Syskonbädd 1782 (1966)

Media (1 st)

Originaltitel	Syskonbädd 1782
Svensk premiärtitel	Syskonbädd 1782
Distributionstitel	Mi hermana, mi amor (Spanien) My Sister, My Love (Storbritannien)
Nypremiär-titel	Syskonbädd

Regi	Vilgot Sjöman
Manus	Vilgot Sjöman
Producent	Göran Lindgren
Produktionsledare	Bertil Ohlsson
Foto	Lasse Björne
Musik	Ulf Björlin (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Lennart Wallén Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Tage Sjöborg
Regiassistent	Lena Malmsjö
Scripta	Kerstin Berg
Inspelningsledare	Gösta Petersson
Kameraoperatör	Lars Johnsson (som Lasse Johnsson)
B-foto	Curt Persson
Stillbildsfoto	Jan Halldoff
Negativklippning	Barbro Lidell
Musikarrangör	Ulf Björlin
Rekvisita	Sven Björling
Kläder	Björn Nelstedt Eva-Lisa Nelstedt (som Eva-Lisa Myrenberg)
Smink	Bengt Ottekil Tina Johansson
B-ljud	Harry Engholm
Mixning	Olle Jakobsson
Grafisk form	Bengt Serenander (ej krediterad)
Affischdesign	Bengt Serenander (ej krediterad)

Jarl Kulle	Carl Ulrik Alsmeden, baron
Bibi Andersson	Charlotte
Per Oscarsson	Jacob, hennes bror
Gunnar Björnstrand	Greve Schwartz
Tina Hedström	Ebba Livin
Berta Hall	gumman Küller
Åke Lindström	gumman Küllers son
Rune Lindström	Samuel Zacharias Storck, kyrkoherde
Sonya Hedenbratt	pastorskan Storck
Kjerstin Dellert	Elisabeth Olin, hovsångerska
Lena Hansson	den blonda kvinnan
Thomas Ungewitter	den blonda kvinnans man
Gudrun Östbye	sömmerskan
Gunnar Randin	kung Gustaf III
Mona-Lisa Lundquist	en kvinna
Lasse Pöysti	kroggäst
Chris Wahlström	kroggäst
Georg Skarstedt	kroggäst
Nils Celind	kroggäst
O. Landsky	kroggäst
Lennart Svensson	kroggäst
Curt Ericson	en sjöman
J.A. Nilsson	gubben med sillen
O. Paivonen	krogflicka
Ulla Lyttkens	krogflicka
Leif Hedberg	björnskötaren
Gerda Kjellman	en kokerska
Ylva Sandelin	flickan med fåren
Niklas Rådström	pojken med fåren
Valdemar Sundin	en betjänt
Sven Hedlund	en yngre betjänt
Monica Karlsson	piga
Sonja Lindgren	piga
Sigvard Törnqvist	förste kusken
Jan Bergquist	andre kusken
Eva-Lena Zetterlund	syflicka
Berit Jansson	syflicka
Louise Nilsson	syflicka
Manne Grünberger	möbelhandlaren
Björn Rhodin	vakthornsblåsaren
Ruth Kasdan	skådespelare vid teatern
Stig de la Berg	skådespelare vid teatern
Agneta Ekmanner	skådespelare vid teatern
Ann-Cathrine Byström	dansösen vid teatern
Sten Envik	en musiker vid teatern
Nils Nittel	en sminkör vid teatern
Karl-Arne Bergman	ljussättare vid teatern
Olof Frenzel	en betjänt vid teatern

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB

I Sverige sommaren 1782. Den unge adelsmannen Jacob återkom- mer till fädernegodset i Sörmland efter flera års studier u- tomlands. Han träffar sin syster - deras föräldrar är dö- da - och hör att hon ämnar gifta sig med baron Carl Ulrik Alsmeden.

Mötet mellan Jacob och Charlotte löser ut gamla undertryckta, heta, ömma känslor mellan dem. Men när han hör talas om det förestående giftermålet blir han svartsjuk och börjar uppva- kta den unga, vackra Ebba. Detta i sin tur väcker Charlottes svartsjuka.

Det kommer till en urladdning mellan dem, och plötsligt kys- ser de varandra. Det är ingen syskonkyss, och den blir inle- dningen till ett förhållande.

Charlotte reser till Stockholm. Förberedelserna för bröllop- et fortskrider. Hon försöker få baron Alsmeden att avstå från äktenskapet. Men förgäves. Alsmeden hör till hovmännen kring Gustaf III och ser allt ur det perspektivet. Han är fascinerad av Charlotte och vill rätt och slätt ha henne. Älskar henne gör han inte.

Charlotte är beredd att lämna allt och fly med Jacob. Men hon tvekar att tala om för honom att det är hans barn hon bär under hjärtat. I stället inleder hon ett förhållande med sin blivande make och talar sedan om för honom att hon är havande. Han vill i alla fall gifta sig med henne och betra- kta barnet som sitt på villkor att hon aldrig träffar barne- ts far.

Bröllopet äger rum, men Jacob deltar inte i det. Han tillbr- ingar kvällen på en bordell.

Efter ett misslyckat försök att göra karriär vid hovet, be- slutar Jacob att lämna landet. Men först vill han träffa Charlotte. Hon berättar då att det är hans barn, som hon skall föda.

Alsmeden överraskar dem och för första gången förlorar han självbehärskningen.

Jacob lämnar landet. Tiden går. Snart är dagen inne då Char- lotte skall föda. Ebba kommer och besöker henne och kommer underfund med Jacobs relationer till Charlotte. I sin förtv- ivlan drar hon en pistol och dödar Charlotte.

Men barnet blir räddat, utskuret ur moderns liv med ett då- tida, primitivt men beslutsamt "kejsarsnitt". Barnet är fri- skt, dess nyfödda skrik bildar filmens slutvinjett.

Censurnummer	104195
Datum	1966-02-08
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2645 meter
Kommentar	Aktindelning: 470-530-555-505-585 = 2645 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2645 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmstidningarnas recensenter var genomgående mycket positiva till filmen. Alla påpekade dock mer eller mindre ingående det stora beroende av Ingmar Bergman som kommer fram i filmen.

Jurgen Schildt i Aftonbladet: "Här är det nämligen inte bara tal om stilar och språk utan om ett praktiskt taget komplett inventarium av Bergmaniana. (-)

Sjömans incestdrama är (-) en film som vimlar av Bergmanrem- iniscenser. Det ska tilläggas att han förvaltar dem stilful- lt och att "Syskonbädd" i långa stycken är en skickligt fram- driven film, observant och kräsen i sitt detaljstudium, på en gång närgången och balanserad i sitt sätt att teckna pas- sionernas spel mot de kulna kulisser som var upplysningen- s."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: "Vilgot Sjömans filmer har verkat starkt bestämda av två beroenden, svåra att skilja åt. Dels är det hans förhållande till sig själv, en konflik- tfylld kamp för inre frigörelse ur ett komplex av religiöst och moraliskt färgade bundenheter. Dels beroendet till Ing- mar Bergman - hans värld och filmstil.

"Syskonbädd 1782" upplever jag tveklöst som Vilgot Sjömans st- arkaste film hittills, hans varmaste och friaste. Hans männ- iskokunskap och lyhördhet ger honom inte endast en lysande framgång som personinstruktör - den som formas i Bibi Ander- ssons och Per Oscarssons makalösa spel. I deras personer sl- äpper han loss djupa flöden av sin sensualism, som i hans tidigare filmer varit uppdämda. Men tätheten och intensitet- en i "Syskonbädd" vittnar också om filmberättarens och manus- diktarens styrka."

Men, säger Mauritz Edström, filmen vittnar också om hur Sjö- man håller på att frigöra sig från beroendet av Bergman: "känslan, oron i filmen är hans egna". Och han fortsätter: "Filmen har en oklarhetens mångsidighet som gör den långt mera fängslande än själva historien. (-) Den sexuella prob- lematiken har ett över- och underspel av livsdrama, där Sjö- man låter flera röster inom sig tala. Men det är en som blir den starkaste. (-) Den tanke som genomsyrar filmen är att endast kärleken ger liv - endast de älskande lever. (-)

Filmen öppnar sig varsamt, men hettande tveklöst in mot en upplevelse där kärlekens och smärtan blandas till ett."

Även Lasse Bergström är inne på likartade tankegångar. Han skriver att filmen visar "att det finns vägar i Ingmar Berg- man-landet som kan beträdas av andra och leda till frihet".

Lasse Bergström är genomgående mycket positiv i sin recensi- on. Han inleder med att säga att Sjöman "tänder igen som filmskapare". Man ser i filmen hur "en dramatisk frihet los- snar för Sjöman" och hur han "arbetar med en målmedveten st- yrka".

Jurgen Schildt kallar i sin recension filmen en "tragisk me- nuett" och Mauritz Edström kallar den ett "kammarspel". Carl Henrik Svenstedt uttrycker i Svenska Dagbladet samma sak, när han om Sjöman skriver: "Vad som fascinerar honom är uppenbarlig- en de psykologiska förloppen, lustens snabba växlingar till avsky, själens ljusa landskap och mörka avgrunder."

När Edström kallar filmen "nästan skärande vacker", skriver Svenstedt: "Det känns skönt att kunna vara lika generös mot denna film som den är mot åskådaren. Den är vacker, ibland bländande vacker i foto, komposition, dräkter, dekor. Den är känslig i utspelet och den är angelägen i sina analyser. Dess balans är inte tvehågsenhet eller feghet, den är en behärsk- ning som jag upplever som välgörande ställd i motsats mot t ex Sjöbergs vidlyftiga Ön."

Svenstedt sammanfattar sin upplevelse av filmen i orden: "Inte sedan Bo Widerbergs Kvarteret Korpen har en svensk fi- lm berört mig så starkt som Vilgot Sjömans Syskonbädd."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inleds med en text: "Tack till John Ford 1633". Sjö- man åsyftar därmed den engelske dramatikern John Ford (1586-ca 1640), en yngre samtida till Shakespeare. En av hans mest kända pjäser är renässanstragedin "Tis pity she's a whore" (svensk översättning: "Så synd att hon är sköka", 1944), som utkom av trycket 1633.

Sjöman såg pjäsen på en teater i Paris i juni 1961 och den gav honom uppslaget till filmens motiv: den förbjudna sysko- nkärleken. Andra litterära förebilder, som möjligen kan ha påverkat honom på något stadium av filmens tillblivelse, har han själv försökt redovisa i sin artikel "Tio frågor om Sys- konbädd 1782" i Chaplin nr 65.

Manuskriptet till filmen blev klart under vintern 1963-64 och det var meningen att filmen skulle spelas in av Svensk Filmindustri. Men i mars 1964 avböjde SF filmen i den formen att de önskade skjuta upp inspelningen till påföljande vår. Max von Sydow var då avsedd för den ena av de två manliga huvudrollerna, sannolikt baron Alsmeden. Senare var även Sv- en-Bertil Taube påtänkt för samma roll.

Vilgot Sjöman började i mitten av hösten 1964 inspelningen av filmen "Bessie" för SF men kort därpå avbröts inspelning- en och filmen lades ner.

Sjöman vände sig då till Sandrews och erbjöd dem manuskrip- tet till "Syskonbädd 1782" och i november 1964 tecknade han kontrakt med Sandrews om inspelning av filmen våren 1965.

Inspelningen startade i februari 1965 med exteriörbilder vid Skokloster och i slutet av mars gick man in i ateljén, vil- ken - som en ödets ironi - blev SF:s ateljéer i Filmstaden i Råsunda med SF:s hela tekniska personal till förfogande. In- spelningen drog ut över hela våren och var avslutad först i mitten av juni.

Alla interiörer på Drottningholmsteatern rekonstruerades på ateljén, då man inte fick tillstånd att filma på teatern.

Filmen representerade Sverige vid filmfestivalen i Mar del Plata i Argentina i mars 1966. Den fick där ett av juryns specialpris för sin "höga nivå och lyhördhet för atmosfäre- n". Den visades även vid svenska filmveckan i Alger i okto- ber 1966, i Montreal i november 1966 och i Sorrento i Ital- ien i september 1968. Vid det senare tillfället hade den i- talienska censuren klippt vissa avsnitt i filmen och Sjöman ville i klippens ställe sätta in svartsladd för att markera klippen och deras omfattning. Slutligen löstes frågan så att filmen visades i original men endast för filmfolk och andra särskilt inbjudna.

Filmen har distribuerats kommersiellt bl a i Väst-Tyskland ("Geschwisterbett"), i Storbritannien ("My Sister, my Lov- e") och i Frankrike ("Ma soeur, mon amour"), i USA som "My Sister, my Love". Den råkade bl a i Boston ut för myndighe- ternas ingripande men frigavs igen.

Filmstaden, Råsunda, Sturehovs slott, Skoklosters vapenkam- mare, Söder i Stockholm.

Sverigepremiär	1966-02-28	Alcazar	Stockholm	Sverige	96 min
	1966-02-28	Royal	Stockholm	Sverige	96 min
Urpremiär	1966-02-28	Alcazar	Stockholm	Sverige	96 min
	1966-02-28	Royal	Stockholm	Sverige	96 min
Annan visning	1969		Warszawa	Polen		(endast Art Cinemas)
Cinemateksvisning	1971-10-14			Sverige
TV-visning	1975-05-26	TV2		Sverige	93 min
Cinemateksvisning	1980-10-13			Sverige
	1980-10-14			Sverige
TV-visning	1995-11-04	Femman		Sverige	93 min
	1997-02-02	Kanal 5		Sverige	93 min
Cinemateksvisning	1999-10-24	Skandia	Stockholm	Sverige
TV-visning	2000-08-20	SVT1		Sverige	93 min
	2002-08-19	SVT2		Sverige	93 min
	2003-04-12	SVT1		Sverige	93 min
Cinemateksvisning	2006-09-11	Sture	Stockholm	Sverige	97 min
	2006-09-14	Bio Victor	Stockholm	Sverige	97 min
	2006-10-03	Bio Capitol	Göteborg	Sverige	97 min
	2006-10-17	Spegeln	Malmö	Sverige	97 min
Utländsk biograf exkl FIAF	2008-04-12
	2008-04-17
FIAF-visning	2009-11-06					6-13/11- I samarbete med Filmoteka Narodowa.
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-03-25
TV-visning	2010-05-11	SVT1		Sverige	93 min
	2019-11-18	SVT1		Sverige

Originaltitel	Le cadi dupé
Kompositör	Pierre Alexandre Monsigny	(1761)

Originaltitel	Drottningholmsmusiken
Kompositör	Johan Helmich Roman	(1744)

Originaltitel	Gustaf Wasa
Kompositör	Johann Gottlieb Naumann	(1786)
Textförfattare	Johan Henric Kellgren	(1786)

Originaltitel	Orfeu ed Euridice
Kompositör	Christoph Willibald Gluck	(1762)
Textförfattare	Ranieri de' Calzabigi	(italiensk text 1762)
	Göran Rothman	(svensk text 1773)

Originaltitel	Sonat, gitarr
Kompositör	Giovanni Benedetto Platti

Chaplin-priset	Stockholm	1966		Bibi Andersson	(roller i denna film och i Persona)
Festivalpris	Thessaloniki	1966		Per Oscarsson	(skådespelarpriset)
	Mar del Plata	1966			(särskilt pris till skådespelarensemblen)
Pris		1966		Bibi Andersson	(l'Academie du Cinemas pris för hennes roll)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1966			(bidrag om 291 592,44 kr)
Svenska Filmsamfundet	Stockholm	1966		Vilgot Sjöman	(manus och regi)
	Stockholm	1966		Lasse Björne	(foto; plakett)
	Stockholm	1966		Bibi Andersson	(roll, plakett)
	Stockholm	1966		Per Oscarsson	(roll; plakett)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden				(prädikat: wertvoll)
Pris	Biarritz				(Biarritz-filmklubbens statyett)

Shortcuts från Sandrews (1999)

Syskonbädd 1782 (1966)

Bandy%

Drottningholmsteatern

Hovliv

Incest

Sex-scener

Sommar/svensk

Syskonkärlek

Utsund

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2639

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2640

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2645

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2645

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SYSKONBÄDD 1782 En film av Vilgot Sjöman
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SYSKONBÄDD 1782 en film av Vilgot Sjöman
Tryckeri	Ewes Offsettryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Ma soer, mon amour (1782)
Omfång	55 s. + 4 s. rättelser.
Språk	Franska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga av Vilgot Sjöman.
Omfång	162 s. Rollista (1 s.)
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Syskonbädd 1782. En film av Vilgot Sjöman. Stockholm 1961 - 1965
Omfång	141 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Geschwisterbett 1782 von Vilgot Sjöman. Deutsche Dialogliste.
Omfång	51 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga av Vilgot Sjöman.
Omfång	162 s. + 6 s. miljöbeskrivning. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga.
Omfång	183 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Syskonbädd 1782 av Vilgot Sjöman. Originaldialoglista. 1965.
Omfång	77 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love. English subtitles.
Omfång	25 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love. Trailer.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love (Syskonbädd 1782). A film by Vilgot Sjöman. English dialogue list. February, 1966.
Omfång	59 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Syskonbädd 1782. En film av Vilgot Sjöman. Stockholm 1961 - 1965
Omfång	141 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love. English subtitles.
Omfång	25 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love. Trailer.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	My sister, my love (Syskonbädd 1782). A film by Vilgot Sjöman. English dialogue list. February, 1966.
Omfång	59 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	Nej
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Ja
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Italienska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska