Marianne (1953)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Jazz på svenska"

Läs mer om denna film i vår artikel "Ungdom på glid"

Originaltitel	Marianne
Svensk premiärtitel	Marianne
Distributionstitel	Filmen om Marianne (Danmark) Marianne (Norge)

Regi	Egil Holmsen
Manus	Olle Hellbom
Foto	Ingvar Borild
Musik	Harry Arnold (originalmusik)
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Sven Rydh Nils-Olov Törnberger
Produktionsledare	Olle Brunæus
Arkitekt	Arne Åkermark
Scripta	Mary Sandberg
B-ljud	Sven Fahlén
Scenario	Egil Holmsen (partiellt)
Inspicient	Erik Jungvar
B-foto	Bo Palm
Stillbildsfoto	Bo Palm
Musikarrangör	Harry Arnold
Exekutör	Carl-Henrik Norin
Smink	Fritz Malmsjö

Margit Carlqvist	Marianne Ekman, gymnasist
Gunnar Hellström	Birger Wessel, flickfotograf
Eva Stiberg	Andelius, lektor i svenska
Jan Malmsjö	Jojje, Mariannes klasskamrat
Isa Quensel	Mariannes mor
Olle Hilding	Erik Ekman, f.d. sjökapten, Mariannes far
Olav Riégo	rektor
Meg Westergren	Birgitta, Mariannes klasskamrat
Börje Mellvig	John, f.d. skådespelare, Birgers kompis
Lissi Alandh	Elisabeth, narkoman
Märta Dorff	Birgers mor
Göran Lundqvist	Lasse, Mariannes lillebror
Catrin Westerlund	Annika, Johns flickvän
Ove Kant	Stickan, mekaniker, Birgittas pojkvän
Yvonne Collin	"Trollet", bohemisk flicka
Torkel Hedenvind-Eriksson	"Kurre", Trollets pojkvän
Börje Nyberg	kemilärare
Lars Burman	lärare i franska
Verner Edberg	Bosse, Mariannes klasskamrat
Barbro Hörberg	Barbro, självstyrelsens ordförande, Mariannes klasskamrat
Håkan Serner	Mariannes klasskamrat
Leif Hedberg	Jerka, arbetslös sjöman, Johns vän
Sangrid Nerf	Birgers fotomodell
Karl-Erik "Cacka" Israelsson	klubbmästare på "Atomen", knarklangare
Jan Bark	trombonist
Carl-Gunnar "Pops" Lemcke	sopransaxofonist
Sven-Åke Lindholm	basviolonist
Jan Tryggve	trumpetare
Svante Thuresson	trummis i "Atomens Bass"
Kerstin Tidelius	flickan på "Atomen"
Paul Andersson	reciterande poet på "Atomen"
Arne Axelsson	"Skägget" på "Atomen"
Åke Karlung	yogapraktikant på "Atomen"
Katarina Taikon	Mariannes klasskamrat
Bengt Ekerot	hennes kavaljer på "Atomen"
Thore Johansson	pojke på "Atomen"
Anita Magnusson	hennes kille på "Atomen"
Rose-Marie Taikon (som Rosa Taikon)	flicka på "Atomen"
Marianne Rosenlöf	flicka på "Atomen"
Hans Dahlberg	Mariannes klasskamrat
Barbro Ericson	Mariannes klasskamrat
Gunnar Hedberg	Mariannes klasskamrat
Bengt Martin	Mariannes klasskamrat
Irène Masseglia	Mariannes klasskamrat
Gunnel Sporr	Mariannes klasskamrat
Else-Marie Sundin	Mariannes klasskamrat
Olle Teimert	Mariannes klasskamrat
Key Möllergren	flicka i Birgers ateljé
Arne Åkermark	full gubbe
Solveig Jäder	ej identifierad roll

Produktionsbolag	AB Europa Film
Laboratorium	AB Film-Labor
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1953

Marianne och Jojje går i sista ringen i en stockholmsskola. Jojje är utan gensvar förtjust i sin begåvade, känsliga klasskamrat. De två gymnasisterna kommer från olika miljöer. Jojjes föräldrar är välbärgade; Mariannes familj lever i små omständigheter. Hennes far är hjärtsjuk och modern måste därför ensam klara försörjningen. Förhållandet mellan mor och dotter är spänt. Modern låser in Marianne på kvällarna av rädsla för att flickan skall missköta sina studier och hamna "i dåligt sällskap".

Jojje bestämmer själv över sin fritid. Han brukar trumma i ett dixielandband på källaren "Atomen" i Gamla Stan, ett trångt men populärt tillhåll för yngre poeter, trubadurer, existentialister, yogapraktikanter och knarkare.

En kväll smiter Marianne hemifrån och träffar på Atomen den tuffe fotografen Birger Wessel, känd för att handskas vårdslöst med flickor. Attraherad av hans upproriska hållning och skenbart orubbliga självtillit lämnar Marianne föräldrarna och flyttar in i Birgers torftiga lya, sedan hon förgäves sökt tak över huvudet hos Jojje.

Birger gör snabbt Marianne till sin älskarinna. För henne börjar nu en tid av otrygg lycka. Under ytan visar sig kvinnodomptören vara en svag och splittrad personlighet, som fått sparken från sitt pressjobb och försörjer sig på flickfotografering. Obalanserad i sina känslolägen växlar han från råhet över självömkan till verklig ömhet. Marianne får ensam svara för ordningen och hemkänslan. Hon sköter sina studier och håller kontakten med familjen genom sin lillebror, som i hemlighet besöker henne.

Mariannes mor går till skolan och klagar hos rektorn över dotterns uppförande. Denne överväger att relegera flickan, men klassföreståndarinnan Andelius, lektor i svenska, tar sin elev i försvar och lovar att engagera sig i ärendet. Bakom lärarinnans intresse och medkänsla döljer sig ett annat motiv: Hon känner en erotisk dragning till de unga flickorna.

Birgers och Mariannes samliv försämras under vintern. Han umgås med misslyckade och alkoholiserade existenser och förödmjukar henne i deras närvaro. Vid årsskiftet har han tröttnat på hennes ansträngningar att skapa ett hem åt dem. Med sin mors samtycke och på hennes bekostnad förbereder han en utrikesresa. Modern lovar att "bulta livet ur" honom om han inte sköter sig.

Plötsligt står Marianne övergiven; Birger har givit sig av utan ett ord. Lektor Andelius tar emot sin hemlösa elev med öppen famn och stora förväntningar men möter inget gensvar på sina djupare känslomässiga behov. Det dröjer inte länge förrän Marianne finner sig insnärjd i samma tvångströja av krav och förbud som i föräldrahemmet.

Än en gång bryter hon upp. Jojje tar chansen. Hans föräldrar har rest till Frankrike, och nu vågar han erbjuda henne att bo hos sig. Besviken i sin kärlekshunger vänder sig Andelius mot Marianne, försöker få henne bort från skolan och trakasserar henne på lektionerna. Men klassen ställer upp på Mariannes sida, saboterar med "spökerier" undervisningen och driver lärarinnan mot en nervkris. Rektorn tvingas ingripa och rekommendera Andelius tjänstledighet, sedan hon erkänt sina privata bevekelsegrunder i uppträdandet mot Marianne.

Marianne gör ett sista försök att återknyta kontakten med Birger, som kommit hem från sin utlandsresa och är fullt sysselsatt med "poseringsbilder" i sin lya. Hans brutala uppträdande övertygar henne om att deras förhållande oåterkalleligen tillhör det förflutna.

Trots sin klandervärda vandel får Marianne stanna i skolan till terminens slut. Jojje hjälper henne att klara den sista svåra tiden. Hennes känslor för honom vaknar med vårens ankomst, och mellan dem uppstår en kärlek som bygger på ömsesidig omsorg och trygghetskänsla.

Dagen för studentexamen infaller. Mariannes mor väntar på skolgården och omfamnar stolt sin dotter. Birger försöker tvinga sig fram till festvagnen för att lyckönska sin f d väninna men avvisas av Jojje. När tåget dragit bort ligger en ros kvar på gatan. Birger tar upp den och sticker den i kavajuppslaget.

Censurnummer	82936
Datum	1953-09-18
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2820 meter
Kommentar	Speltid: 103 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Tobis Klangfilm
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2820 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Fyra tidningar -- AB, DN, MT och StT -- förhöll sig övervägande positiva till Olle Hellboms och Egil Holmsens ungdomsskildring. Ny Dags recensent kallade den "ett stort pekoral som ingenting kan rädda"; Mauritz Edström i Arbetaren tyckte att filmen som helhet saknade uttryckskraft, "mer resonabel och måttlig än Hets men också likgiltigare". Lill i SvD tyckte historien var "olustig och svår att smälta", medan Staffan Tjerneld (Expr) fruktade att filmen genom sin enkelspåriga beskrivning av lärare och föräldrar skulle bli en sorts sympatiförklaring till ungdomarnas "ledlösa gråsuggsliv".

Margit Carlqvist fick genomgående starka lovord; pressen var över lag positiv till skådespelarnas insatser. I DN skrev Carl Björkman om titelrollen:

"Margit Carlqvist -- den bästa skådespelerskan i sin generation och den mest representativa -- är naturligtvis helt övertygande som den unga flickan, på en gång en helt vanlig 'brallis' av idag och en Tintomara i läroverket vid Sveaplan [eg Gullmarsplan!. Hon är verkligen förtjusande i sin blandning av frisk, återhållen sensualism och barnsligt allvar, lika brådmogen när det gäller kärleksleken som när hon lyssnar till vers."

Björkman var övertygad om att Marianne var en sann och uppriktig framställning av decenniets stockholmsungdom: "Den skildras så varsamt, och med mycken finess får filmen fram sanningskravet, frihetsbehovet, den juvenila hederligheten och hyggligheten bakom en yta som måste förskräcka den konventionella betraktaren. Vad Egil Holmsen tecknar i sin film är ungdom på kant med konventionen och förljugenheten -- det finns en god portion 80-tal i denna 50-talsradikalism. I rika variationer återger filmen dessa ungdomars register av glädje, sensualism, ruelse och bussig kamratanda."

Även Jurgen Schildt (MT) deklarerade att han, trots filmens uppenbara brister, tyckte om den och accepterade den som en trovärdig återgivning av stockholmsungdom 1953: "Ämnet är ju i och för sig inte direkt originellt och erbjuder givetvis en del klichémässiga fallgropar. Men Egil Holmsen har i sin regi undvikit de flesta av dem, hans berättelse har fångat mycket av dagens puls, och ungdomsporträtten är tecknade med en fin nyansering och inlevelse."

Kritiska reflektioner riktade Schildt mot "det suspekta kapitel som heter Svensk Syndfullhet -- suspekt inte bara på Dramatiska Teatern utan i lika hög grad i svensk film": "Vad man än må säga om brunst- och brännvinsorgierna i fotografen Birger Wessels lya -- inte är de precis naturalistiska med sin pliktskyldiga anhopning av tomglas, fimpar, hårdkokta brudar och slocknade fyllon utströdda över golvet. Över huvudtaget: den svenska filmens ansträngda brösttoner när det gäller förtappelse tyder närmast på en seglivad och svårövervunnen puritanism."

Robin Hood (StT) var medveten om att ungdomsproblem "stötts och blötts i tidigare tekniskt bättre filmer", men här visades de på ett annat och riktigare sätt: "Marianne är som film långt ifrån fullkomligheten, den är överlastad i mer än en bemärkelse, den gapar över mera stoff än den förmår smälta. Men den visar å andra sidan s k friska tag och frisk blick för vad som gör sig i film. Den har humor och självironi, och roller där de unga kommer till sin rätt. Då och då kommer en detalj, en scen, ett minspel, en replik som gör en glad: här finns otvivelaktigt spontan filmtalang."

Ensam bland kritikerna undrade ATs Karl Ekwall om inte skildringen var en satir: "Jag har svårt att tro att Olle Hellbom gör anspråk på att bli tagen på allvar för sin Marianne. Snarare verkar det som om han dels ville ironisera på tidigare svenska filmer om ungdom, och dels se den borgerliga medelåldern chockad genom att visa upp dessa depraverade kasperfigurer precis som småpojkar tycker om att skriva fula ord på plank, och sedan se effekten hos äldre. "I bilderna av ungdomarnas källarförströelser tyckte sig Ekwall finna "en häpen medelålders människas synintryck av en sak den inte begriper och inte vill begripa". "Är det gjort på allvar", skrev kritikern, "är det sorgligt, är det ett skämt, har det en så vass ironisk spets att man blir imponerad av Olle Hellbom."

Kommentar Svensk filmografi

Egil Holmsens fyra spelfilmer i långfilmsformat tillkom samtliga under 1950-talet. Efter debuten på temat "ungdom och speedway" i Farlig kurva (1952) återkom han 1953 med två ungdomsskildringar - Marianne och Fartfeber (1953) - iscensatta efter varandra och till någon del samtidigt. Bägge produktionerna premiärsattes på hösten inspelningsåret med två månaders mellanrum.

Olle Hellbom (1925-1982) kom här för första gången med ett eget manuskript. Han och Vladimir Semitjov hade tidigare svarat för scenariot till den av Arne Mattsson regisserade När kärleken kom till byn (1950), och en liknande partiell insats från Hellboms sida förelåg beträffande det svenska inslaget i den internordiska episodfilmen Kvinnan bakom allt (1951). Episodens regissör Hampe Faustman var i detta fall den tredje samarbetspartnern.

Hellboms synopsis om en flicka "på glid", som klarar sig, accepterades av Europa Film, vars direktör - Gustav Scheutz - satte den unge filmförfattaren att skriva ett komplett manuskript. Enligt Egil Holmsen var detta inte färdigt då inspelningen startade, varför regissören själv levererade det erforderliga underlaget för ateljéarbetet till en början. Han var också ansvarig för filmens avvikelser från det tryckta manuskriptet.

Hellboms väsentliga insats i svensk film skulle så småningom förläggas till barnfilmens område.

Egil Holmsen tog de första scenerna till Marianne i början av maj 1953. Arbetet var huvudsakligen genomfört vid utgången av juni. En exotisk miljö fann upphovsmännen på jazzkällaren "Gazell Club" (1951-1970) vid Österlånggatan i Gamla Stan - filmens "Atomen". Flera senare legendariska ungdomsorkestrar spelade här, och miljön hade året före utnyttjats av fotografen Sten Dahlgren (1918-1978) i dennes Gazell Club (censurerad 19.12.1952, nr 81.640, 375 m).

På "Atomen" staterade, förutom ett antal stamgäster från den äkta källaren, regissören och skådespelaren Bengt Ekerot, poeten Paul Andersson och konstnären och experimentfilmaren Åke Karlung.

Filmjournalen publicerade under juli-augusti 1953 ett reportage från inspelningen, ända fram till den slutliga kostnadsberäkningen 390 100 kronor.

Försök att distribuera filmen i Finland stoppades av den inhemska censuren.

				1953-05	1953-06
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
Enskede läroverk, Gullmarsplan	Stockholm	Sverige
Jazzkällaren Gazell Club, Gamla stan	Stockholm	Sverige
Gamla stan	Stockholm	Sverige
Skeppsbron	Stockholm	Sverige
Södermalm	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1953-09-24	Anglais	Stockholm	Sverige	103 min
Urpremiär	1953-09-24	Anglais	Stockholm	Sverige	103 min
Cinemateksvisning	1984-01-24			Sverige
	1984-01-28			Sverige

Originaltitel	Dramatique
Kompositör	Frederick G. Charrosin

Originaltitel	Metronome Boogie
Kompositör	Charles Norman	(1949)

Originaltitel	Smooth Breeze
Kompositör	Lars Gullin	(1953)

Originaltitel	Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör	G*****	(1851)
Textförfattare	Herman Sätherberg

Originaltitel	Ja, må han leva!

Gazell - en underjordisk jazzrörelse (2003)	innehåller	Marianne (1953)
Taikon (2015)		Marianne (1953)

Alkoholmissbruk

Bohem

Dans

Elevdemonstration

Ensamhet

Existentialister

Fotograf/flick-

Förnedring

Föräldrar och barn

Generationsmotsättning

Gymnasister

Homosexualitet/kvinnlig

Jazz Dixie

Jazzklubb

Lärare

Läroverk

Narkotika

Nyårsafton

Poeter

Rektorer

Sadism

Självmordstankar

Skola

Stockholm/Enskede Läroverk

Stockholm/Gamla Stan

Stockholm/Gazell Club

Stockholm/Söder

Stockholm/biografen Astoria

Studentexamen

Trakasserier

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2316

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2306

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Marianne
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	[?] Holmström

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Marianne
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång	141 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Ca. 300 s. Kläd-, miljö-, kron. komplex- och miljölista m. koncentrat av händelseförlopp (ca 20 s.)
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	26 s.
Språk	Franska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång	142 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Originalmanus av Olle Hellbom.
Omfång	146 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manuscript: Olle Hellbom.
Omfång	22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manuskript: Olle Hellbom.
Omfång	22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trailer.
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trailer.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manus: Olle Hellbom.
Omfång	26 s. Produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Manuscript: Olle Hellbom.
Omfång	22 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	uppsättning
Färg papper	Nej
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej
Digitala bilder	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska