Originaltitel | John Ericsson - segraren vid Hampton Roads : En filmskiss om en svensk-amerikan i samband med Delawarejubileet |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1937-12-13 |
Victor Sjöström
kapten John Ericsson
Märta Ekström
Amelia, John Ericssons hustru
Anders Henrikson
Taylor, Ericssons sekreterare
Hilda Borgström
Ann Cassidy, Ericssons hushållerska
Carl Barcklind
Stephen Mallory, kongressledamot, senare sydstaternas sjöminister
Marianne Aminoff
Mary, Mallorys dotter
parterna med advokat Stig Haller, en ung man på ett Knut, FrankmanMatroser Gunnar, SjöbergMatros på "Monitor" Emil, FjellströmEn arbetare Filmen handlar om den...
NDA (Per Lindberg): "Rydqvist har för det första gjort en karaktärsteckning av rang -- ett motstycke till Hjalmar Knut Martin -- vars namn man annars brukar förbinda med mindre sammansatt,...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Rådgivare |
|
Scenario | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkester | |
Orkesterledare | |
Scenografiassistent | |
Kläder | |
Smink | |
B-ljud | |
Förtexter | |
Speaker |
Victor Sjöström | kapten John Ericsson | ||
Märta Ekström | Amelia, John Ericssons hustru | ||
Anders Henrikson | Taylor, Ericssons sekreterare | ||
Hilda Borgström | Ann Cassidy, Ericssons hushållerska | ||
Carl Barcklind | Stephen Mallory, kongressledamot, senare sydstaternas sjöminister | ||
Marianne Aminoff | Mary, Mallorys dotter | ||
Kotti Chave | James Kerrigan, marinlöjtnant, Marys fästman | ||
Edvin Adolphson | kommendör Sanders, kongressledamot, senare befälhavare på Merrimac | ||
Ivar Kåge | Harry Delamater, järnvägsägare | ||
Olof Winnerstrand | kommendör Smith, ordförande i nordstaternas sjöförsvarskommitté | ||
Richard Lund | kommendör Paulding, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté | ||
Erik Rosén | kapten Davis, medlem av nordstaternas sjöförsvarskommitté | ||
Sigurd Wallén | Karl "Charlie" Pettersson, matros | ||
Hasse Ekman | sekonden på nordstaternas Cumberland/adjutant på sydstaternas Merrimac, den föregåendes bror | ||
Helga Görlin | Jenny Lind | ||
Nils Jerring | presentatören | ||
- | Ej krediterade: | ||
John Ericsson | president Abraham Lincoln | ||
Gösta Bodin | Phineas Taylor Barnum, Jenny Linds impressario | ||
Gösta Lycke | befälhavare på nordstatsfartyget Minnesota | ||
Nils Nordståhl | befälhavare på nordstatsfartyget Cumberland | ||
Greta Almroth | Amelias väninna i England | ||
John Hilke | sydstaternas president Jefferson Davis | ||
Charles White | Jim | ||
George Fant | en löjtnant på Monitor | ||
Bengt Djurberg | en löjtnant på Monitor | ||
Carl Deurell | verkmästaren på järnverket | ||
Eric Abrahamsson | kontoristen hos sjöminister Mallory | ||
Knut Frankman | matros på Monitor | ||
Gunnar Sjöberg | matros på Monitor | ||
Olle Björklund (som Sven Björklund) | löjtnant på Merrimac | ||
Georg Fernquist | officer vid krigsrättegången | ||
Emil Fjellström | en arbetare på sydstatsvarvet | ||
Yngwe Nyquist | sydstatsgeneralen Robert E. Lee | ||
Torsten Hillberg | domaren i krigsrättegången | ||
Helge Mauritz | hyllningssångaren | (dubbad av Jussi Björling) | |
Robert Ryberg | inskrivningsofficer | ||
Richard Lindström | ordförande i marinutskottet | ||
Axel Lagerberg | ledamot i marinutskottet | ||
August Falck | en matros på Cunardlinjen | ||
Wictor Hagman | en matros på Cunardlinjen | ||
James Westheimer | en matros på Cunardlinjen | ||
Walter Lindström | ledamot i marinutskottet | ||
Axel Lindberg | Lincolns sekreterare | ||
Oscar Åberg | chef för sydstatsvarvet | ||
Gabriel Rosén | vaktchefen i sydstatsarmén | ||
Eric von Gegerfelt | sydstatsminister | ||
Gösta Grip | sydstatsminister | ||
John Westin | kongressledamot som förkunnar utgången av presidentvalet | ||
Helge Karlsson | kanonskötare på Monitor | ||
Alf Kjellin | ung man på Delamaters ritkontor | ||
Bror Berger | mannen i luckan för arbetssökande | ||
Ingeborg Strandin | en orolig mor vid tåget | ||
Carin Appelberg-Sandberg | en orolig mor vid tåget | ||
John Sandling | rekryt på järnvägsstationen | ||
Wilhelm Haquinius | stinsen som signalerar för tågets avgång | ||
Anders Holmgren | lokföraren | ||
Helge Kihlberg | en man på järnvägsperrongen vid löjtnant Kerrigans ankomst | ||
Herman Lantz | en man vid Cunardlinjens ankomst till New York | ||
Carl August Andersson | styrman på Minnesota | ||
- | Ej identifierade: | ||
Hester Harvey | flicka | ||
Folke Helleberg | officer |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1937 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | AB Svensk Filmindustris avdelning för skolfilm m.m. | 1957 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium |
parterna med advokat Stig Haller, en ung man på ett Knut, Frankman
Matroser Gunnar, Sjöberg
Matros på "Monitor" Emil, Fjellström
En arbetare Filmen handlar om den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889).
En av Cunardlinjens ångare är på väg från Liverpool till New York med bl a John Ericssons engelska hustru Amelia, född Ryan, ombord. Fartyget framdrives inte med hjul på sidan som tidigare, utan med John Ericssons uppfinning propellern. Av samtalet framgår att John ägnar ganska liten tid åt sin hustru, utan går helt upp i sitt arbete.
I New York (ca 1850) dikterar han brev för sin sekreterare Taylor, där han kräver amerikanska staten på pengar för kostnaderna för ångfregatten Princeton. Ett brev anländer från den franske kejsaren, Napoleon III, som tackar nej till kanonbåten Monitor. På båten packar Amelia samman sina saker, hjälpt av Karl Pettersson, en ungdomsvän till John från Långbanshyttan. Ericsson skyndar ner till kajen med Mary Mallory, dotter till den blivande sjöministern i Sydstaterna, Stephen Mallory. Ericsson ser en officer piska en neger och ingriper genom att slå ner honom. Officeren är kommendör Sanders, som sedan motarbetar honom på hög nivå.
Mary meddelar att hon förälskat sig i en viss löjtnant James Kerrigan i marinen, han är sydstatsbo, men han är liksom Lincoln emot slaveriet. Johns hustru Amelia ser honom allt mera sällan i den äktenskapliga sängen - han övernattar på kontoret, slitande med sina uppfinningar. För att trösta henne bjuder han frun på Jenny Linds konsert i Castle Garden, men som vanligt arbetar han över och frun missar konserten och far hem till England. Mallory anländer och meddelar att John trots allt inte får sina pengar, man har ogillat att han skrivit under ett upprop för Lincoln.
Ericsson hämtar hem sin dotter från Sydstaterna samt förebådar den kommande konflikten mellan Nord- och Sydstaterna. John Ericsson forsätter sitt arbete, nu på en varmluftsmaskin.
Lincoln blir vald till president och det amerikanska inbördeskriget bryter ut 1861. Nordstaterna vill blockera Hampton Roads för att hindra Sydstaternas bomullsexport till Europa. Man börjar bygga blockadbrytaren Merrimac. John Ericsson och Taylor far till Washington för att plädera för Monitor, det enda som kan stoppa Merrimac. Till slut undertecknar Abraham Lincoln ett papper den 20 september 1861, där John Ericsson får en beställning på sin Monitor. John skickar James Kerrigan som spion till Sydstaterna för att ta reda på hur tjock pansarplåt Merrimac har. Han tar sig in som plåtslagare på varvet i Norfolk, men avslöjas och grips. Mary Mallory hjälper honom att fly.
Torsdagen den 6 maj 1862 startar Merrimac mot Nordstaterna och Hampton Roads. Monitor ligger nästan klar i New Yorks hamn och man grälar om maximiladdningen i kanonen - 15 skålpund eller de 30 som Ericsson anser behövs för att penetrera Marrimac som huvudsakligen består av järnvägsräls. Merrimac sänker nu med lätthet flera nordstatsfartyg vid Hampton Roads. Monitor anländer och avlossar 15-punds skott, som inte tar på Merrimac, men en av laddningarna görs på 30 pund och träffar Merrimac under vattenlinjen, hon tar in vatten och retirerar. Kerrigan skall avrättas som spion - man har arresterat honom igen, men stilleståndet kommer och han räddas av detta.
Amelia är i England och låter sig lockas att fara över till maken i New York och kommer fram just som han begrundar en solmaskin, och vilar sig för kvällens sångarhyllning. Solisten (Jussi Björling) sjunger "Ack, Värmeland du sköna" för honom. Man ser natursköna bilder från Sverige och sist John Ericsson-mausoleet i Filipstad. (Verklig miljö: Pennsylvaniastationen i filmen är tagen i SJ:s verkstäder i Tomteboda.)
Censurnummer | 56811 |
---|---|
Datum | 1957-10-18 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 997 meter |
Kommentar | Aktlängder: 485-512 = 997 meter. Aktlängder: 485, 512. |
Censurnummer | 56811 |
---|---|
Datum | 1937-12-09 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2533 meter |
Kommentar | Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2533 meter |
Längd i minuter | 93 min |
Akter | 5 rullar |
NDA (Per Lindberg): "Rydqvist har för det första gjort en karaktärsteckning av rang -- ett motstycke till Hjalmar Knut Martin -- vars namn man annars brukar förbinda med mindre sammansatt, kanske allför litet sammansatt, men inte mindre riktig, inte mindre nationell.
Och denna människa, John Ericsson, har författaren låtit uppleva den välkända Hjalmar Söderbergska konflikten: 'kvinnans kärlek och mannens verk, de tu äro fiender av begynnelsen'. Men det är inte bara kvinnans krav som trasslar till hans arbete, det är också rikedomen på politiska intriger och frånvaron av pengarna. Genom att kombinera alla dessa synnerligen trovärdiga livsingredienser, skapar författaren dramatiska flätningar och växelscener, som äro både underhållande, överraskande och riktiga.
Gustaf Edgren kan skatta sig lycklig att ha fått hand om detta scenario. Man är ju van vid att Edgrens filmer alltid äro genuina, kunnigt gjorda, aldrig fadda. Men denna gång har han gjort mycket mer än ett redbart arbete. Han har skapat ett helt äventyr.
Han har dessutom visat sig vara en duktig dramatiker. Han har, ur myllret av bifigurer och livliga yttre händelser, plockat fram huvudfigurerna och fått dem att framstå inte bara som ledare av handlingen i filmen, utan rent av som verkliga människor (-- en sådan accentuering av huvudsaken borde ju vara självfallen, men är i film tämligen unik). Han har förmått låta händelseförloppet och personerna hetsa varann när man nalkas de avgörande scenerna -- man känner krigshetsen blåsa in över John Ericssons papper. Och han lyckas helt befria sig från en av den svenska filmens svåraste fel: benägenheten för longörer.
Om jag nu efter denna kaskad av beröm kommer med ett stycke kritik, är det inte av lust att klandra. Det är bara för att den ärade läsaren inte skall tro mig omdömeslös och misstro också berömmet.
Ja, visst finns det svagheter i denna film.
började gripas av en smittosam hostepidemi. Denna inledning består däri att en herre håller ett tal om John Ericssons liv från vaggan till det ögonblick då filmberättelsen börjar. Talet är så akademiskt att det, väl också att låta chauvinistiskt svärmeri förrycka proportionerna i ämnet och framställa striden mellan Monitor och Merrimac såsom med ens avgörande för hela det amerikanska inbördeskriget! Ett lika svårt fel är stillösheten hos en del av rollinnehavarna, mest påfallande hos det unga paret, som hela tiden rörde sig i den tidlösa atmosfär som är utmärkande för filmungdom. Det fordras kultur, d. v. s. inlevelse i förvärvad kunskap, för att få sinne för en tids historiska stil. Och varifrån skall filmungdomen ta sådant!"
StT (Robin Hood): "Råsundas resurser ha spänts till det yttersta, och ännu mera produktionschefens och regissörens organisationsförmåga. Man har utan att blinka kastat sig in i amerikansk miljö, man ger järnvägar och båtar och fabriker -- i 1800-tals utformning -- man ger frejdigt det berömda sjöslaget i Hampton Roads mellan 'Merrimac', 'Monitor', och segelfartygen. Naturligtvis äro interiörerna bättre än exteriörerna, i interiörerna kan svenskt kulturhistoriskt sinne och kultiverad svensk smak blomstra utan att bristen på dollarmiljoner hejdar. I exteriörerna blir arbetet svårare -- hela denna svårskötta blandning av miniatyrmodeller och detaljbilder i hel skala. Men -- det bjuder på något sätt emot att kritisera i ett fall som detta. Segraren har så utomordentliga förtjänster, att man drar sig för att anmärka på petitesser såsom negrer, cowboys och -- tidningstypografin. Använde verkligen amerikanska tidningar sådana rubriker och sådana bokstavstyper den tiden? Det är petitesser i jämförelse med allt det Edgrens bästa insats är kanske annars tempot. Det hela går rasande snabbt, replikerna virvla fram hos de flesta, och för första gången i svensk film ser man detta härliga slöseri att inte ge för mycket av det goda: i en vanlig svensk film skulle Jussi Björlings sång -- och Helga Görlins (som Jenny Lind) -- ha dragits ut i det oändliga, och skulle genom utdragenheten ha dödat sin egen effekt. Här blir det bara glimtar, korta, hastiga, men just därför så effektfulla."
Fliege" och hade urpremiär på Victoria-Theater i Mosebacke 17.3.1931, 23 gånger -- enligt Drottningholms Om trickarbetet: Skalmodellerna av Merrimac och Monitor utfördes av Arne Åkermark, som sedan for över till England och lät själva sjöslaget ske i en engelsk modelltank.
1937-08-10 | 1937-11-11 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Tomteboda | Stockholm | Sverige | (tågscener) | |||
Segelfartyget af Chapman i Stockholms skärgård | Stockholm | Sverige | ||||
Augerums kyrka | Augerum, Blekinge | Sverige |
Sverigepremiär | 1937-12-13 | Spegeln | Stockholm | Sverige | 93 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1937-12-13 | Spegeln | Stockholm | Sverige | 93 min | |
TV-visning | 1971-04-12 | TV1 | Sverige | 89 min | ||
1984-01-07 | TV2 | Sverige | 89 min | |||
1990-10-01 | Kanal 1 | Sverige | 89 min | |||
1997-10-28 | SVT1 | Sverige | 89 min | |||
2001-06-20 | SVT1 | Sverige | 89 min | |||
Annan visning | 2003-07-24 | |||||
2003-07-31 |
Originaltitel | Ack, Värmeland du sköna | |
---|---|---|
Textförfattare | Anders Fryxell | (1814) |
Sångare | Jussi Björling | (dubbar Helge Mauritz) |
Instrumentalist | Marianne Aminoff | (piano - dubbad ?) |
Originaltitel | En sjömansvisa från Kinakusten | |
---|---|---|
Sångare | Sigurd Wallén | |
kör | (matroser) |
Originaltitel | Dixie | |
---|---|---|
Kompositör | Daniel Decatur Emmett | (1860) |
Originaltitel | Marching Through Georgia | |
---|---|---|
Kompositör | Henry Clay Work | (1865) |
Textförfattare | Henry Clay Work | (1865) |
Originaltitel | Impromptu, piano, D. 935, op. 142. Nr 3, B-dur | |
---|---|---|
Kompositör | Franz Schubert | (1827) |
Sångare | Märta Ekström | (nynnar) |
Instrumentalist | Märta Ekström | (piano - dubbad av ?) |
Originaltitel | Il faut partir mes bans compagnons. Ur La fille du régiment | |
---|---|---|
Kompositör | Gaetano Donizetti | (1840) |
Textförfattare | Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt | (svensk text 1845) |
Jules-Henri Vernoy de Saint-Georges | (fransk text 1840) | |
Jean-François-Alfred Bayard | (fransk text 1840) | |
Callisto Bassi | (italiensk text 1840) | |
Sångare | Helga Görlin |
Originaltitel | Rida ranka | |
---|---|---|
Kompositör | August Ekenberg | (1893) |
Textförfattare | Hans Henric Hallbäck | |
Sångare | Helga Görlin |
Originaltitel | Tramp! Tramp! Tramp! (the Boys Are Coming) | |
---|---|---|
Kompositör | George Frederick Root | (1865) |
Textförfattare | George Frederick Root | (1865 - "Jesus Loves the Little Children")) |
Joe Hill | (1913) |
Originaltitel | Glory Hallelujah | |
---|---|---|
Sångare | kör | (manskör) |
Originaltitel | Old Black Joe | |
---|---|---|
Kompositör | Stephen C. Foster | (1860) |
Textförfattare | Stephen C. Foster | (1860) |
Originaltitel | Allegro risoluto | |
---|---|---|
Kompositör | Helmer Alexandersson |
Originaltitel | The Flag of the Union |
---|
Originaltitel | Till en hjärtevän | |
---|---|---|
Sångare | Sigurd Wallén | |
kör | (matroser) |
Originaltitel | Kungliga Värmlands regementes marsch | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Neumann |
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris | Stockholm | 1938 | (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1937-38) |
---|
Arkebusering |
Barnum/P. T. |
Ericsson, John (1803-1889) |
Filipstad |
Hampton Roads/USA |
Inbördeskrig/USA |
Kanon |
Lee/general |
Lincoln/Abraham |
Lind/Jenny |
Merrimac |
Monitor |
New York |
President/USA |
Propeller |
Spion |
Tomteboda/SJ-verkstäderna |
Ångfregatt |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2484 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2505 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JOHN ERICSSON REGRAREN VID HAMPTON ROADS |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | JOHN ERICSSON SEGRAREN VID HAMPTON ROADS |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kostymskiss |
---|---|
Arkivalietitel | 27 st kostymskisser |
Teknik | Akvarell |
Storlek | 17 |
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | John Ericsson - der Sieger von Hampton Roads. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | John Ericsson - segraren vid Hampton Roads. Av Gustaf Edgren och Oscar Rydqvist. |
Omfång | 126 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | John Ericsson - segraren vid Hampton Roads. En filmskiss kring en svensk-amerikan i samband med Delawarejubiléet av Oscar Rydqvist och Gustaf Edgren. |
Omfång | 64 s. Produktionsuppgifter (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | John Ericsson - segraren vid Hampton Roads. En filmskiss kring en svensk-amerikan i samband med Delawarejubiléet av Oscar Rydqvist och Gustaf Edgren. |
Omfång | 64 s. Produktionsuppgifter (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | uppsättning |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | 10 |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Ja |
Album | Ja |
Typ | Program folio |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program folio |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program folio |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |