Trollflöjten (1975)

Media (2 st)

Mozartz opera blev dyrbar och framgångsrik tv-film i Ingmar Bergmans regi. Med hjälp av Eric Ericsons orkesterledning och Donya Feuers koreografi blåste Bergman liv i operafigurerna och lade så ännu ett medium till sin repertoar.

Varifrån kommer musiken? undrade Ingmar Bergman i radions Sommarprogram 2004 och satte igång en rekordstor lyssnarrespons. I begynnelsen var kanske ordet men i Bergmans fall också musiken. Återkommande har han vittnat om dess centrala betydelse tidigt i livet. I boken "Bilder" berättar han om 12-åringen som drabbades av Trollflöjtens magi på Stockholmsoperan, Mozarts sagospel som sedan blev hans följeslagare. 

Trots att Bergman själv inte var försedd med den högre musikaliska gåvan närde han länge en tanke på att filmatisera Trollflöjten. När så blev fallet, i en påkostad version för tv 1975, var det med en ung flicka i en av de centrala rollerna. Som Bergmans alter ego, 10-12 år, är det henne kameran återkommer till genom hela föreställningen, vid dramatiska höjdpunkter och pauser, där hon sitter i den uppställda publiken (tillsammans med delar av filmteamet och regissören själv). Det är svårt att veta vad flickan, med en genomgående gåtfull uppsyn, tänker. Men det tycks som att musiken börjar där någonstans, i henne, något som adderar även till åskådarens upplevelse.

”Här finns illusionsteaterns ädla magi. Ingenting är, allting föreställer. I samma ögonblick som ridån går upp manifesteras överenskommelsen mellan scen och salong: Nu diktar vi tillsammans!”, skriver Bergman i "Bilder" om sin ungdoms upplevelse av Trollflöjten.

Ambitionen återspeglas i den egna versionen, regissörens välkända dragning till spelet-i-spelet, den dubbla iscensättningen här förlagd till en imiterad Drottningholmsteater, återskapad i Filmhusets ateljéer av scenografen Henny Noremark (som för övrigt Oscarnominerades för sin kostym). För den musikaliska ledningen stod – efter Bergmans övertalning – Eric Ericson, medan Schikaneders libretto översattes och bearbetades av Alf Henrikson. 

Trogen originalet från 1791 rör sig dramat mellan upplysning och rädsla för kunskap, mellan förväxlingsfars och gravallvar. Först får Prins Tamino (Josef Köstlinger) i uppdrag av Nattens Drottning (Birgit Nordin) att befria hennes dotter Pamina (Irma Urrila), bortrövad av trollkarlen Sarastro (Ulrik Cold). Mot bakgrund av ett fallerat äktenskap med starka motsättningar får det hela snart en ny utgång. Tillsammans med den fryntlige Papageno (Håkan Hagegård) tvingas Tamino genom flera frestelser och prövningar. Vägen till visdom går via kärleken och inte minst musikens krafter – magiska klockor och trollflöjten – som kan hjälpa dem genom infernaliska riken.

Bergmans illusionsestetik lever genom hela föreställningen: specialeffekter demonstreras och människor blottas bakom kulisserna. Under den fem minuter långa pausen får vi se hur aktörerna återhämtar sig; spelar schack, röker en cigarett, osv. 

Trots denna transparens så lyckas Bergman överföra Mozart med stort känslomässigt kapital, med demoner och glädje om vartannat. Nedtonat till en början växer fyrverkeriet efterhand, i andra akten med än mer färgsprakande scenbyten och en sammansatt ljussättning. Vad den nordeuropeiska ensemblen – med huvudpersoner från Sverige, Finland, Danmark och Tyskland – möjligen saknar i finlir, återgäldas med besked i deras insats och förmåga till inlevelse.
 
Flermiljonsatsningen, en av de största i svensk tv-historia dittills, var omstridd i branschen, precis som Viskningar och rop (tidigare) och Fanny och Alexander (senare), men betalade igen sig med råge. Närmast efter Scener ur ett äktenskap fortsatte så Bergmans framgång med Trollflöjten. De respektive tv-formaten (båda fick biopremiär senare) kunde knappast ha varit mer väsenskilda – från det avskalade på kammaren till de mest storvulna scenerier – men publikens gensvar var i båda fallen, i Sverige och internationellt, lika överväldigande.

Jon Asp (2015)

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Läs mer om denna film i vår artikel "Arior på vita duken"

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: musiker"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Trollflöjten
Svensk premiärtitel	Trollflöjten
Internationell titel	The Magic Flute
Distributionstitel	Tryllefløyten (Norge) La flauta magica (Spanien) La flûte enchantée (Frankrike) V'lsebnata flejta (Bulgarien) Czarodziejski flet (Polen) Kouzelná flétna (Tjeckoslovakien) Varázsfuvola (Ungern)
Alternativtitel	Die Zauberflöte (Tyskland)

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Producent	Måns Reuterswärd
Foto	Sven Nykvist
Musik	Wolfgang Amadeus Mozart
Koreograf	Donya Feuer
Scenograf	Henny Noremark
Klippning	Siv Lundgren
Ljudtekniker	Helmut Mühle (musik) Peter Hennix (dialog)
Regiassistent	Kerstin Forsmark
Scripta	Katinka Faragó
Inspelningsledare	Ann-Mari Jartelius
Produktionsassistent	Thorbjörn Nerdrum
Produktionssekreterare	Lars-Olof Andersson
B-foto	Lars Karlsson
Stillbildsfoto	Per Adolphson
Elektriker	Stefan Gustafsson Lars Stålberg Wiktor Paldin
Passare	Anders Bergkvist Stefan Eidin
Passarassistent	Daniel Bergman (lärling)
Ljussättare	Ove Reiman
Orkester	Sveriges Radios symfoniorkester
Orkesterledare	Eric Ericson
Exekutör	Radiokören
Scenografiassistent	Anne Terselius-Hagegård (som Anne Terselius) Emilio Moliner Anna-Lena Hansen Pascual Di Bianco Lennart Larsson
Snickare	Åke Andersson Jan Bjelkelöv Juha Halminen Karl Wikander
Dekormålare	Pascual Di Bianco Anna-Lena Hansen Lennart Larsson Tove Österberg
Rekvisita	Rune Larsson Kenneth Jönsson Lars Söderberg
Kläder	Henny Noremark Karin Erskine
Smink	Britt Falkemo Bengt Ottekil Cecilia Drott
Klädassistent	Maggie Strindberg (kostympassare) Åsa Wahlgren (kostympassare)
Ljudassistent	Magnus Berglid Erik Forslund Holger Plahn
Mixning	Bengt Törnkrantz

Josef Köstlinger	prins Tamino		(tenor)
Irma Urrila	prinsessan Pamina		(sopran)
Håkan Hagegård	fågelfängaren Papageno		(baryton)
Elisabeth Erikson	Papagena		(sopran)
Britt-Marie Aruhn	första damen
Kirsten Vaupel	andra damen
Birgitta Smiding	tredje damen
Ulrik Cold	Sarastro, Paminas far		(bas)
Birgit Nordin	Nattens drottning, Paminas mor		(sopran)
Ragnar Ulfung	Monostatos, moren, vakt		(tenor)
Erik Sædén	Talaren
Ulf Johanson	präst
Gösta Prüzelius	präst
Jerker Arvidson	vakt i Prövningens hus
Hans Dornbusch (som Hans Johansson)	vakt i Prövningens hus
Erland von Heijne	gosse
Ansgar Krook	gosse
Urban Malmberg	gosse
Nina Harte	draken
Lauri Lehto	draken
Jane Darling	tärna
Nina Harte	tärna
Helena Högberg	tärna
Sonja Lund (som Sonja Karlsson)	tärna
Elina Lehto	tärna
Lena Wennergren	tärna
Lisbeth Zachrisson	tärna
Gösta Bäckelin	präst
Sixten Fark	präst
Arne Hendriksen	präst
Sven-Erik Jacobsson	präst
Folke Jonsson	präst
Hans Kyhle	präst
Einar Larson	präst
Carl Henrik Qvarfordt	präst
Sigfrid Svenson	präst
Bo W. Lindström	lejon
Radiokören
-	Ej krediterade:
Helene Friberg	flicka i publiken
Daniel Bergman	pojke i publiken
Ingrid Bergman	kvinna i publiken
Erland Josephson	man i publiken
Lisbeth Zachrisson	kvinna i publiken
Sven Nykvist	man i publiken
János Herskó	man i publiken
Magnus Blomkvist	man i publiken
Donya Feuer	kvinna i publiken
Ingmar Bergman	man i publiken
Lars-Owe Carlberg	man i publiken

Produktionsbolag	Cinematograph AB		(för)
	Sveriges Radio AB. TV2
	Sveriges Radio AB. Ljudradion
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1975
Laboratorium	FilmTeknik AB

Ouvertyren till "Trollflöjten" spelas. Exteriörbilder visas från Drottningholms slott och slottspark. I teatern sitter publik bänkad.

Sedan går ridån upp.

Prins Tamino får i uppdrag av Nattens Drottning att befria hennes dotter Pamina som blivit bortrövad av trollkarlen Sarastro. Han har sett Paminas bild i en medaljong och blivit förälskad. Som skydd mot faror skänker drottningen honom en flöjt. Med den kan han förtrolla alla på vägen.

Tamino får sällskap av fågelfångaren Papageno. Honom skänker drottningen ett skrin med magiska klockor. Tre gossar i korgen till en luftballong sjunger om att visa väg och att vaka över sökandet.

I Sarastros borg är Pamina tillsammans med sin väktare Monostatos. Hon klagar över den saknad och sorg hon orsakat sin mor, när plötsligt Papageno visar sig.

Papageno berättar att han är sändebud från Nattens Drottning, och han berättar om Tamino som är kär i Pamina. Men Tamino söker henne nu på annat håll.

Sarastro kan komma när som helst, säger Pamina, och hon och Papageno skyndar ut ur borgen.

Tamino stiger ur ballongkorgen. Omgiven av eldar bankar han på en port och kommer in till en talesman för Sarastro. De grälar om Sarastros egenskaper. Det är en stor och helig man, medan Nattens Drottning har förtgiftad tunga, får Tamino veta. Men var Pamina finns kan ännu inte avslöjas. Först måste Tamino knytas till tempeltjänst.

Tamino vandrar i mörker och kommer in i en skog. Han blåser på sin trollflöjt och ropar på Pamina.

Papageno och Pamina springer i skogen. De har hört Taminos försök att nå kontakt. De överraskas dock av Monostatos som tillkallar förstärkning. Tillfälligt klarar de sig undan med hjälp av Papagenos magiska klockor, men sedan tvingas de stå öga mot öga med Sarastro. Denne har också Tamino fängslad.

Pamina erkänner att hon har felat. Hon försökte undfly Sarastros makt. Men denne visar sig försonlig och talar om rätten att följa sitt hjärta. Han kan dock inte ge henne fri. Då skulle Nattens Drottning ödelägga hennes liv. I stället ska han svara för hennes fostran.

Monostatos utpekar Tamino och Papageno som skyldiga till Paminas flykt. Sarastro utmäter prygel!straff. En bindel sätts för Taminos ögon.

Det är mellanakt. Det visas Drottningholmsbilder. Sångarna rör sig bakom scenen.

Sarastro tar plats på scenen, och ridån går upp.

Han talar till sina närmaste i det heliga sällskapet. De sitter vid ett långt bord. Han säger att Tamino söker mening i sitt liv och vill bli upptagen i brödra!skapet.

Jag anser honom värdig min dotter, säger Sarastro. Hennes mor vill behärska världen. Jag vill överlämna min makt till Tamino och Pamina. Bröder, godkänner ni mitt beslut?

Ja, svarar bröderna. Tamino och hans följeslagare ska föras till Prövningarnas hus.

Tamino accepterar att gå in i huset och utsätta sig för tre prövningar. På så sätt ska han nå visshet. Även Papageno är beredd att utstå prövningarna. Han lockas med en egen käresta som belöning, Papagena.

Tamino och Papageno motstår förförelsekonster som utgör den första prövningen.

Monostatos står vid den sovande Paminas säng. Han sjunger om sin kärlek till henne och sina kval. Sedan drar han sig undan.

Nattens Drottning visar sig vid Paminas säng, och Pamina vaknar. Dorttningen har med sig en dolk och begär att dottern ska döda Sarastro. Annars är du inte längre mitt barn, säger drottningen.

Monostatos har iakttagit vad som förevarit. När drottningen har försvunnit, kommer han fram till Pamina. Jag vet allt säger han. Det finns bara ett sätt, om du ska undgå döden.

Pamina har lagt dolken på sängen, när Sarastro kommer. Far, säger hon, hämnas inte på min mor! Du har haft en hemsk dröm, säger han och tar henne i famn.

Tamino och Papageno är klara för prövning nummer två. De ska vandra i ett mörkt skräcklandskap, och där kommer de att möta sina tillkommande -- men hela tiden måste de förbli tysta.

Papageno klarar inte av att hålla tyst, när hans efterlängtade Papagena visar sig. Hon försvinner i tomma intet, och han skriker av sorg och vanmakt.

Tamino tiger ståndaktigt inför Paminas uppenbarelse.

Efteråt är hon alldeles uppriven av hans tigande likgiltighet.

Papageno har tagit sitt misslyckande hårt. Han tänker hänga sig i ett träd. Men i sista stund påminns han om sina magiska klockor, och deras klang åstadkommer nu ett under. Papagena dyker upp, och de unga tu överöser varandra med kärleksförklaringar.

Pamina ska få förena sig med Tamino i Prövningarnas hus. Det har Sarastro bestämt.

Tamino görs klar för den tredje prövningen -- den svåraste.

Pamina och Tamino möts. Deras kärlek ger dem mod, och Taminos trollflöjt gör dem trygga. De går oskadda genom ett eldsrike och ett dödsrike. Men sedan står de inför en mycket större fara -- Nattens Drottning och Monostatos i spetsen för en grupp soldater. Monostatos avslöjar att han egentligen tjänar drottningen. Och nu ska Sarastro oskadliggöras.

Men då visar sig Sarastro personligen och förjagar ondskan.

Han överlämnar makten till Tamino och sin dotter och tar sedan farväl av sitt folk.

Folket hyllar Tamino och Pamina som omfamnar varandra.

Livet leker också för Papageno och Pagagena.

Ridån går ned. Det följer applåder och eftertexter.

Censurnummer	115104
Datum	1975-10-30
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	3705 meter
Kommentar	Aktlängder: 240-540-365-435-220-510-475-450-470 = 3705 meter.

Censurnummer	114973
Datum	1975-09-26
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	3705 meter
Kommentar	Aktlängder: 240-540-365-435-220-510-475-450-470 = 3705 meter.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Magnetisk stereo
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3705 meter
Längd i minuter	138 min

Pressreaktion Svensk filmografi

De grundliga och stort uppslagna recensionerna av Trollflöjten kom inte efter biopremiären utan, helt naturligt, efter urpremiären i TV2. Biopremiären ägde rum 4 oktober 1975, TVs egentliga premiär på nyårsdagen samma år (med samtidig sändning i radio).

Expr (Alf Thoor): "Opera i TV kan inte, skall aldrig, försöka vara detsamma som opera på scen. Det märkvärdiga med denna TV-uppsättning är, tvärtom, att den med så mycket grace och humor och glittrande charm utnyttjar möjligheter som är speciella just för kameramedierna, för televisionen och för filmen.

Aldrig någonsin kan Trollflöjten ha berättats så snabbt och lätt som här, så tydligt, med så mycket fina antydningar. Kameran ser ju allt, en ryckning i ögonvrån och arméer på marsch. Men det är mer än så: här ser kameran vad den skall se, vad ögat behöver se. Och då först får historien sina resonanser, då spelar bilderna på fantasin, som allt det andra gör, det som Mozart skrev, det som Emanuel Schikaneder skrev, och allt det som finns skrivet kring 'Trollflöjten', som är en av historiens mest omskrivna operor. I ett avseende är den nu helt oigenkännlig och det är i sättet att röra sig. På scenen flyter den. Här flyger den. (-)

Det har också, paradoxalt nog, gällt att rädda denna musikdränkta opera undan den allt uppslukande musikens dödliga hot. Musiken blir, ifall man inte ser upp med den, en Narkissos vid källan, försjunken i sin egen spegelbild, vacker och självgod. Här är den något annat: en del av händelserna, den delen som berättar om det som inte syns men är.

Skådespelarna är inte valda bara för sina rösters skull utan för sin mänskliga utstrålning, sin förmåga att gestalta. Alla kommer inte att förstå Ingmar Bergman på den punkten. De skall anklaga honom för att ha kompromissat med den sångliga skönheten.

Vi borde tacka honom i stället. För med det greppet återger han oss uttrycksvärden i musiken som all den blanka perfektionismen har berövat oss.

Birgit Nordin levererar oss inte Nattens drottnings arior i lyxförpackning. Hon skildrar den maktlystnad som ondskan växer ur: det är mycket intressantare. (-)

Ingmar Bergman vill göra teater. Han har inte valt röster. Han har valt människor. Josef Köstlinger och Irma Urrila är t ex inte det mest fulländade i sångväg han hade kunnat leta upp för Tamino och Pamina. Men de ser ut, låter, för sig som om de hade stigit direkt ut ur en gammal riddarsaga. Jag föredrar den sanningen. (-)

Och se på Papageno! Självklart går det nu som alla andra gånger i Trollflöjten, det blir han som stjäl showen. (-)

Ingmar Bergman är inte mindre mångtydig och mångdubbelbottnad här än när han satte upp 'Spöksonaten' och 'Till Damaskus'. På ytan må det vara saga och underhållning och gycklarnas afton. Men inunder finns, här som alltid i Trollflöjten, och i etsande klarteckning, tankarna om livet och döden."

SvD (Kerstin Linder): "När Ingmar Bergman var liten hade han inte bara den Laterna magica som gjorde honom till filmman utan också en dockteater, där han helst av allt velat spela Mozarts Trollflöjten, men 78-varvsskivorna kostade så mycket pengar att han måste avskriva projektet.

Nu, när svensk TV med en av sina största satsningar överhuvudtaget, låtit honom förverkliga sin dröm har det otroliga inträffat att han, trots högt uppskruvade förväntningar lyckats skapa en Trollflöjt som stiger skimrande som fågel Fenix ur askan, daggfrisk, schablonfri, som sedd för första gången -- sedd med barnets öga. (-)

Med barnets oförvillat klara blick och den mycket erfarne mannens har Bergman med oändlig kärlek och fantasi besjälat en saga, där både personer och situationer annars känns motsägelsefulla. Allt har fått liv och närhet, en ny intimitet. (-)

Det hängivna samarbete som karakteriserar Bergmans beprövade tekniska team med mästaren Sven Nykvist bakom kameran har spritt sin stämning också till den musikaliska ensemble som plockats samman från när och fjärran, och det är bara den svåra och ovana playbacktekniken, som någon gång kan störa ett känsligt öga.

Josef Köstlinger är vacker och allvarlig som en sagoprins och sjunger med samma sköna låga, och Irma Urrilas Pamina har ett förtjusande uttryck av flickaktighet och växande värme.

Helt oemotståndlig är Håkan Hagegårds värmländske Papageno, filmens trumfäss, och fastän han och hans förtjusande Papagena, Elisabeth Eriksson, fått sina scener något förkortade har de i gengäld begåvats med en förödande rolig stripteaseparaodi under duetten om sina kommande telningar. (-)

Om Karin Erskines utsökt enkla och verklighetsnära dräkter till en början koncentrerar intresset till människorna stegras Bergmans bildfantasi och Henny Noremarks underbara scenografi i andra akten till allt suggestivare uttryck. (-)

Bergman har givit 'Trollflöjten' liv och samtidigt visat en teaterföreställning, men eftersom han är så ett med teatern bryts inte stämningen utan intensifieras. (-)

Utan att eftersträva stilteater har Bergman gjort 1700-talet så levande att då blir nu, och operan en del av livet. Med Trollflöjten har han skapat ett titthål mot det evigt mänskliga och livets och känslans rikedom."

Chaplin (Torsten Manns): "När nu Wiens store komponist från 1790-talet möter 1970-talets store svenske filmregissör är det förstås ett möte som måste avsätta ett sjutusan till resultat. Bergman vet vad han gör -- om han ska kunna betvinga det tröga svenska folket som glor på TV kan han givetvis inte ta sig an 'Don Giovanni' -- det måste vara något enklare, klarare och roligare. Det förunderliga med Bergman är ju att han som teaterregissör är så vidunderligt disciplinerad -- han har större respekt för verket än de flesta. Visst har han strukit i 'Flöjten' och så att säga hyfsat Schikaneders ofta något tvivelaktiga ekvation, men detta har kommit operan till godo i stället för tvärtom. Personerna kommer oss till mötes, inte som tvådimensionella pappersdockor utan som människor av kött och blod. Den metafiska överbyggnaden blir både begripligare och mer verkningsfull. (-)

Det är lätt att mitt i ståhejet kring Schikaneders gubbar och Mozarts underbara musik glömma bort att detta faktiskt är en Ingmar Bergman-film. Det skulle föra för långt att gå närmare in på det, men intresserade bergmanianer har säkert redan gjort sina upptäckter. Se om Vargtimmen! Den viktigaste ändringen i operaversionen är att Sarastro gjorts till Paminas far -- fast jag undrar väl om detta grepp inte har mer pedagogisk än operahistorisk betydeles. (-)

Operaföreställningens inramning är den bästa tänkbara -- Drottningholms slottspark i skymningen. Den förväntansfulla publikens alla ansikten, där både Mozart och Bergman själva skymtar. Mellanakten, när Nattens drottning tar sig ett bloss och en liten slav läser Kalle Anka. Det var verkligen en stor händelse i svenskt kulturliv att konfrontationen Mozart-Bergman blev av."

Kommentar Svensk filmografi

Operan "Trollflöjten" (Die Zauberflöte) av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-91), musik, och Emanuel Schikaneder (1751-1812), libretto, uruppfördes 30.9.1791 på Theater auf der Wieden i Wien. Schikaneder var vid denna tid teaterns chef. Det svenska uruppförandet ägde rum 30.3.1812 på dåvarande Kungl Operan i Stockholm.

Filmen blev mycket omskriven i pressen redan på förberedelse- och produktionsstadierna. Inte minst var det de för TV jämförelsevis höga produktionskostnaderna som skapade rubriker.

TV 2-teaterns chef Lars Löfgren kommenterade skriverierna i ett debattinlägg i Dagens Nyheter (24.8.1974):

"Trollflöjten är en enorm kraftansträngning på alla sätt och den betyder mycket nu när televisionen måste välja väg, att satsa på kvalitet eller låta skval-TV ta över.

Trollflöjtens direkta kostnader för radio och TV är 2,6 miljoner. Produktionen har hållit sina kalkyler (kostnaderna meddelades för resten redan vid kollationeringen) och det har varit en på det hela taget lugn och välplanerad inspelning. Inspiration och arbets!glädje har funnits i rikt mått hela tiden. (-)

Jag ser också Trollflöjten som ett viktigt inlägg i diskussionen om framtidens television. Vi måste i fortsättningen få frihet och resurser för kvalitetssatsningar av det här slaget för att kunna ta ett kulturansvar. Det är nu televisionen måste hoppa, sparka och leva för att inte bli överdragen med plast. Den som inte hoppar är en mumie!"

Efter premiären framträdde Löfgren bland annat i en intervju av Björn Fabricius Hansen (Svenska Dagbladet 4.1.1975):

"TV2:S beslut att producera Mozarts Trollflöjten i Ingmar Bergmans regi kom i sista stund.

-- Hade frågan kommit upp under 1974, skulle svaret ha blivit nej. Då skulle det inte ha blivit någon Trollflöjten, det är min bedömning, sade teaterchefen Lars Löfgren på fredagen.

-- Under fjolåret rådde bland personalen oro för sysselsättningen. Vi var också oroliga för hur vi skulle klara vardagsproduktionen. Alltsammans en följd av den ekonomiska åtstramningen mot Sveriges Radio. Att i den situationen fatta beslut om en så dyr produktion som denna skulle inte ha gått. Vi skulle inte ha fått personalen med oss, fortsatte teaterchefen. (-)

Teater är TV:s dyraste program och i särklass dyrast är musikteaterproduktioner, beroende på de många medverkande som krävs: orkester, kör m m. (-)

De siffror som har nämnts för Trollflöjten har växlat mellan 2,5 och 4 milj kr, det beror på hur man räknar.

-- Det har inte förekommit något slöseri i samband med produktionen, understryker Löfgren. Så här mycket kostar det att göra väl genomarbetad TV-dramatik i dag."

När det stod klart att Trollflöjten -- trots de höga kostnaderna -- skulle bli en ekonomisk framgång för TV 2, gjorde Sigfrid Leijonhufvud följande sammanfattning i Svenska Dagbladet (22.1.1976) av Trollflöjten, pengarna och det tidigare känslovallet kring dessa:

"Produktionskostnaderna blev 2,6 milj kr -- 4,3 milj kr om man tar hänsyn till SR:s alla interna kostnader -- administration etc plus 300 000 kr för ljudradion. De kostnader och resurser som satsades i denna SR:s överlägset största produktion sände chockvågor genom det prövningarnas hus som är Sveriges Radio.

TV-producenten John Sune Carlson -- medlem av den lokala SIF-klubbens styrelse:

-- Det var en enorm skillnad mellan de oinskränkta möjligheter som skapades för Bergman -- i skärande kontrast till alla andra producenter på TV. Vi hade ju mycket ont om pengar och det har vi fortfarande, säger han. Missnöjet grundade sig inte på avundsjuka utan var ett 'rättvisekrav', hävdar John Sune Carlson.

Nu har helt nautrligt den debatten svalnat. Det står klart att SR inte enbart kommer att täcka alla sina kostnader utan också tjäna ett par eller flera miljoner."

Originaltitel	Die Zauberflöte (Opera)
Översättare	Alf Henrikson
Sångtextförfattare	Emanuel Schikaneder
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart

		Sverige		1974	1974
Filmhuset	Stockholm		(ateljé)
Drottningholmsteatern	Ekerö
Drottningholms slott	Ekerö
Drottningholms slottspark	Ekerö

TV-visning	1975-01-01	TV2		Sverige	130 min
Sverigepremiär	1975-10-04	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	135 min
TV-visning	1976-04-16	TV2		Sverige	130 min
	1980-11-01	TV2		Sverige	130 min
	1987-08-26	TV2		Sverige	130 min
	1991-09-29	Kanal 1		Sverige	130 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-01-31
TV-visning	2005-01-02	SVT2		Sverige	130 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2005-02-20
	2005-02-28
	2006-04-17
TV-visning	2007-12-26	SVT2		Sverige	130 min
Festivalvisning	2008-01-27	Capitol	Göteborg	Sverige	135 min	(Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
Cinemateksvisning, arkivkopia	2013-10-20
	2014-11-11
Festivalvisning	2018-01-30	Roy	Göteborg	Sverige		Göteborg Filmfestival 2018
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
TV-visning	2018-02-03	SVT2		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-02-08	CinematekET Pl Trondheim		Norge
	2018-06-30	HKIFF	Hong Kong	Kina
	2018-07-19	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-07-28	HKIFF	Hong Kong	Kina
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
FIAF-visning	2018-08-31	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
	2018-09-04	Magyar Nemzeti Filmarchívum	Budapest	Ungern
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-13	Stadtkino Basel	Basel	Schweiz
	2018-09-13	Films by the sea	Vlissingen	Nederländerna
FIAF-visning	2018-10-01	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-10-26	Kino Pod Baranami	Kraków	Polen
FIAF-visning	2018-11-04	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-11-05	Cinemania Fest/LumieRE Pl Sofia		Bulgarien
	2018-11-05	Cinemania Fest/Odeon	Sofia	Bulgarien
Cinemateksvisning	2018-11-25	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-11-25
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-12-13	Arthouse Cinema Niagara	Tampere	Finland

Originaltitel	Die Zauberflöte
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart	(1791)
Textförfattare	Alf Henrikson	(svenskt libretto)
	Emanuel Schikaneder	(originallibretto 1791)

Academy Award-nominering	Los Angeles	1976		Henny Noremark	(Best Costume Design)
	Los Angeles	1976		Karin Erskine	(Best Costume Design)
National Board of Review		1975			(special utmärkelse)
National Society of Film Critics		1975			(specialpris)

DK Musik

Drottningholms slott

Drottningholms slottspark

Drottningholmsteatern

Fågelfångare

Förräderi

Förälskelse

Maktkamp

Olycklig kärlek

Opera

Operapublik

Präst

Trollkarl

Vårdnadstvist

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3705

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3762

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3763

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	3757

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Separat visningsljud
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SR/TV2 presenterar Mozarts TROLLFLÖJTEN i regi av Ingmar Bergman

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Klaverutdrag till Trollflöjten. Opera i två akter. Översättning: Alf Henriksson. Version: Ingmar Bergman.
Omfång	Ca. 175 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Trollflöjten. Översättning: Alf Henriksson. Arbetsmanuskript och kommentarer: Ingmar Bergman.
Omfång	111 s. Kommentarer (30 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	41 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trollflöjten
Omfång	62 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The magic flute
Omfång	117 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	13
Färg papper	13
Bakombild papper	12
Dia	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	138 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264