade ord om filmens producent och regissör: "Har de tur är vi bara några som tycker att årets Tjorv till råga på allt är tråkig."

Betydligt mera negativ är Jonas Sima i Expressen: "Måste en barnfilm vara så snäll och väluppfostrad att den verkar för- ljugen? (-) Filmen har inte mera bett än tandkrämsreklam för mjölktänder. (-) Jag kan tyvärr inte finna annat än att "Tj- orven och Mysak" är konventionell, grönköpingsborgerlig och barnvänlig på ett förlegat tantigt sätt."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen var den tredje i serien om barnen på Saltkråkan och deras sommaräventyr.

Större delen av filmen spelades in på Åland i anslutning ti- ll den gamla skutan i en vik. Inspelningen där startade sis- ta veckan i maj och varade fram till midsommar. Sedan följde exteriörtagningar på Norröra, där de tidigare Saltkråkefilm- erna spelats in, samt interiörer. I mitten av juli var insp- elningen avslutad.

Det "magiska föremålet" Mysak var en liten miniatyrskulptur i emalj, utförd av konstnären Karl Axel Pehrson.

Filmen deltog i barnfilmfestivalen i Moskva i juli 1967. Den fick där sovjetiska pedagogiska akademins specialpris. I mo- tiveringen framhölls att filmen "skildrar ett gott kamratli- gt och jämnställt förhållande mellan barn och vuxna". Även den ryska pressen öste lovord över filmen.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se